Denna studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurser 4 – 6. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vilka textböcker upplever lärare används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6? Hur upplever lärare att textböcker används i undervisningen av ämnet engelska? Vilka upplevelser har lärare av att använda textböcker i undervisningen av ämnet engelska? Vilka kompletterande undervisningsstrategier upplever lärare används för att möta eventuellt bristande innehåll i textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska?  Studien är baserad på teorin fenomenologi och metoden fenomenografi. En kombination av teorin fenomenologi och metoden fenomenografi används för att beskriva kärnan av fenomenet textböcker genom att studera likheter och skillnader i lärares upplevelser av fenomenet.  I studien används en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från olika kommuner och skolor intervjuas för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna transkriberas och analyseras i sin helhet för att få fram studiens resultat. Datan kategoriseras sedan utifrån identifierade likheter och skillnader.  Resultatet visar att de textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska är Champ, New What´s Up? och Good Stuff Gold. Samtliga lärare använder textböcker på liknande sätt genom att nyttja böckernas kapitel med text och glosor. Vidare anser samtliga lärare att textböckerna möter kursplanens mål för ämnet engelska och böckerna används därav som en guide vid planering av lektioner. Flera lärare upplever att innehållet i textböcker är svårt att nivåanpassa, men några lärare upplever att det går bra att anpassa innehållet till en lägre nivå. Dessutom upplever flera lärare att elever som möter det engelska språket på sin fritid utvecklar bättre kunskaper i ämnet. Majoriteten av lärarna är positiva när det gäller representationen av kulturell mångfald i textböcker, då de upplever att det finns en medvetenhet kring att synliggöra olika individer vid utformningen av textböckerna. Majoriteten av lärarna upplever inte heller att det förekommer könsstereotyper. Alla lärare kompletterar textböckerna för att möta de brister som återfinns i användningen i undervisningen. Det kan innebära att använda egenproducerat material, andra läromedel, internet och skönlitteratur.  Samtliga lärare upplever fördelar och nackdelar med textböcker. Utifrån studien dras slutsatsen att textböcker är fördelaktiga att använda i undervisningen av ämnet engelska, men det krävs en kritisk medvetenhet hos lärare för att möta textböckers brister.