Syftet med detta arbete är att undersöka fyra lärares uppfattningar kring sitt undervisningsmaterial i religionskunskap för grundskolans senare år. Frågeställningarna rör lärarnas uppfattningar kring undervisningsmaterial, hur de anpassar materialet gentemot elever och vilket syfte de anser att religionskunskapen har och hur det påverkar dem i val av material. Teorin som används för att undersöka detta är ankrad i religiös litteracitet och metoden för att samla in empiri är semistrukturerade intervjuer. Alla lärare intervjuas två gånger; först enskilt och därefter i en fokusgrupp. Empirin kodas med hjälp av en tematisk analys och tre huvudsakliga teman i lärarnas utsagor skrivs fram: elevernas behov, ämnessyn, samt tiden och ”mellanmjölkseffekten”.Resultatet visar att lärarna påverkas mycket av kringliggande faktorer i fråga om vilket material de anser att de har möjlighet att använda. Tid, undermåligt skrivna läroböcker och elevers mognadsgrad är exempel på sådana faktorer. Den viktigaste frågan för lärarna i den här undersökningen är inte främst vad som kommer främja religiös litteracitet hos eleverna, utan hur de ska göra det. Slutsatser som går att dra är att valen av undervisningsmaterial hänger mycket ihop med lärarnas egen ämnessyn. Kraven på religionslärares förmågor och kunskaper för att främja elevers religiösa litteracitet är stora, och vidare är lärarna själva nyckeln till att religioners mångfald ska bli synlig i undervisningen. Påverkan av framför allt tiden tvingar däremot lärare att begränsa sin undervisning till majoritetsfenomen, vilket leder till en ”mellanmjölkseffekt”. En annan slutsats är att baserat på dessa fyra lärares uppfattningar om undervisningsmaterial och hur de bidrar till att uppfylla religionsämnets syfte så kan den klassiska lärobokens legitimitet och särställning i religionsundervisning ifrågasättas.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares didaktiska val avseende undervisning om rättsstatens principer samt de rättsstatsprinciper som kommer till uttryck i deras undervisningsmaterial. Detta har bakgrund i frågans relevans i koppling till samhällskunskapsämnets syfte och innehåll, och till ett samhällstillstånd där frågan om rättsstatens utformning blivit alltmer aktuell. Studieobjektet är lärares undervisningsmaterial i samhällskunskap samt intervjusvar från lärare som undervisar i ämnet. Kunskapsobjektet är hur rättsstaten och dess principer manifesteras som ämnesinnehåll, samt hur lärare resonerar kring deras didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå. I studien har följande frågor avsatts att besvaras: ”Hur beskriver lärare sina didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå?” samt ”Hur beskrivs och används rättsstaten och dess principer i samhällskunskapslärares undervisningsmaterial?”. Studien har delats upp i två delstudier. I den första delstudien har åtta gymnasielärare i samhällskunskap intervjuats om deras didaktiska val i kursen Samhällskunskap 1b. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån en didaktisk analys. I den andra delstudien har ett urval av undervisningsmaterial samt läroböcker från de intervjuade lärarnas undervisning analyserats, för att undersöka hur rättsstaten och dess principer beskrivs i undervisningsmaterialen respektive läroböckerna. Delstudierna ger mångfasetterade resultat; rättsstatens vara eller inte vara ses olika betonade inom respondenternas material och didaktiska val. Trots undantag syns rättsstaten sällan behandlas på ett explicit och samlat sätt. Där rättsstatsprinciper formuleras på ett enhetligt och samlat sätt, görs detta dessutom främst utifrån en formell (och inte gängse akademisk) framställning av rättsstatsbegreppet inom undervisningsmaterialen. Dess kärnvärden framställs emellertid hos samtliga respondenters undervisningsmaterial i fragmenterade former, och ofta utan uttrycklig koppling till rättsstat. Rättsstaten och dess principers relevans går emellertid inte att förbise; liksom 2025 års kommande kursplan i Samhällskunskap 1b (version 1) betonar respondenterna att rättsstaten och dess principer är viktiga inom de ämnesområden där de kan tänkas ingå. Respondenternas olika betoningar och förhållanden till bland annat kursens centrala innehåll och deras anpassning till elevers olika möjligheter och svårigheter i klassrummet, har visat hur lärares didaktiska val spelar in i frågan om hur eller huruvida rättsstaten och dess principer tar plats i klassrummet. Även tidsbristen på detta annars innehållstäta ämne har belysts, vilket också ger insikti denna fråga och lärarnas didaktiska val. Även om dessa fragmenterade framställningar inom undervisningsmaterialen kan ses försvåra elevens inlärning av och förståelse för rättsstatens betydelse i demokratin, visar undervisningsmaterialen samt respondenternas berättelser på rättsstatens relevans inom kursen Samhällskunskap 1b:s nuvarande utformning.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda iundervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blirdetta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll,instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinnapå att samarbeta och dela material mellan sig.I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar frammaterial till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinderdet finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor.Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser någrahinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiskahinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbetamed. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, attdela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven.</p><p> </p><p>Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av.</p><p> </p><p>I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.</p><p> </p><p><strong> </strong>Mina frågeställningar i del ett är:</p><p> </p><p>Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen?</p><p> </p><p>Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder?</p><p> </p><p>Mina frågeställningar i del två är:</p><p> </p><p>Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant?</p><p> </p><p>Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka?</p><p> </p>

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar. / The purpose of this study is to explore music teachers’ views on teaching materials for music in compulsory school; the advantages or disadvantages of this material, and what might be considered as an “ideal” teaching media or teaching aid. The theoretical base of the study consists of a didactic perspective. The investigation is based on a survey among 27 music teachers, with different backgrounds and professional experience. The result shows that the music teachers consider that the printed materials they know tend to the insufficient and quickly out of date. The vast majority of the teachers prefer therefore their own-made teaching media instead of printed ones. The “ideal” teaching media that seems to be the most desirable among the majority of the teachers is digital/IT-based, preferably in the form of some sort of database containing lessons and songs.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven.   Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av.   I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.    Mina frågeställningar i del ett är:   Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen?   Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder?   Mina frågeställningar i del två är:   Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant?   Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka?

Den 9 mars 2017 beslutade regeringen att skolans styrdokument ska förtydligas i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Detta innebär bland annat att programmering från och med den 1 juli 2018 ska införas i matematikundervisningen på högstadiet och gymnasiet. En utmaning med detta är att lärare inte har kompetens eller verktyg för att implementera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt. Zifro är ett digitalt läromedel som försöker lösa detta problem genom att ge lärare ett material som ska vara lätt att ta till sig oavsett erfarenhet av programmering och även en pedagogisk kodmiljö för eleverna. En kvalitativ studie har genomförts med observationer och intervjuer som metod. Tre lärare och en VFU-student på olika skolor deltog i studien genom att använda två av Zifros aktiviteter i sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad lärare tycker om materialet och hur det förhåller sig till läroplanen för att utveckla underlag för förbättringsmöjligheter. En slutsats från studien är att Zifro enligt lärare är ett bra läromedel och inga större förändringar behöver göras på materialet som redan finns. Det är ett av få läromedel inom programmering som existerar idag med en klar koppling till läroplanen och matematiken. Däremot behöver det finnas fler aktiviteter för att skolor eller arbetslag ska vilja köpa in det. Förutom fler aktiviteter likt de som redan finns fast inom andra matematiska områden skulle det även kunna finnas webbaserade test samt mer öppna uppgifter där eleven får vara mer kreativ. Ytterligare konkreta förslag på mindre förbättringar, som ett facit läraren kan skriva ut i pappersform, samt att Zifro kan ta fram en kurs för lärare presenteras under diskussion och slutsatser. / On March 9, 2017, the Swedish government decided that the school's governing documents should be clarified in order to strengthen students' digital skills. This means, among other things, that programming from 1 July 2018 will be included in the mathematics in lower and upper secondary school. A challenge with this is that teachers neither possess the skills or tools to properly implement programming in mathematics education. Zifro is a digital teaching aid that tries to solve this problem by giving teachers a user-friendly material regardless of programming experience and also an educational code environment for students. A qualitative study has been conducted with observations and interviews as a method. Three teachers and a VFU student at different schools in Stockholm, Sweden, participated in the study using two of ZIFRO's activities in their teaching. The purpose of the study is to investigate teachers’ opinions about the material and how it relates to the curriculum in order to develop improvement suggestions. A conclusion from the study is that, according to teachers, Zifro is a good teaching aid and no major changes are needed to the already existing material. It is one of few existing teaching materials in programming with a clear connection to the curriculum and mathematics. However, Zifro must provide more activities so that schools will want to buy it. Apart from more activities like the already existing ones, but within other mathematical fields, these activities can be web-based tests and more open tasks where the student can be more creative. Further concrete suggestions for minor improvements, as well as how Zifro could develop a course for teachers, are presented below the headings discussion and conclusions.

The study investigates how grammar is taught in Swedish upper secondary schools and how educational methods have changed since 1996. The essay intends to explain what kind of grammar exercises are used in the subject of Swedish and how teachers describe their educational methods. The research method is qualitative interviews with six teachers of Swedish in upper secondary schools. In addition to the interviews some grammar exercises from the teachers are analysed. The theoretical framework is the functional perspective on grammar. The results show that one of the six teachers integrates grammar with other tasks, whereas the other teachers mainly use the isolated grammar method. Some of them combine grammar integrated with other tasks and also teach grammar as an isolated element. The majority of the teachers report that terminology is the major problem for students learning grammar. Teachers find it difficult to motivate the students to learn grammar, since the students want to see the immediate need of the knowledge. The study also shows that students are more motivated to learn grammar when the grammar is integrated with other tasks than when it is taught as an isolated element. Likewise, the results indicate, in accordance with other research results, that students are more inclined to find grammar important if it is taught with a functional perspective and integrated with other tasks. Despite that, the educational methods used are mainly described as isolated. The analysis of the grammar exercises signals the same result: one out of five exercises integrates grammar with other language proficiencies, whereas the other four exercises consist of practising traditional, isolated grammar.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda i undervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blir detta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll, instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinna på att samarbeta och dela material mellan sig. I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar fram material till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinder det finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor. Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser några hinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiska hinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbeta med. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, att dela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

<p>The main purpose with this study is to describe teachers’ use of textbooks and other teaching materials in upper secondary school (gymnasiet) in Sweden, and to discuss the use according to school subject and teacher style. Data was collected in two different ways. At first twenty classroom observations were made during lectures concerning the subjects Swedish (mothertounge), English (foreign language) and religion. Then four open interviews were carried out with the teaching teachers. The analysis was made using qualitative methods and with a perspective of didactics.</p><p>The results show that textbooks are not as dominating in the classroom as recent studies have proposed. Instead we can see a varied and flexible use of different educational materials, where teachers consciously and independently choose both which media to use and how to use it. Their aim is to shape a curriculum which helps the students learn, but it is seldom explicitly formulated by the teachers. That is among other things discussed in this study, together with the result that school subjects affect the use of teaching material more than teaching styles do.</p> / <p>Syftet med undersökningen är att beskriva användningen av läromedel och hjälpmedel på gymnasiet, samt att diskutera denna användning i förhållande till skolämne och lärarstil. Data har samlats in dels under tjugo klassrumsobservationer i ämnena svenska, engelska och religion, dels genom öppna intervjuer med de fyra undervisande lärarna. Dessa data har sedan analyserats med kvalitativa metoder och ur ett didaktiskt lärarperspektiv.</p><p>Resultatet visar att läroböcker inte har den dominerande roll i undervisningen som tidigare forskning pekat på. Istället ser vi här en varierad och flexibel materialanvändning, där lärarna mycket medvetet väljer både vilka läromedel och hjälpmedel som används och också hur de används. Målet för dem är hela tiden att utifrån de förutsättningar de har forma en undervisning som hjälper eleverna att lära. Att detta och andra mål för läromedelsanvändningen sällan uttrycks explicit av lärarna diskuteras i uppsatsen, liksom att ämnet verkar påverka användningen mer än lärarstilen.</p>