The present study undertook to address two questions: (1) are there any age-relatable relationships between the spoken and written syntax of adolescent students within a mainstream secondary school? (2) are there any relationships associated with the educational attainment of these students? To this end, the study analysed 180 pairs of spoken and written non-narrative texts, eliciting each such pair from students attending a mainstream English secondary school. This bespoke corpus was further designed so as to be balanced across three year groups (Year Seven, Year Eight, Year Nine) and two National Curriculum attainment levels (Level 4, Level 5). Syntactic packaging was chosen as the study’s analytical focus; defined here as comprising how clauses are combined via coordination and subordination. To help ensure a more in-depth analysis, an extended set of measures was employed, ranging from the general (e.g. the number of clauses per t-unit) to the more specific (e.g. the number of non-finite adverbial clauses per t-unit and per clause). So analysed, the study found that adolescent students at the present age and attainment levels can and do differentiate their spoken and written syntax, at least for these texts and these measures. It also found this differentiation to be something that varied according to the particular kind of packaging. Thus, for example, the spoken texts exhibited greater numbers of t-units per t-unit complex, together with a greater prominence of finite adverbial and post-verbal complement clauses. Thus, also, the written texts exhibited a greater overall prominence of non-finite clauses. And, thus, both modalities exhibited similar proportions of relative clauses. Finally, this differentiation was found to be developmentally static, with participants handling their spoken and written syntax for these measures in much the same way, regardless of their age or attainment level. Overall, these findings are interpreted in terms of the participants tapping into the differential production conditions of the two modalities but without necessarily fully exploiting these conditions. Furthermore, when placed in the context of the wider evidence base, the findings point to two general conclusions. Firstly, they indicate students at the present age and attainment levels to be at a stage where their syntactic output is in line with that of more mature discourse. Secondly, they indicate modality to be an aspect of student syntax that is characterised by a potentially high degree of sensitivity to the wider discourse context.

<p>Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.</p><p>Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.</p><p>Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass. Därför anser jag att det är möjligt att använda charader som pedagogisk metod för att bredda och variera den traditionella grammatikundervisningen och därmed bättre nå ut till alla elever och därigenom stimulera och främja lärandeprocessen.</p> / <p>The following work deals with a different approach in teaching grammar which is designed to facilitate learning by stimulating several senses and by strengthening cognitive development through interaction with others. The purpose is to investigate if it is possible to use charades as a pedagogical method when it comes to learning elements of grammar such as: subject, predicate, object predicative, predicative, adverbial modifier and attribute.</p><p>The essay is based upon seven different lessons once a week with a class of ninth graders where the dramatisation of clauses took place. Not only have the students kept a log for the sake of the study, but there were also four interviews with different students as well as observations of them. For different reasons it is my belief that the study’s target group is not a representative class of ninth graders.</p><p>The result of this investigation shows that charades as a method for learning grammar, within the confines of the study, was not a successful method for the chosen group. Moreover it is also clear that the method has to be complemented with teaching material other than only charades in order to give students extra support.</p><p>However, based on a successful previous experience with another class where charades were used to teach grammar, I can make the conclusion that it is possible to use charades for the purpose of teaching grammar; especially as a way to compliment and vary traditional grammar teaching. This method helps reach students and thus stimulate their learning process.</p>

Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som förs, i tre populära läromedel i gymnasieskolans grammatikundervisning, till att läsa grammatik. Undersökningen genomförs i form av en komparativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läromedel som behandlar grammatik, baserat på 20 lärares autentiska val av läromedel. Genom dessa läromedel sker en sammanställning av deras argument till att läsa grammatik. Vidare består studien också av en enkätundersökning som har till syfte att granska elevers inställning till dessa argument, samt deras uppfattning om grammatikens relevans och nytta i skolans undervisning. Genom enkätundersökningen får eleverna redogöra för om de tycker att läromedlens argument till att läsa grammatik är legitima. Att kombinera en undersökning om vilka argument som förs i populära läromedel till att läsa grammatik och en undersökning av elevers inställning till dessa argument, redovisar alltså om elever uppfattar läromedlens argument till att läsa grammatik som berättigade – på så vis kan vi veta om argumenten håller enligt eleverna. Det är högst relevant att undersöka hur populära läromedel motiverar till att läsa grammatik, eftersom tidigare forskning visar att grammatikundervisningen tampas med stora problem, som bland annat elevernas förmåga att förstå grammatikens relevans och nytta i samband med skolan. Studiens resultat visar på att majoriteten av eleverna faktiskt anser att grammatik är viktigt – men också att de tycker att grammatik är tråkigt. Vidare visar även studien att majoriteten av eleverna anser att nio av de elva argumenten faktiskt är legitima. Studien visar också att majoriteten av eleverna, efter att ha tagit del av argumenten, tyckte att grammatik var viktigt redan innan de fick ta del av läroböckernas argument och drygt en tredjedel svarade även att argumenten har fått dem att inse att grammatik är viktigt. / This study’s aim is to examine which arguments that occur, in three popular teaching aids in upper secondary school’s grammar education, to learn grammar. The study is carried out through a comparative teaching aid analysis of three common teaching aids that deal with grammar, based on 20 teachers authentic choice of teaching aids. Through these teaching aids, a compilation of the arguments is carried out. Furthermore, the study also consists of a questionnaire that aims to examine student’s outlook on these arguments, but also their perception on grammar’s relevance and utility in school’s education. The students get to describe if they think that the teaching aid’s arguments are legitimate. To combine a study of which arguments that occur in popular teaching aids of why students should learn grammar, with a questionnaire of student’s outlook on these arguments, thus show if students find the teaching aids’ arguments to be justified – hence can we know if the argument holds according to the students. It is highly relevant to examine how popular teaching aids motivates students to learn grammar, since previous research show that grammar education is faced with big problems, like for instance student’s ability to understand grammar’s relevance and usefulness in relation to school. The study’s result shows that the majority of the students actually consider grammar to be important – but also that they think that grammar is boring. Furthermore, the study also shows that the majority of the students consider nine out of the ten arguments to be legitimate. The study moreover shows that the majority of the students, after taking part of the arguments, thought that grammar was important even before they saw the teaching aid’s arguments, and almost one third answered that the arguments had helped them realize the importance of grammar.

<p>Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning.</p> / <p>The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.</p>

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning. Dessutom visar undersökningen att den nya funktionella grammatik som sätter undervisningen i meningsfulla sammanhang inte slagit igenom i svensk grammatikundervisning. / The aim of this study is to examine if and how teachers in Swedish secondary school acquaint themselves with research on grammar education and if this research affect their grammar lessons. Five in-depth interviews with teachers have produced information that show that the teachers base their grammar lessons on the curricula, textbooks and collegial tradition. The interviews show that because of insufficient grammar didactics in their teacher education the teachers support their education with this material. The teachers do not actively look for research on grammar and it does not affect their grammar lessons in any obvious way. The new functional grammar which promotes grammar education in a meaningful context has not yet become generally accepted.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut. Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio. Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna. Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass. Därför anser jag att det är möjligt att använda charader som pedagogisk metod för att bredda och variera den traditionella grammatikundervisningen och därmed bättre nå ut till alla elever och därigenom stimulera och främja lärandeprocessen. / The following work deals with a different approach in teaching grammar which is designed to facilitate learning by stimulating several senses and by strengthening cognitive development through interaction with others. The purpose is to investigate if it is possible to use charades as a pedagogical method when it comes to learning elements of grammar such as: subject, predicate, object predicative, predicative, adverbial modifier and attribute. The essay is based upon seven different lessons once a week with a class of ninth graders where the dramatisation of clauses took place. Not only have the students kept a log for the sake of the study, but there were also four interviews with different students as well as observations of them. For different reasons it is my belief that the study’s target group is not a representative class of ninth graders. The result of this investigation shows that charades as a method for learning grammar, within the confines of the study, was not a successful method for the chosen group. Moreover it is also clear that the method has to be complemented with teaching material other than only charades in order to give students extra support. However, based on a successful previous experience with another class where charades were used to teach grammar, I can make the conclusion that it is possible to use charades for the purpose of teaching grammar; especially as a way to compliment and vary traditional grammar teaching. This method helps reach students and thus stimulate their learning process.

The study investigates how grammar is taught in Swedish upper secondary schools and how educational methods have changed since 1996. The essay intends to explain what kind of grammar exercises are used in the subject of Swedish and how teachers describe their educational methods. The research method is qualitative interviews with six teachers of Swedish in upper secondary schools. In addition to the interviews some grammar exercises from the teachers are analysed. The theoretical framework is the functional perspective on grammar. The results show that one of the six teachers integrates grammar with other tasks, whereas the other teachers mainly use the isolated grammar method. Some of them combine grammar integrated with other tasks and also teach grammar as an isolated element. The majority of the teachers report that terminology is the major problem for students learning grammar. Teachers find it difficult to motivate the students to learn grammar, since the students want to see the immediate need of the knowledge. The study also shows that students are more motivated to learn grammar when the grammar is integrated with other tasks than when it is taught as an isolated element. Likewise, the results indicate, in accordance with other research results, that students are more inclined to find grammar important if it is taught with a functional perspective and integrated with other tasks. Despite that, the educational methods used are mainly described as isolated. The analysis of the grammar exercises signals the same result: one out of five exercises integrates grammar with other language proficiencies, whereas the other four exercises consist of practising traditional, isolated grammar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om kunskaper om grammatik och grammatikundervisning. Vi utforskar följande frågeställningar: Vilken användning uppfattar eleverna att de har av sina kunskaper om grammatik? Vad karaktäriserar den grammatikundervisning eleverna uppfattar att de får? Hur uttrycker eleverna att kunskaper om grammatik kan läras ut för att dessa kunskaper ska uppfattas som meningsfulla? Undersökningens metod är fenomenografiskt inspirerad då vi i analysprocessen har bearbetat materialet med hjälp av denna metod genom att kategorisera materialet i beskrivnings-kategorier. Materialet består av en enkätundersökning samt semistrukturerade fokusgrupps-intervjuer. Materialet har samlats in på två olika gymnasieskolor. Informanterna består av elever i årskurs två som läser kursen Svenska 2. Informanterna läser antingen på ett yrkesförberedande- eller ett högskoleförberedande program. Det insamlade materialet består av enkäter och fokusgruppsintervjuer som behandlar elevers uppfattningar. Materialet har kategoriserats i fyra beskrivningskategorier: Grammatik är poänglöst, Grammatik som kalldusch, En mer meningsfull grammatikundervisning samt Grammatik är viktigt för kommunikation.Vårt resultat visar på en mängd olika uppfattningar om kunskaper om grammatik och grammatikundervisning. Flertalet av informanterna uppfattar grammatikkunskaper som poänglöst eftersom de ändå kan göra sig förstådda. De upplever inte att de har någon användning för kunskaperna. Undervisningen upplevs som ett isolerat moment, som kommer från ingenstans och som de aldrig återkommer till. Kunskaper om grammatik upplevs trots allt som viktigt, men svårt och tråkigt. Informanterna eftersträvar en funktionaliserad grammatik-undervisning som utgår från deras erfarenheter och där de får en förklaring till varför kunskaperna är meningsfulla. Ett flertal informanter såg en användning för kunskaper om grammatik för att kunna kommunicera både i och utanför skolan.

This study examined influential factors in upper secondary school teachers’ experiences ofgrammar education, and wishes teachers have regarding development opportunities within thegrammar. The purpose of the study was to find development opportunities within the grammar and develop both knowledges and experiences of the subject. The study was conductedthrough visual interviews of qualitative character, where the participating teachers constructedexperience curves of how their grammar experiences have been over the years and includedthe own schooling and teacher education as well as the years as a teacher. The teachers described the factors that affected the experience and which factors that would provide themwith even better conditions to drive a successful grammar education. The study showed thatthe teacher, the education and the personal relationship to grammar is recurrent themes in thenarratives. The first two mentioned are also recurrent when it comes to the question of wishesfor a developed grammar education / Denna studie undersökte påverkande faktorer i gymnasielärares upplevelser av grammatikundervisning och vilka önskemål lärare har gällande utvecklingsmöjligheter inom grammatiken.Studiens syfte var att hitta utvecklingsmöjligheter inom grammatiken och utveckla både kunskaper och upplevelser av ämnet. Studien genomfördes genom visuella intervjuer av kvalitativkaraktär, där de deltagande lärarna konstruerade upplevelsekurvor över hur deras grammatikupplevelser sett ut genom åren och inkluderade såväl den egna skolgången och lärarutbildningen som åren som verksam lärare. Lärarna beskrev de faktorer som påverkat upplevelsenoch vilka faktorer som skulle kunna ge dem ännu bättre förutsättningar för att driva en framgångsrik grammatikundervisning. Studien visade att läraren, undervisningen och det personliga förhållandet till grammatik är återkommande teman i upplevelseberättelserna. De tvåförstnämnda är även återkommande när det gäller frågan om vad som önskas för en utveckling av grammatikundervisningen.

Abstract This study investigates Swedish upper-level pupils’ attitudes to grammar and grammar education. The study aims to explain what the pupils believe constitutes grammar and their views of its usability as well as attitudes towards grammar education. The research method is qualitative interviews with seven pupils from a school in Sweden. The theoretical framework combines grammar and sociolinguistics. The results indicate that the pupils associate grammar with terminology which has no connection to their own language usage. Therefore, they have a hard time seeing the use of grammar. Furthermore, the pupils describe different types of grammar usage depending on context. They use one kind of grammar in formal contexts and another is used informally and their attitude towards them differs. The pupils regard the informal grammar as useable and permissive and the formal usage as more correct and standardising. Regarding grammar education, the results show that the pupils mainly have encountered isolated grammar education although they indicate signs of integrated education where the grammar is incorporated in writing tasks. In accordance with other research results, the pupils’ attitudes towards integrated grammar education is more positive than when grammar is taught as an isolated element. The study also indicates that the pupils are more likely to find grammar useful when integrated with writing tasks as it allows them to see their knowledge instantly.