Hållbar utveckling har blivit en oundviklig del av våra liv. Att arbeta med hållbar utveckling poängteras i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Rektorer i förskolan spelar stor roll i framgången av det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling. Studiens syfte var att undersöka hur rektorer uppfattar sin ledarroll och ämnet hållbar utveckling. Det empiriska materialet bestod av 14 semisturkturerade intervjuer med rektorer i förskolan från sju län i Sverige. En av deltagarna var biträdande rektor. Den teoretiska ansatsen som tillämpades i studien var av fenomenografiskt perspektiv. Kvalitativ dataanalys gjordes i programvaran NVivo. Uppfattningar som identifierades var verka för måluppfyllelse och vara tillgänglig som ledare. Visionen för hållbar utveckling uppfattades som hållbarhet i allt och möjlighet att påverka. Analys av rektorernas utsagor visade också att arbeta med hållbar utveckling är av stor vikt för vår framtid. Att arbeta med alla tre dimensioner av hållbar utveckling poängterades men även svårigheten i det uppdraget lyftes fram. Det fanns även uppfattning av att arbeta med fler ämnen än bara traditionellt innehåll som återvinning. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning. / Sustainable development has become an unavoidable part of our lives. To work with topics related to sustainability is highlighted in the Curriculum for the preschool (Skolverket, 2018). The preschool principals are playing a major role in making work with the questions related to sustainable development successful. The aim of this study was to examine how principals at the preschool perceive the role of their leadership and the sustainable development topic. The empirical material consisted of 14 semi-structured interviews with preschool principals from seven regions in Sweden. One of the participants was an assistant principal. The theoretical approach applied to the study is of phenomenografical perspective. Qualitative data analysis was made with the computer program NVivo. The perceptions which were identified were to work for goal fulfillment and to be available as a leader. The vision of sustainable development was perceived as sustainability in everything and the opportunity to influence. The analysis also showed that principals perceived working with sustainable development as crucial for our future. The importance of working with all the dimensions of sustainable development was pointed out but even the difficulty of the assignment was stressed. There was a perception of the desire to work with more topics than just traditional content like recycling. At the end suggestions for future research are presented.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om kunskaper om grammatik och grammatikundervisning. Vi utforskar följande frågeställningar: Vilken användning uppfattar eleverna att de har av sina kunskaper om grammatik? Vad karaktäriserar den grammatikundervisning eleverna uppfattar att de får? Hur uttrycker eleverna att kunskaper om grammatik kan läras ut för att dessa kunskaper ska uppfattas som meningsfulla? Undersökningens metod är fenomenografiskt inspirerad då vi i analysprocessen har bearbetat materialet med hjälp av denna metod genom att kategorisera materialet i beskrivnings-kategorier. Materialet består av en enkätundersökning samt semistrukturerade fokusgrupps-intervjuer. Materialet har samlats in på två olika gymnasieskolor. Informanterna består av elever i årskurs två som läser kursen Svenska 2. Informanterna läser antingen på ett yrkesförberedande- eller ett högskoleförberedande program. Det insamlade materialet består av enkäter och fokusgruppsintervjuer som behandlar elevers uppfattningar. Materialet har kategoriserats i fyra beskrivningskategorier: Grammatik är poänglöst, Grammatik som kalldusch, En mer meningsfull grammatikundervisning samt Grammatik är viktigt för kommunikation.Vårt resultat visar på en mängd olika uppfattningar om kunskaper om grammatik och grammatikundervisning. Flertalet av informanterna uppfattar grammatikkunskaper som poänglöst eftersom de ändå kan göra sig förstådda. De upplever inte att de har någon användning för kunskaperna. Undervisningen upplevs som ett isolerat moment, som kommer från ingenstans och som de aldrig återkommer till. Kunskaper om grammatik upplevs trots allt som viktigt, men svårt och tråkigt. Informanterna eftersträvar en funktionaliserad grammatik-undervisning som utgår från deras erfarenheter och där de får en förklaring till varför kunskaperna är meningsfulla. Ett flertal informanter såg en användning för kunskaper om grammatik för att kunna kommunicera både i och utanför skolan.

Våren 2023 läste jag en text skriven av Wayne Bowman, där han redogör att begreppet educationsom stammar från lat är en process som förbereder personer för okända, oförutsägbara framtider.Education stammar från latinska educatio och är i sin tur en hopslagning av två begrepp, educareoch educere, som bidrar med två olika typer av undervisning och inlärningsresultat. Syftet meddenna studie är att beskriva och med hjälp av begreppet ”Educatio” försöka förstå någragrundskolemusiklärares ämneskonception. Genom att ovan nämnda begrepp som analysverktygkan identifieras hur musiklärare beskriver betydelse av musik och musikundervisning, samt hur debeskriver deras egen musikundervisning i samtal. Samtalen i detta självständiga arbete är i formav enskilda intervjuer med fem lärare vilka undervisar i ämnet musik på grundskolan. Imusiklärarnas ämneskonception visar sig vilken betydelse musik har för musiklärarna, och hur detpåverkar hur de lägger upp egen musikundervisning. Denna betydelse och påverkan har ett fokuspå möte med elever, vilket ses viktig ur studiens båda teoretiska begrepp. Begreppens perspektivframträder i resultatet i form av informanternas strävan att undervisa utefter bägge perspektiven,möter aktiviteter eller moment i musikundervisningen. Styrdokument och betygens auktoritetfrämjar educare samt exkluderar educere. Detta möte faller generellt i linje med tidigare forskningkring musikämnet i grundskolan och visar i vissa delar ett förändrat synsätt under de senaste 10åren. Pedagogiska implikationer pekar på att musiklärare anser att Lgr22 är enklare att följa änLgr11, men det finns en motsägelse där de önskar tydligare vägledning och behöver konkreta tipsfrån kursplanen. Betygens auktoritet i musikundervisningen leder till betygshets och jämförelsemellan elever och kritiseras av informanterna. / In the spring of 2023, I read a text written by Wayne Bowman, where he explains explains that theconcept of education is a process that prepares individuals for unknown, unpredictable futures.Education stems from the Latin word educatio, and is in turn a combination of two concepts,educare and educere, which contribute to two different types of teaching and learning outcomes.The purpose of this study is to describe and, using the concept of ”Educatio”, attempt tounderstand some primary school music teacher's conception of their subject. By using theaforementioned concept as an analytical tool, we can identify how music teachers describe thesignificance of music and music education, as well as how they describe their own musiceducation in conversation. The conversations in this independent work take the form of individualinterviews with five teachers who teach music at the primary school level. In the music teacher’ssubject conceptions, the significance of music for the teachers becomes apparent, and how itaffects how they structure their own music education. This significance and impact focus onencounters with students, which are seen as important from both theoretical perspectives of thestudy. The perspectives of the concepts emerge in the results in the form of the informant’s effortsto teach according to both perspectives meet activities or moments in music education.Curriculum documents and the authority of grades promote educare while excluding educere.This encounter generally aligns with previous research on the subject of music in primary schoolsand shows, in some aspects, that music teachers find Lgr22 easier to follow than Lgr11, but thereis a contradiction where they wish for clearer guidance and need concrete tips from thecurriculum. The authority of grades in music education leads to grade pressure and comparisonbetween students and is criticized by the informants.