Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som förs, i tre populära läromedel i gymnasieskolans grammatikundervisning, till att läsa grammatik. Undersökningen genomförs i form av en komparativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läromedel som behandlar grammatik, baserat på 20 lärares autentiska val av läromedel. Genom dessa läromedel sker en sammanställning av deras argument till att läsa grammatik. Vidare består studien också av en enkätundersökning som har till syfte att granska elevers inställning till dessa argument, samt deras uppfattning om grammatikens relevans och nytta i skolans undervisning. Genom enkätundersökningen får eleverna redogöra för om de tycker att läromedlens argument till att läsa grammatik är legitima. Att kombinera en undersökning om vilka argument som förs i populära läromedel till att läsa grammatik och en undersökning av elevers inställning till dessa argument, redovisar alltså om elever uppfattar läromedlens argument till att läsa grammatik som berättigade – på så vis kan vi veta om argumenten håller enligt eleverna. Det är högst relevant att undersöka hur populära läromedel motiverar till att läsa grammatik, eftersom tidigare forskning visar att grammatikundervisningen tampas med stora problem, som bland annat elevernas förmåga att förstå grammatikens relevans och nytta i samband med skolan. Studiens resultat visar på att majoriteten av eleverna faktiskt anser att grammatik är viktigt – men också att de tycker att grammatik är tråkigt. Vidare visar även studien att majoriteten av eleverna anser att nio av de elva argumenten faktiskt är legitima. Studien visar också att majoriteten av eleverna, efter att ha tagit del av argumenten, tyckte att grammatik var viktigt redan innan de fick ta del av läroböckernas argument och drygt en tredjedel svarade även att argumenten har fått dem att inse att grammatik är viktigt. / This study’s aim is to examine which arguments that occur, in three popular teaching aids in upper secondary school’s grammar education, to learn grammar. The study is carried out through a comparative teaching aid analysis of three common teaching aids that deal with grammar, based on 20 teachers authentic choice of teaching aids. Through these teaching aids, a compilation of the arguments is carried out. Furthermore, the study also consists of a questionnaire that aims to examine student’s outlook on these arguments, but also their perception on grammar’s relevance and utility in school’s education. The students get to describe if they think that the teaching aid’s arguments are legitimate. To combine a study of which arguments that occur in popular teaching aids of why students should learn grammar, with a questionnaire of student’s outlook on these arguments, thus show if students find the teaching aids’ arguments to be justified – hence can we know if the argument holds according to the students. It is highly relevant to examine how popular teaching aids motivates students to learn grammar, since previous research show that grammar education is faced with big problems, like for instance student’s ability to understand grammar’s relevance and usefulness in relation to school. The study’s result shows that the majority of the students actually consider grammar to be important – but also that they think that grammar is boring. Furthermore, the study also shows that the majority of the students consider nine out of the ten arguments to be legitimate. The study moreover shows that the majority of the students, after taking part of the arguments, thought that grammar was important even before they saw the teaching aid’s arguments, and almost one third answered that the arguments had helped them realize the importance of grammar.

Grammatikundervisning har varit ett omdebatterat och ofta känsligt ämne under de senaste decennierna, både i Sverige och utomlands. Anledningen till denna litteraturstudie är att hitta och sammanställa argument för grammatikundervisning i gymnasieskolan då den länge har ifrågasatts. I studien ingår både nationell och internationell vetenskaplig litteratur, vilket ger ett bredare perspektiv på ämnet. Forskningen och de vetenskapliga skrifterna har analyserats med hjälp av kvalitativ metasyntes där resultaten har jämförts och tolkats för att uppnå en konsensus. Resultaten visar att det finns flera viktiga skäl till att bevara grammatikundervisning både ur lärares, elevers samt forskningsperspektiv. Det ena viktiga och primära skälet är metakognition, medan det andra är att grammatik kan användas som redskap för att uppnå andra mål. Studien indikerar främst att förmågan att reflektera över sitt språk med hjälp av grammatiskt metaspråk gynnar all språkutveckling, vilket i sin tur kan bidra till att elevernas möjlighet till aktivt och jämlikt deltagande i samhällslivet ökar. Det som dock kan verka bekymmersamt är att eleverna ofta inte förstår till vad och hur de kan använda sina grammatikkunskaper, till skillnad från lärarna. Detta tyder på att lärarna skulle behöva förtydliga grammatik-undervisningens förtjänster och utforma sin undervisning med utgångspunkt i dessa. Integrerad grammatikundervisning, som går ut på att grammatikmomenten kontextualiseras genom en meningsfull koppling mellan grammatikmomenten och texter, har visat sig vara mer effektiv än isolerad grammatikundervisning, särskilt för skickliga skribenter, förutsatt att lärarens kunskaper om grammatik är tillräckliga. Utifrån resultaten dras en generell slutsats, nämligen att det finns goda skäl till grammatikundervisning, men att elever behöver förstå de djupare syftena med grammatikmomenten.