Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt. Resultaten kan tyda på att det finns ett samband mellan studenternas KASAM-poäng beroende på om de har tidigare arbetslivserfarenhet eller inte. Medelvärdet av KASAM-poäng var högre för de studenter med arbetslivserfarenhet än de utan.

I förskolan arbetar pedagoger från två yrkesgrupper - barnskötare och förskollärare. Pedagogerna arbetar tillsammans i arbetslag. Ansvar och arbetsuppgifter fördelas inte dem emellan genom någon självklar struktur. Förskollärare förväntas leda arbetslaget och ansvara för allt de utför, samtidigt som de ska vara demokratiska kollegor. Arbetslagsarbete, demokrati och rättvisa ligger i förskolans tradition. Ett ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan och högre krav i och med förskolans inträde i utbildningssystemet har medfört att förskollärarnas ansvar särskilt framskrivits i förskolans läroplan. Trots denna förändring har inte organisationsstrukturen ändrats. Barnskötare utgör den största andelen av personalstyrkan men de omnämns inte i läroplanen. Denna studie syftar till att synliggöra exempel på hur pedagoger i förskolan kan se på sina egna och sina kollegors yrkesroller utifrån läroplanens förändrade skrivningar om förskollärares ansvar, främst inom målområdet för föräldrasamverkan. Tre barnskötare och tre förskollärare vid tre olika förskolor har intervjuats runt sina tankar om hur ansvar och arbete i förskolan organiseras och bör organiseras. Exemplet studien utgår från är föräldrasamverkan och där främst utvecklingssamtal. Resultaten visar att arbete och ansvar främst fördelas mellan pedagogerna utifrån personliga kompetenser. Pedagogerna anser att arbetslaget är det viktigaste för arbetet i förskolan och att allas kompetenser bör tas tillvara. Verksamheten och pedagogerna själva påverkas av traditioner som skapar mentala ramar. Det framträder också att pedagogerna har svårt att definiera skillnader dem emellan förutom olika utbildningar och ansvar utifrån läroplanen. Att diskutera skillnader eller uppdelning av ansvars- och arbetsuppgifter visar sig både utifrån tidigare forskning och i denna studie vara ett känsligt ämne. Pedagogerna undviker till stor del att ta upp detta ämne, liksom även fackföreträdare, forskning och statliga skrivningar gör. Denna studie ses som ett kunskapsbidrag inom området då det till stor del saknas forskning om hur förskolans pedagoger ser på respektive yrkeskategori och arbetslaget. Studien syftar inte till att redovisa några rätta svar eller modeller för framgångsrikt arbete i förskolan utan syftet är att synliggöra exempel på tankar kring ansvars- och arbetsfördelning samt yrkesroller i förskolan, främst utifrån föräldrasamverkan.

Abstract Forskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem där verksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet i teamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genom att undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samt centrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete med att uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om tre teammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse av skapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevs som viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har stor påverkan. / Research shows that organisations are facing complex work-related problems where the organisations rely on teams for effective problem solving. The foundation of team effectiveness are born when team members share the same vision of the work. This study's purpose is to gain a greater understanding of the creation of shared mental models. This is achieved by examining team members' individual experience of shared mental models and key processes common sense structure and communication in team work to achieve efficiency. In this phenomenological essay a team of three team members have been observed and interviewed about their individual experience of the creation of shared mental models. The results show that shared mental models are perceived as important and that factors such as active participation, communication and interaction has a major impact.

<p>Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor. Vår empiri bygger på intervjuer med nio informanter som alla gått den nya lärarutbildningen. Som stöd för vår analys av informanternas beskrivningar har vi valt att använda Bruners teori och begrepp om mentala representationer. Enligt Bruner finns det tre olika sätt att hantera och ta till sig kunskap. Dels är det via symboliska representationer, tillägnandet av kunskap genom ord och språk. Dels via ikoniska representationer, tillägnandet av kunskap genom förebilder och igenkännande av situationer och slutligen enaktiva representationer, själva lärandet genom handling. Vi har kunnat se att våra informanter har nytta av teorierna från utbildningen och att de fungerar som verktyg, men de har inte tillgång till utbildningens alla teoretiska delar. I vår tolkning av deras beskrivningar såg vi att de använde symboliska och ikoniska representationer i sin vardag. Dessa gav dem någon sorts trygghet och styrka i de enaktiva handlingarna. Informanterna beskrev att det framförallt var kunskapen om utvecklingspsykologi och lärandeteorier som de hade nytta av. Denna kunskap hjälpte dem att anpassa undervisningsmetoder efter olika elevers behov. Teorierna, även om de inte alltid kunde sätta ord på dessa, gav dem också en känsla av trygghet att möta vardagen.</p><p>Abstract The purpose of our investigation was to determine how useful new graduates found the theoretical courses from their studies at the Stockholm Institute of Education. Earlier research shows that new graduates experience many difficulties when they begin in the profession. The new teachers program, which began in 2001, aimed towards being more scientific and academic. We investigated if teachers who graduated from the new program found any of the theoretical courses useful and which of these courses, in any way, made their everyday teaching life easier. We conducted a qualitative study with semi-structured questions. Our empirical data is based upon interviews with nine graduates of the new teachers’ education program. To support the analysis of our respondents’ descriptions we have used Bruner’s theory and concept of mental representations. According to Bruner there are three different ways of handling and receiving knowledge: symbolic representations, the acquisition of knowledge through words and language, iconic representations, the acquisition of knowledge through role models and recognition of situations and, finally enactive representations, the learning through actions. We found that our respondents benefited from the educational theories which worked as tools for them. However, they didn’t seem to have command of all theoretical aspects of their education. In our interpretation of their descriptions we have also seen that the respondents used symbolic, iconic and enactive representations in their everyday teaching profession. The representations themselves became a sort of support and strengthened the respondents´ enactive actions. According to the respondents themselves, it was knowledge of the psychology of development and the theories of teaching which were most useful. This knowledge helped enable them to adapt their teaching methods to the different needs of the pupils and gave a feeling of security which helped them face everyday life in the classroom.</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor. Vår empiri bygger på intervjuer med nio informanter som alla gått den nya lärarutbildningen. Som stöd för vår analys av informanternas beskrivningar har vi valt att använda Bruners teori och begrepp om mentala representationer. Enligt Bruner finns det tre olika sätt att hantera och ta till sig kunskap. Dels är det via symboliska representationer, tillägnandet av kunskap genom ord och språk. Dels via ikoniska representationer, tillägnandet av kunskap genom förebilder och igenkännande av situationer och slutligen enaktiva representationer, själva lärandet genom handling. Vi har kunnat se att våra informanter har nytta av teorierna från utbildningen och att de fungerar som verktyg, men de har inte tillgång till utbildningens alla teoretiska delar. I vår tolkning av deras beskrivningar såg vi att de använde symboliska och ikoniska representationer i sin vardag. Dessa gav dem någon sorts trygghet och styrka i de enaktiva handlingarna. Informanterna beskrev att det framförallt var kunskapen om utvecklingspsykologi och lärandeteorier som de hade nytta av. Denna kunskap hjälpte dem att anpassa undervisningsmetoder efter olika elevers behov. Teorierna, även om de inte alltid kunde sätta ord på dessa, gav dem också en känsla av trygghet att möta vardagen. Abstract The purpose of our investigation was to determine how useful new graduates found the theoretical courses from their studies at the Stockholm Institute of Education. Earlier research shows that new graduates experience many difficulties when they begin in the profession. The new teachers program, which began in 2001, aimed towards being more scientific and academic. We investigated if teachers who graduated from the new program found any of the theoretical courses useful and which of these courses, in any way, made their everyday teaching life easier. We conducted a qualitative study with semi-structured questions. Our empirical data is based upon interviews with nine graduates of the new teachers’ education program. To support the analysis of our respondents’ descriptions we have used Bruner’s theory and concept of mental representations. According to Bruner there are three different ways of handling and receiving knowledge: symbolic representations, the acquisition of knowledge through words and language, iconic representations, the acquisition of knowledge through role models and recognition of situations and, finally enactive representations, the learning through actions. We found that our respondents benefited from the educational theories which worked as tools for them. However, they didn’t seem to have command of all theoretical aspects of their education. In our interpretation of their descriptions we have also seen that the respondents used symbolic, iconic and enactive representations in their everyday teaching profession. The representations themselves became a sort of support and strengthened the respondents´ enactive actions. According to the respondents themselves, it was knowledge of the psychology of development and the theories of teaching which were most useful. This knowledge helped enable them to adapt their teaching methods to the different needs of the pupils and gave a feeling of security which helped them face everyday life in the classroom.

No description available.

<p>Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?</p><p>Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.</p>

<p>Människan skapar mentala modeller för det mesta som hon konfronteras med. Dessa inre föreställningar hjälper henne sedan att hantera situationer som hon ställs inför. Hypermedia är en ny typ av miljö som vi möter bland annat på Internet och som kan vara problematisk att hantera. Som hjälp för navigering i information i hypermedia finns olika hjälpmedel, så kallade navigeringsverktyg. I detta arbete jämförs hur två olika navigeringsverktyg med två- respektive tredimensionell struktur påverkar våra mentala modeller. En kvalitativ undersökning med åtta försöksdeltagare har genomförts och metoder som har använts är observation, intervju samt tecknade skisser. Resultatet visade inte på någon egentlig skillnad i strukturen på de mentala modellerna för respektive navigeringsverktyg. Ur användbarhetssynpunkt framkom dock att den tvådimensionella strukturen var att föredra av de två verktyg som användes i undersökningen.</p>

<p>Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt). Efter det kan konkreta ord, till skillnad från abstrakta ord, lättare kodas dubbelt och därför är de bättre återkallade till minnet än abstrakta ord. De tidigare studier som gjorts har enbart varit på visuella stimuli. För detta arbete var det därför intressant att se om samma resultat skulle kunna fås med auditiva stimuli. Hypotesen blev då följande: Auditiv ickeverbal information återkallas bättre till minnet än vad auditiv konkret verbal information görs. Vidare återkallas auditiv konkret verbal information i sin tur bättre än auditiv abstrakt verbal information. Hypotesens riktighet undersöktes med hjälp av ett minnesexperiment. Det resultat som erhölls kunde varken stödja eller motbevisa hypotesen.</p>