Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt). Efter det kan konkreta ord, till skillnad från abstrakta ord, lättare kodas dubbelt och därför är de bättre återkallade till minnet än abstrakta ord. De tidigare studier som gjorts har enbart varit på visuella stimuli. För detta arbete var det därför intressant att se om samma resultat skulle kunna fås med auditiva stimuli. Hypotesen blev då följande: Auditiv ickeverbal information återkallas bättre till minnet än vad auditiv konkret verbal information görs. Vidare återkallas auditiv konkret verbal information i sin tur bättre än auditiv abstrakt verbal information. Hypotesens riktighet undersöktes med hjälp av ett minnesexperiment. Det resultat som erhölls kunde varken stödja eller motbevisa hypotesen.

Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.

Då elektronisk musik och video alltmer tar sig in i våra hem framkommer också fler nybörjaranvändare av de relaterade produkterna. Detta ställer krav på exempelvis mjukvaror som är riktade till en stor generell användargrupp så att de för nybörjaranvändare blir enkla att använda. I denna studie har därför mentala modeller studerats hos nybörjaranvändare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur väl användargränssnittet stödjer lärbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att användare kan ha andra förväntningar av funktioner än de som ges i gränssnittet. Att använda inkonsistent beteende hos funktioner samt tvetydighet försvårar lärbarheten hos nybörjaranvändarna.

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor. Experimentet gick ut på att försöka förstå och utföra tre utvalda tränings övningar, alla försökspersoner hade någon form av mental funktionsnedsättning. Resultaten visade på att animerade och filmade instruktioner är att föredra när det gäller rörelser. Även att animation hade stora fördelar när det gällde att visualisera vilka muskler som användes samt bortse från onödigt material.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärares förhållningssätt till rörelse i fritidshem. Den forskningsfråga som studien utgår från är: hur arbetar lärare i fritidshem för att påverka rörelsen i fritidshemmet? Denna studie använder sig av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuformen som används är semi-strukturerade intervjuer. Resultatet arbetades fram med hjälp av tematisk analysmetod där vi fann kategorier till framställningen av resultatet. Rörelse är en stor och viktig del av elevernas liv och det framgår i forskning hur viktigt det är att främja deras rörelsevanor. Alla respondenter som medverkat i denna studie är överens om att rörelse är en viktig del av elevernas vardag. De använder sig av olika arbetssätt för att påverka rörelsen på deras fritidshem. I resultatet framgår det att miljön har betydelse för hur mycket rörelse som erbjuds. Uppmuntran till rörelse och hur respondenterna ser på det obligatoriska kontra frivilliga medverkandet i rörelseaktiviteter framgår även i resultatet.

Covid-19-pandemin har medfört ett skifte från samlokaliserat arbete till distansarbete. Den här studien syftar till att förklara vilka effekter distansarbete har på teamwork i agila teams. Studien genomfördes genom djupintervjuer enligt kvalitativ metod, med teammedlemmar på en svensk bank, och analysmodellen baseras på Dickinson och McIntyres teamworkmodell, där komponenterna delade mentala modeller och förtroende adderats. Resultatet indikerar att respondenterna upplever att teamwork förändrats negativt vid distansarbete genom hela modellen, med undantag för teamorientering och teamledarskap. Där upplevs marginell negativ förändring eller ingen förändring. Den agila strukturen upplevs vara en kritisk faktor för att upprätthålla fungerande teamwork vid distansarbete. Kommunikationen face-to-face har dock minskat, vilket leder till flera teamworkutmaningar. Tidigare uppbyggt förtroende och delade mentala modeller verkar underlätta teamwork vid distansarbete. Eftersom trenden indikerar att distansarbete kommer vara aktuellt även efter Covid-19-pandemin måste dessa utmaningar behandlas. Den utvidgade teamworkmodellen verkar kunna förklara effekten på teamwork vid distansarbete i agila teams.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om hur flyktingbarns mentala hälsa påverkas av migration. Detta genom att göra en systematisk litteraturstudie. Studien är grundad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier har använts. I studien användes två teorier, kristeori och utvecklingsteori. Studien visar att flyktingbarns mentala hälsa påverkas till viss del negativt av migration. I de flesta fall av migration riskerar flyktingbarn att få exempelvis PTSD och depression.

Research relating to VUIs (voice user interface) such as voice assistants like Siri, Google Home, and Alexa has mostly been focused on general usage, error handling, and privacy concerns. This study focuses on mental models in relation to VUI - how users' presumptions about scope and how VUIs work match the reality. Specifically, this study aims to find out how mental models of VUIs form and evolve as well as whether or not mental models of VUIs affect usage. An online survey directed towards Google Home users showed its respondents, mainly identified as early adopters and primary users, showcasing a good mental model of Google Home together with frequent and varied usage as well as self-expressed knowledge. Due to suspected distortion of results caused by recruiting from an interest group on Facebook, study results are not considered to be representative to the population (VUI users in Sweden). This study showed that users base their mental models of VUIs around conventions found in human-to-human conversation and that these mental models evolve through feedback and error handling and can be improved by users exploring and testing more use cases for the VUI.

This study addresses the question of how globalization affects the need for localized user interfaces. Previous research in cross-cultural design suggests that user interfaces need to be adapted to users' different cultures in order to achieve usability, effectiveness and good user experience. Based on this, the focus in previous research is on identifying differences in what people from different cultures prefer when it comes to design and information architecture. The aim of this study is to investigate whether a focus on similarities instead, can lead to useful guidelines for people who develop user interfaces for multicultural target groups. To answer this, a combination of qualitative and quantitative methods were used and a website analysis was performed to examine what similarities that could be found on user interfaces developed for two different countries. Furthermore, a card sorting experiment was carried out in order to compare the mental models of users from two different countries. The results show that there are many similarities on regional websites, developed to fit the user needs in Sweden and Saudi Arabia. The results also indicates that mental models might differ as much within a group of users with the same cultural background, as between groups of users from different countries. This raises the question of whether localization of user interfaces is necessary or not.

Näthandeln fortsätter att växa vilket sätter mer press på användbara webbsidor då det visar sig att användbara webbsidor kan främja köpbeteendet hos kunder. Denna studie har utförts i samarbete med BeKa AB med syftet att undersöka hur ett gränssnitt skulle kunna utformas för en enproduktswebbsida. Arbetet har valt att fokusera på handlingsinviter och mentala modeller, och skulle svara på följande två frågeställningar: ”Hur kan handlingsinviter användas för att påverka användarupplevelsen på en en-produktwebbsida?” och ”Hur kan förståelsen för mentala modeller påverka användarupplevelsen på en en-produktwebbsida?”. För att besvara dessa frågor utfördes intervjuer på sex deltagare i åldrarna 20–22 år. På de inledande intervjuerna fick användarna utföra uppgifter och navigera sig runt på två exemplarsidor. Det utfördes en tematisk analys på denna data vilket lade grunden för persona, kontextscenario, kravspecifikation och slutligen prototypen. Efter prototypen skapats utfördes användbarhetstester med samma deltagare, och även på det datamaterialet genomfördes en tematisk analys. Resultatet presenterar olika designval som gjordes grundat på teoretisk bakgrund och resultaten från de inledandeintervjuerna. Det sker jämförelser mellan prototypen och exemplaren, och användarnas tankar och åsikter av den slutgiltiga prototypen presenteras.