Vi har undersökt hur den mentala världskartan ser ut för ett antal elever på tre skolor i södra Sverige. I undersökningen har vi använt oss av ett genusperspektiv och dessutom sett till elevernas geografiska härkomst. Förutom detta undersökte vi vilka kartprojektioner som användes i skolorna samt hur dessa påverkade elevernas mentala världskartor. Utöver dessa frågeställningar utgick vi från ett antal hypoteser angående faktorer som vi trodde skulle påverka elevernas mentala världskartor. För att besvara dessa frågor användes enkäter och studier av tidigare forskning inom området. Resultatet visar att vi kunde se att det förelåg skillnader både ur ett genusperspektiv samt från elevernas geografiska härkomst. Resultatet visade även att de projektioner som används i skolundervisningen oftast återspeglades i elevernas mentala världskartor.

Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka cyklisters navigationsupplevelse i blandtrafik och utveckla ett gestaltningsförslag för ett wayshowingsystem som förbättrar platsens visuella läsbarhet genom grafisk form. Studien fokuserar på att observera och inkludera förstagångsanvändare i designprocessen för att identifiera hur den visuella och rumsliga informationen kan kommuniceras effektivt till cyklister. Genom en kombination av metodresultat från användarna och teorier om kognition, wayshowing, mentala kartor samt visuell och rumslig kommunikation har ett förslag utvecklats som syftar till att informera och guida cyklister. Målet var att skapa en läsbar och informativ miljö som underlättar för cyklister men som även kom att informera chaufförer i linjetrafik om deras delade väg och väjningsplikt mot cyklister. En viktig upptäckt är att det finns lite tidigare forskning om cyklisters uppfattning av wayshowing i urbana miljöer, vilket visade sig vara en utmaning. Den användarinvolverade metoden, som inkluderade observationer och dokumentation av känslor, visade sig vara mycket värdefull för att styra arbetets framfart och säkerställa att designen möter användarnas behov.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>In spite of all electronic navigation devices on a modern ship bridge, navigators still lose their orientation. Reasons for this might be excessive cognitive workload caused by too many instruments to read and compile, navigation information that is displayed in a cognitively demanding way, short decision times due to high speed or fatigue due to minimum manning and long work hours.</p><p>This work addresses the problem of map information displayed in a less than optimal way. Three new concepts are presented: the bridge perspective, the NoGO area polygons and a dual lane seaway network. Map reading can be difficult due to the problem of mental rotations. By allowing a 3-D nautical chart to be viewed from an egocentric bridge perspective, the need for mental rotations can be removed. The cognitively demanding calculations necessary to find out if there is enough water under the keel can be made by the chart system and the result displayed as of free water and NoGo areas. On land car driving is facilitated by a road-network and a sign system. This notion can be further developed on sea and make navigation easier and safer.</p><p>These concepts were then tested in a laboratory experiment, in interviews and in a prototyping project. The results were very promising. The experiment in a laboratory maze showed that map reading from an egocentric perspective was more efficient than using traditional paper and electronic maps. Interviews and expert evaluation of prototypes also showed great interest from practitioners in the field.</p> / <p>Trots all elektronisk utrustning på en modern skeppsbrygga händer det att navigatörerna förlorar orienteringen. Anledningen kan vara hög kognitiv belastning därför att för många olika instrument måste avläsas och integreras samtidigt, att informationen på instrumenten behöver tolkas på ett kognitivt krävande sätt, att tiden för att fatta beslut blir allt kortare på grund av högre hastigheter till sjöss eller på grund av trötthet.</p><p>I detta arbete presenteras tre nya koncept för visualisering av navigationsinformation: bryggperspektivet, djupvarningspolygoner och sjövägar.</p><p>Kartläsning kan ibland vara svårt på grund av de mentala rotationer en användare tvingas genomföra för att kunna jämföra kartan med verkligheten. Genom att göra det möjligt för en användare att se sjökortet ur ett egocentriskt bryggperspektiv, så onödiggörs dessa mentala rotationer. De kognitivt krävande beräkningar som navigatören behöver göra för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med vatten under kölen, kan utföras av kartsystemet och resultatet visas istället som fria vattenytor och djupvarningsområden (NoGo areas). På land underlättas bilkörning av ett vägnät med körbanor, filer och skyltar. Detta system kan i högre utsträckning införas till sjöss för att underlätta säker navigering.</p><p>Dessa koncept har sedan testats genom ett laboratorieexperiment, genom intervjuer och i ett prototyputvecklingsprojekt. Resultaten var mycket lovande. Experimentet i en laboratorielabyrint visade klart att 3D-sjökortet var effektivare än både papperskartan och traditionell elektroniska kartor och intervjuerna och expertutvärderingarna visad på stort intresse från yrkesutövare i branschen.</p>

<p>I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system. En del hus har dessutom en sådan utformning att den i sig själv försvårar för personer att hitta där. En ytterligare slutsats är att det var svårt att överföra den mentala bilden av universitetsområdet till ett papper, särskilt när det gäller avstånd och storlek. Den mentala bilden visade sig vara något förvrängd. Verbalt sett fanns det skillnader mellan Linköping- och Norrköpingsgruppen i hur de uttryckte sig om respektive universitetsområde. Norrköpingsgruppen tenderade att oftare använda väderstreckstermer.</p>

In spite of all electronic navigation devices on a modern ship bridge, navigators still lose their orientation. Reasons for this might be excessive cognitive workload caused by too many instruments to read and compile, navigation information that is displayed in a cognitively demanding way, short decision times due to high speed or fatigue due to minimum manning and long work hours. This work addresses the problem of map information displayed in a less than optimal way. Three new concepts are presented: the bridge perspective, the NoGO area polygons and a dual lane seaway network. Map reading can be difficult due to the problem of mental rotations. By allowing a 3-D nautical chart to be viewed from an egocentric bridge perspective, the need for mental rotations can be removed. The cognitively demanding calculations necessary to find out if there is enough water under the keel can be made by the chart system and the result displayed as of free water and NoGo areas. On land car driving is facilitated by a road-network and a sign system. This notion can be further developed on sea and make navigation easier and safer. These concepts were then tested in a laboratory experiment, in interviews and in a prototyping project. The results were very promising. The experiment in a laboratory maze showed that map reading from an egocentric perspective was more efficient than using traditional paper and electronic maps. Interviews and expert evaluation of prototypes also showed great interest from practitioners in the field. / Trots all elektronisk utrustning på en modern skeppsbrygga händer det att navigatörerna förlorar orienteringen. Anledningen kan vara hög kognitiv belastning därför att för många olika instrument måste avläsas och integreras samtidigt, att informationen på instrumenten behöver tolkas på ett kognitivt krävande sätt, att tiden för att fatta beslut blir allt kortare på grund av högre hastigheter till sjöss eller på grund av trötthet. I detta arbete presenteras tre nya koncept för visualisering av navigationsinformation: bryggperspektivet, djupvarningspolygoner och sjövägar. Kartläsning kan ibland vara svårt på grund av de mentala rotationer en användare tvingas genomföra för att kunna jämföra kartan med verkligheten. Genom att göra det möjligt för en användare att se sjökortet ur ett egocentriskt bryggperspektiv, så onödiggörs dessa mentala rotationer. De kognitivt krävande beräkningar som navigatören behöver göra för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med vatten under kölen, kan utföras av kartsystemet och resultatet visas istället som fria vattenytor och djupvarningsområden (NoGo areas). På land underlättas bilkörning av ett vägnät med körbanor, filer och skyltar. Detta system kan i högre utsträckning införas till sjöss för att underlätta säker navigering. Dessa koncept har sedan testats genom ett laboratorieexperiment, genom intervjuer och i ett prototyputvecklingsprojekt. Resultaten var mycket lovande. Experimentet i en laboratorielabyrint visade klart att 3D-sjökortet var effektivare än både papperskartan och traditionell elektroniska kartor och intervjuerna och expertutvärderingarna visad på stort intresse från yrkesutövare i branschen.

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter. Utifrån en hermeneutisk analys visade resultatet ett positivt psykologiskt kontrakt överlag vid utvecklings- och utbildningsmöjligheter, förtroende, trygghet och flexibilitet, medan studien lämnar förbättringspotential vid arbetsbelastning, lön, friskvård och riktlinjer.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning? Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé. Ingen av dem uppger att de angriper ett problem direkt, utan de arbetar med det som helhet under pågående inlärningsprocesser. En grupp betraktas som ett viktigt arbetsredskap då diskussioner och utforskande frågor ses som nyckelstrategier, det är eleverna själva som ska finna lösningar på sina problem, inte lärarna. Det är också här medvetenhet och analys kommer med i bilden. Gemensamt är synen på kropp och sinne, där det ena anses påverka det andra. Lugn och avslappning anses därför också vara bra komplement till mental träning. De tre informanterna är överens om att det råder obalans mellan tekniskt övande och mentalt övande eller övande på känsla, inlevelse och uttryck, vilka de aktivt söker balansera och skapa jämvikt emellan. / The purpose of this study is to explore how three music educators describe the use of mental training methods in their teaching. What kind of mental training methods are described? In what ways are they used? Sociocultural perspective is theoretical framework and data consist of qualitative interviews with three professional music educators who use mental training in varied ways. The analyses show that training provides more explicit strategies. The informants’ strategies are considered as generalizable, learning aids based on basic concepts. The informants state that they always work with a mental problem as a whole during an on-going learning process. A group is regarded as an important tool since discussions are seen as key strategies. It is also regarded as important that students are given the space to find problems and solutions themselves; this is also the place where awareness and analysis comes into the picture. The informants give an image of mind and body, which is considered to affect one another. Tranquillity and relaxation are considered as a good complement to mental training. The three informants state that there is an imbalance between technical practicing and mental exercising, why they always searches for balance between these.

The prohibition of the anti-personnel landmines in 1997 have caused a great debate. The debate itself is quite unilateral, where it is mainly the supporters of the prohibition who is creating scien-tific contribution to the subject. The debate is also directed to if and why a nation should ratify the ban on antipersonnel mines, and because of that, the discussion of how a nation have or could have ratify it has been forgotten. This study examines how the Swedish counter-mobility regulations has changed after the ratification of the Ottawa-convention and the elimination of the anti-personnel mines. The purpose of this essay is to increase the knowledge how the Swedish armed forces have adapted to the ratification of the Ottawa-convention and in the long run contribute to the under-standing on how a political/humanitarian decision can affect the fighting power of a smaller nation as Sweden. Through analysis of Swedish counter-mobility regulations, it shows that some adaptations have been made, however there is still some unbalance between the methods/tactics and the available landmine equipment which results in less than maximum effect is produced with the counter-mobility actions.

Under de senaste decennierna har man med hjälp av ordassociationstest studerat utveckling och organisation av människors mentala lexikon. I det multikulturella Sverige växer intresset för frågan om ordinlärning och ordorganisering hos andraspråksinlärare. Det finns ett behov av forskning i området ur ett kontrastivt perspektiv. Denna studie behandlar organisation av det mentala lexikonet hos modersmålstalare och andraspråkstalare av svenska. Syftet med studien är att utreda frågan om i vilken omfattning olika organisationstyper förekommer hos studiedeltagare och om det finns ett samband mellan ordorganisationstyper och ordfrekvens. Som instrument i studien används ett ordassociationstest som består av 30 stimulusord. Deltagarnas associationer till stimulusorden, som utgör material i studien, delas in i fyra kategorier: fonologiska associationer, syntagmatiska associationer, paradigmatiska associationer och ej klassificerbara responser. Studiens resultat visar att alla typer av responser förekommer i alla åldrar på olika språkfärdighetsnivåer. Det mentala lexikonet organiseras enligt olika principer men deltagare tenderar att organisera sitt mentala lexikon semantiskt. Fonologiska associationer är den minst förekommande typen av ordassociationer. Studiens resultat visar också att det inte finns något entydigt samband mellan stimulusordens frekvens och typer av ordassociationer. En hög ordfrekvens är ingen garanti på att ordet kommer att gå igenom alla utvecklingsstadier och organiseras uteslutande semantiskt hos alla människor. Djupet av ordkunskap pekas ut som den viktigaste faktorn av ordorganisering i människors mentala lexikon.