Under de senaste decennierna har man med hjälp av ordassociationstest studerat utveckling och organisation av människors mentala lexikon. I det multikulturella Sverige växer intresset för frågan om ordinlärning och ordorganisering hos andraspråksinlärare. Det finns ett behov av forskning i området ur ett kontrastivt perspektiv. Denna studie behandlar organisation av det mentala lexikonet hos modersmålstalare och andraspråkstalare av svenska. Syftet med studien är att utreda frågan om i vilken omfattning olika organisationstyper förekommer hos studiedeltagare och om det finns ett samband mellan ordorganisationstyper och ordfrekvens. Som instrument i studien används ett ordassociationstest som består av 30 stimulusord. Deltagarnas associationer till stimulusorden, som utgör material i studien, delas in i fyra kategorier: fonologiska associationer, syntagmatiska associationer, paradigmatiska associationer och ej klassificerbara responser. Studiens resultat visar att alla typer av responser förekommer i alla åldrar på olika språkfärdighetsnivåer. Det mentala lexikonet organiseras enligt olika principer men deltagare tenderar att organisera sitt mentala lexikon semantiskt. Fonologiska associationer är den minst förekommande typen av ordassociationer. Studiens resultat visar också att det inte finns något entydigt samband mellan stimulusordens frekvens och typer av ordassociationer. En hög ordfrekvens är ingen garanti på att ordet kommer att gå igenom alla utvecklingsstadier och organiseras uteslutande semantiskt hos alla människor. Djupet av ordkunskap pekas ut som den viktigaste faktorn av ordorganisering i människors mentala lexikon.

Lexikal organisation hos äldre personer är ett relativt outforskat område. Studies syfte var att tillföra information om lexikal organisation hos äldre personer med svenska som modersmål i form av kartläggning av associationsmönster, samt att undersöka om samband fanns mellan associationsmönster och benämningsförmåga, ålder samt utbildningsnivå hos ovan nämnda population, då tidigare forskning om detta är begränsad. I studien deltog 45 personer i åldern 60 till 89 år, vilka delades in i tre olika grupper utefter ålder oavsett utbildningsnivå samt tre olika grupper baserade på utbildningsnivå oavsett ålder. Samtliga deltagare genomförde ett testbatteri inkluderande Boston Naming Test och en omarbetad version av Kents och Rosanoffs associationstest. Mini Mental State Examination i svensk revidering användes för att ge en översiktlig bild av deltagargruppens kognitiva förmåga. Resultaten visade att äldre personer har en hög andel paradigmatiska associationer. Vid jämförelse med tidigare forskning om associationsmönster hos unga vuxna upp till 26 år, har äldre en högre andel paradigmatiska associationer. En tendens fanns till ett samband mellan hög utbildningsnivå och högre andel syntagmatiska associationer än hos grupper med lägre utbildningsnivå. Inga samband kunde påvisas varken mellan associationsmönster och benämningsförmåga eller mellan associationsmönster och åldersvariation. / Lexical organisation in the elderly is a relatively unexplored area. The aim of this study was to broaden the understanding of lexical organisation in an elderly, Swedish population through the mapping of associative patterns. The study also aimed to examine if relationships existed between association patterns and naming ability, age and level of education in the above-mentioned population. Participants in the present study were 45 persons between the ages of 60 to 89 years. They all had Swedish as their first language and they did not have any known aphasia or cognitive disorder. Participants were divided into three different groups based on age regardless of level of education, as well as three different groups based on level of education regardless of age level. All participants completed a test battery including Boston Naming Test and a remodelled version of the Kent and Rosanoff Association Test. A Swedish version of the Mini Mental State Examination was carried out to give basic view of cognitive ability in the participants. In comparison with earlier research on association patterns in young adults up to 26 years, older individuals have a higher number of paradigmatic associations. There was a tendency to a relationship between a higher level of education and a high number of syntagmatic associations, in comparison with groups with lower level of education. No relationship was found between association patterns and naming ability or between association patterns and age variation.