Syftet med den här studien var att undersöka om mental trötthet leder till ökad diskriminering av överviktiga. Genom att använda en dual process-modell, inleddes undersökningen med en bedömningsuppgift som deltagarna fick utföra i labbmiljö. Vid ett senare tillfälle fick var och en ombesörja att de genomförde ett implicit associationstest (IAT), följt av en explicit graderingsfråga, där deltagarna uppskattade en eventuell skillnad i normal- kontra överviktigas mentala prestation. Syftet med dessa tester var att ta reda på om diskriminering mot överviktiga existerade inom gruppen i sin helhet på såväl implicit som explicit nivå. Hälften av gruppen hade genomgått en kraftig mental trötthetsbelastning före bedömningsuppgiften, med avsikt att se om bias mot överviktiga ökade vid mental trötthet. Resultatet för alla testningar var för sig visade på diskriminering mot överviktiga, men inte att det förekom någon högre diskriminering vid mental trötthet. Möjliga förbättringar i undersökningsdesignen diskuteras, liksom praktiska implikationer. / This study examined whether mental fatigue leads to increased discrimination against the obese. Using a dual process model, participants took part in an assessment task in a controlled laboratory setting, and thereafter completed an implicit association test (IAT), followed by an explicit question, where participants were asked to grade variances in the mental capacity between normal- versus overweight individuals. The intention was to explore possible obesity discrimination. Half of the group previously completed a strenuous memory task, with the purpose of achieving severe fatigue, in order to explore whether the bias increases with mental fatigue. Although the results revealed discrimination in all tests, there was no evidence of increased discrimination in mental fatigue. Possible improvement in the research design is discussed, as well as practical implications.

Lexikal organisation hos äldre personer är ett relativt outforskat område. Studies syfte var att tillföra information om lexikal organisation hos äldre personer med svenska som modersmål i form av kartläggning av associationsmönster, samt att undersöka om samband fanns mellan associationsmönster och benämningsförmåga, ålder samt utbildningsnivå hos ovan nämnda population, då tidigare forskning om detta är begränsad. I studien deltog 45 personer i åldern 60 till 89 år, vilka delades in i tre olika grupper utefter ålder oavsett utbildningsnivå samt tre olika grupper baserade på utbildningsnivå oavsett ålder. Samtliga deltagare genomförde ett testbatteri inkluderande Boston Naming Test och en omarbetad version av Kents och Rosanoffs associationstest. Mini Mental State Examination i svensk revidering användes för att ge en översiktlig bild av deltagargruppens kognitiva förmåga. Resultaten visade att äldre personer har en hög andel paradigmatiska associationer. Vid jämförelse med tidigare forskning om associationsmönster hos unga vuxna upp till 26 år, har äldre en högre andel paradigmatiska associationer. En tendens fanns till ett samband mellan hög utbildningsnivå och högre andel syntagmatiska associationer än hos grupper med lägre utbildningsnivå. Inga samband kunde påvisas varken mellan associationsmönster och benämningsförmåga eller mellan associationsmönster och åldersvariation. / Lexical organisation in the elderly is a relatively unexplored area. The aim of this study was to broaden the understanding of lexical organisation in an elderly, Swedish population through the mapping of associative patterns. The study also aimed to examine if relationships existed between association patterns and naming ability, age and level of education in the above-mentioned population. Participants in the present study were 45 persons between the ages of 60 to 89 years. They all had Swedish as their first language and they did not have any known aphasia or cognitive disorder. Participants were divided into three different groups based on age regardless of level of education, as well as three different groups based on level of education regardless of age level. All participants completed a test battery including Boston Naming Test and a remodelled version of the Kent and Rosanoff Association Test. A Swedish version of the Mini Mental State Examination was carried out to give basic view of cognitive ability in the participants. In comparison with earlier research on association patterns in young adults up to 26 years, older individuals have a higher number of paradigmatic associations. There was a tendency to a relationship between a higher level of education and a high number of syntagmatic associations, in comparison with groups with lower level of education. No relationship was found between association patterns and naming ability or between association patterns and age variation.

Det finns en skillnad mellan att vara barnlös och barnfri, nämligen att inte kunna få och att välja bort barn. Enligt tidigare forskning beskrivs frivilligt barnfria ofta som avvikande och stigmatiseras av samhället. Att detta även är fallet i Sverige kan ses som förvånande då landets befolkning överlag har starkt individualistiska attityder som står i kontrast till traditionella värderingar, till exempel barnfamiljens starka ställning.   Denna kvantitativa studie avser att mäta implicita attityder till frivilligt barnfria individer och individer med barn med hjälp av ett implicita associationstest. Åttio respondenter med olika ålder, kön, utbildningsnivå, civilstatus och boendesituation genomförde testet. Vi undersöker deras implicita attityder till barnlöshet generellt, samt huruvida dessa attityder varierar mellan olika grupper bland respondenterna. Vi undersöker också om det finns någon korrelation mellan implicita och explicita attityder till barnfrihet.   Studien är sociologisk och resultaten analyseras genom en sociologisk socialpsykologisk ansats. Detta är ett relativt nytt sätt att hantera data från ett implicit associationstest. / There is a difference between childlessness and being childfree, namely to not be able and to voluntarily choose not to have children. According to previous research, childfree individuals are often described as deviant and are stigmatised in society. It may be surprising however to find that this is the case also in Sweden, a country where population generally has strong individualistic attitudes, in contrast to holding traditional values such as the value of the nuclear family.   This quantitative study measures implicit attitudes to voluntarily childfree individuals and individuals with children respectively, using an implicit association test. Eighty respondents with different genders, ages, levels of education, civil status and living conditions, took the test. We investigate their implicit attitudes to being childfree, as well as whether those attitudes vary between different groups of respondents. We also investigate if there are any correlations between implicit and explicit attitudes to being childfree.   The study is sociological and the results are analysed using a sociological social psychological approach. This is a relatively new way to process data from an implicit association test.