Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa. För att utvidga urvalet från att enbart handla om heterosexuella kvinnor valde vi således att undersöka individer med olika kön, sexuell läggning samt civilstånd. I den inledande fasen valde vi, förutom personliga intervjuer, även ett urval av intervjuer som vi fick genom en publicerad artikelserie i Dagens Nyheter. Detta med anledning till att utöka data för en större empirisk grund att bygga en teori på. Efter analys av insamlat material stod våra kategorier klara då vi såg att dessa individer ständigt reflekterar över sitt val, både hur det uppfattas av sig själva samt hur det upplevs av omgivningen. Det visade sig att dessa individer upplever sig som ansvarstagande och frihetstörstande men att valet också leder till upplevelsen av att vara en avvikare. Valet har därmed bidragit till att dessa individer blir ifrågasatta men också att de själva ifrågasätter rådande normer, vilket gav upphov till vår kärnkategori den ständigt reflekterande människan samt våra underkategorier, den reflexiva friheten, det reflexiva valet, det reflexiva ansvaret samt den reflexiva normbrytaren.Den teoretiska anknytning vi använt oss av är Anthony Giddens teori om det moderna samhällets uppkomst och dess dynamik, där han talar om tre element, åtskiljande av tid och rum, urbäddning av sociala institutioner, det rena förhållandet samt institutionell reflexivitet. Den tidigare forskningen vi använt oss av för att sedan relatera till vårt resultat har vi delat in i teman, Frivilligt barnlös – val eller omständigheter, brott mot sociala normer, definition av begreppet samt kroppens språk.

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik. / In this paper we wanted to find out how singles over 30 years experience their position as singles and how they relate to initiate partnership and having children. Single is a term that covers a number of aspects and perspectives. Through individual interviews, we’ve taken note of 4 female and 4 male singles own experience, they’re all over 30 years old and live in central Sweden. We’ve analyzed the empirical material based on the knowledge from our theoretical basis on the modern society that reviles how the individuals creates their own identity and lifestyle. The singles have given us an understanding of their lifestyle and their attitude to the norm of intimate relationships and having children in our society. The empirical material we had access to has been interpreted and analyzed using the Grounded theory. Our results indicate that the experience of freedom and independence is a requisite to the individuals. The singles are pleased with their lifestyle but state that they, at times, yearn the intimacy from a relationship. A feeling of ambivalence occurs when their need for freedom collides with the loneliness they occasionally experience. The experience of solitude and views on partnership and having children between men and women turned out not to be very different.

Den tidigare termen frivilligt barnlös har idag ersatts med den nya benämningen barnfri, vilket innebär att man aktivt väljer bort  föräldraskapet. På grund av en fortsatt stigmatisering behöver ämnet lyftas för att påvisa hur genomtänkt ett barnfritt val är. Men finns det skillnader i hur kvinnor resonerar i sin barnfrihet? Är det skillnad mellan kvinnor som är födda i två årtionden i deras motiv ur ett mikro- och makroperspektiv? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade frågor intervjuades åtta svenska kvinnor, tre födda 1970-1979, samt fem födda 1980-1989, för att jämföra deras främsta skäl till att välja ett barnfritt liv. Resultatet visar att den primära orsaken för alla utom en av deltagarnas barnfrihet grundar sig i mikroperspektivet såsom frihet, spontanitet och av hänsyn till sin egna kropp. Bidragande orsaker kunde ses utifrån makroperspektivet som klimat, överpopulation och psykisk ohälsa. Den yngre gruppen uttryckte en större oro inför klimat, överpopulation och framtidsutsikter i jämförelse med den äldre gruppen. Sammanfattningsvis har den här studien visat hur genomtänkt valet är att leva som barnfri / The former term “voluntary childless” has today been replaced with the new term “child-free”, which means actively choose not to parent. Due to continued stigmatization, the topic needs to be explored to show how well thought-out the choice to remain child-free is. Are there differences in how women resonate around their child freedom? Are there any differences between women who were born in two different decades in their motives from a micro- and macro perspective? Through a qualitative study with semi-structured questions, eight Swedish women, three born 1970-1979, and five born 1980-1989, were interviewed to compare their main reasons for choosing a child-free life. The results show that the primary cause of all but one interviewees' childfreeness is based on the micro-perspective such as freedom, spontaneity and for the sake of their own body. Contributing causes could be seen from the macro perspective such as climate, overpopulation and mental ill health. The younger group expressed greater concern about climate, overpopulation and worse prospects compared to the older group. In summary, this study has shown how well thought-out the choice is to live as a child-free.

Uppsatsen bygger på intervjuer med unga akademiska kvinnor vars inställning är att inte ha barn. Totalt genomfördes sju intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Syftet med uppsatsen var att undersöka unga akademiska kvinnors resonemang kring att de inte vill ha barn med frågeställningarna: Vilka möjligheter och hinder ser kvinnorna med att skaffa barn? Samt: Hur ser kvinnorna på ett liv som förälder?Kvinnornas berättelser har blivit analyserade utifrån ett sociologiskt perspektiv gällande hur samhällets utformning och dess normer, möjlighet till självförverkligande och karriär har för samband med den trend med minskande barnafödslar som vi kan se idag. Resultatet visar att kvinnornas huvudsakliga orsaker till ett barnfritt liv berodde på att moderskapet sågs som krävande, där den tid som ett barn hade tagit skulle hellre skulle läggas på en själv. Karriär hade också ett tydligt samband för det barnfria livet, eftersom ansvarsfördelningen av barnet skiljer sig åt mellan könen där kvinnan tar det större ansvaret, vilket medförde att kvinnorna ville vara barnfria för att möjliggöra en karriär. Frihet och självförverkligande var ytterligare aspekter för att ha ett barnfritt liv. Frihet för kvinnorna kunde handla om spontanitet, resor, sova hur de vill, äta hur de vill och att inte behöva ta hänsyntill någon annan än sig själv. Vidare urskildes hur individualiseringsprocesser påverkade kvinnorna i deras val, eftersom den tidsmässiga aspekten var central som anledning till att inte skaffa barn. Vissa kvinnor uttryckte att om de bott i en drömvärld, där andra vuxna tog ett kollektivt ansvar, hade deras inställning varit annorlunda. Risker i det moderna samhället visade sig vara ett hinder för att skaffa barn, där kvinnorna uttryckte en oro inför framtiden. Krig i världen, miljö och politik blev således aspekter som påverkat deras livsval.

Det finns en skillnad mellan att vara barnlös och barnfri, nämligen att inte kunna få och att välja bort barn. Enligt tidigare forskning beskrivs frivilligt barnfria ofta som avvikande och stigmatiseras av samhället. Att detta även är fallet i Sverige kan ses som förvånande då landets befolkning överlag har starkt individualistiska attityder som står i kontrast till traditionella värderingar, till exempel barnfamiljens starka ställning.   Denna kvantitativa studie avser att mäta implicita attityder till frivilligt barnfria individer och individer med barn med hjälp av ett implicita associationstest. Åttio respondenter med olika ålder, kön, utbildningsnivå, civilstatus och boendesituation genomförde testet. Vi undersöker deras implicita attityder till barnlöshet generellt, samt huruvida dessa attityder varierar mellan olika grupper bland respondenterna. Vi undersöker också om det finns någon korrelation mellan implicita och explicita attityder till barnfrihet.   Studien är sociologisk och resultaten analyseras genom en sociologisk socialpsykologisk ansats. Detta är ett relativt nytt sätt att hantera data från ett implicit associationstest. / There is a difference between childlessness and being childfree, namely to not be able and to voluntarily choose not to have children. According to previous research, childfree individuals are often described as deviant and are stigmatised in society. It may be surprising however to find that this is the case also in Sweden, a country where population generally has strong individualistic attitudes, in contrast to holding traditional values such as the value of the nuclear family.   This quantitative study measures implicit attitudes to voluntarily childfree individuals and individuals with children respectively, using an implicit association test. Eighty respondents with different genders, ages, levels of education, civil status and living conditions, took the test. We investigate their implicit attitudes to being childfree, as well as whether those attitudes vary between different groups of respondents. We also investigate if there are any correlations between implicit and explicit attitudes to being childfree.   The study is sociological and the results are analysed using a sociological social psychological approach. This is a relatively new way to process data from an implicit association test.