1 |
Benämningsförmåga och språkförståelse hos äldre individer : Boston Naming test och Token test i en population 85-åringar / Naming ability and language comprehension in older individuals : Boston Naming test and Token test in a population of 85 year oldsSuljanovic, Sabina, Rydin, Maria January 2012 (has links)
Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test. Alla deltagare rekryterades ursprungligen till Linköping Screening Assessment (ELSA-85) projektet, en populationsbaserad studie med 85-åriga invånare i Linköping, Sverige. De resultat som erhållits i den aktuella studien avseende BNT30 (M = 24,71 ±3,13) och Token test (M = 4,88 ±1,05), visar på lägre resultat, med större variation, än vad som rapporteras i befintliga normativa data. Samband mellan demografiska variabler och prestation på testen undersöktes också. Data tyder på att utbildning och genus påverkar benämningsförmågan, mätt med BNT30. De normativa data från denna studie omfattar det hittills största urvalet individer över 80 år och är mer demografiskt varierade än i tidigare studier. Därför är de normer som denna studie presenterar mer representativa för kognitivt intakta 85-åringar. Dock ifrågasätter vi validiteten av den version av Token test som ingår i KSB (Kognitiva Screening Batteriet). / Well-established normative data for elderly adults is of great importance in order to distinguish between normal aging and signs of dementia. Short versions of Boston Naming test and Token test are included in screening batteries and frequently used in neuropsychological examinations. However, existing normative data for BNT30 and Token test include few individuals aged 80 years and above and are limited regarding to only include optimally healthy participants with high education level. This cross-sectional study includes 213 cognitively intact 85-year-olds. The aim was to examine their results of naming performance and language comprehension measured with short versions of Boston Naming test (BNT30) and Token test, subtest V, then to compare the results of the present study with existing normative data for BNT30 and Token test. All participants were initially recruited in the Elderly in Linköping Screening Assessment (ELSA-85) project, a population-based study of 85-year-old residents of Linköping, Sweden. The results obtained in the present study regarding BNT30 (M = 24.71 ±3.13) and Token test (M = 4.88 ±1.05), show lower test scores with greater variance than those reported in existing normative data. Association between demographic variables and performance on the tests was also examined. Data presented in the study revealed that education and gender influence naming performance measured with BNT30. The normative data gathered from this study includes the largest sample so far of individuals over the age of 80 and is more demographically diverse than in previous studies. Therefore the norms provided in this study are more representative for cognitively intact 85-year-olds. However, we question the validity of the version of Token test included in CAB (Cognitive Assessment Battery). / Elsa85
|
2 |
Verbbenämning hos vuxna med afasi : Bedömt med Action Naming Test / Verb Naming in Adults with Aphasia : Evaluated with Action Naming TestForsberg Larsson, Johanna, Lilja, Maria January 2013 (has links)
Förmågan att benämna verb och substantiv kan skilja sig åt hos såväl friska vuxna (Strauss Hough, 2007) som personer med afasi (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). Hos personer med afasi har skillnader mellan förmågan att benämna substantiv och verb relaterats till skadelokalisation (Damasio & Tranel, 1993). Vid afasiutredningar används ofta benämningstest för att bedöma framplockningen av ord (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008). Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest som normerats på svenska (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), men inte studerats hos personer med afasi. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verbbenämningsförmågan ser ut hos personer med afasi och expressiva svårigheter, i relation till den svenska normeringen för ANT. Några av orden i normeringen var problematiska, varför en reanalys av data genomfördes av Stenberg och Wik (2013). Resultaten för ANT har i föreliggande studie därför jämförts med normdata framtagen före och efter reanalysen. Deltagarna bedömdes även med Boston Naming Test (BNT), eftersom studien även syftade till att undersöka om det fanns skillnader i förmåga att benämna verb och substantiv. Förutom testning med ANT och BNT besvarade deltagarna även hälsoenkäten Short Form-36 (SF–36), för att undersöka eventuella samband mellan hälsotillstånd och benämningsförmåga. I studien deltog 19 personer (41–83 år, medianålder 68 år) med kronisk afasi och expressiva svårigheter. Deltagarna presterade signifikant bättre vid benämning av verb (ANT) än av substantiv (BNT), både före (p=.007) och efter (p<.001) exkludering av de problematiska orden. De presterade under normvärdet för ANT, både före och efter ordexkluderingen, men majoriteten erhöll ett högre testresultat efter reanalysen. Inga signifikanta skillnader i benämningsförmåga relaterat till kön, ålder, utbildningsnivå eller skadelokalisation återfanns. ANT kan användas vid utredning av benämningssvårigheter vid afasi. Vid jämförelse med normdata bör värden framtagna efter reanalysen användas eftersom deltagarna i förevarande studie presterade signifikant bättre efter exkludering. Deltagarna uppvisade en signifikant skillnad i prestation på ANT och BNT, vilket motiverar att verbbenämningstest bör genomföras. / The ability to name verbs and nouns can differ in healthy adults (Strauss Hough, 2007) and in people with aphasia (Mätzig, Druks, Masterson & Vigliocco, 2009). In individuals with aphasia, differences in ability to name nouns and verbs have been related to location of brain damage (Damasio & Tranel, 1993). Confrontation naming tests are frequently used in aphasia assessments to evaluate the ability to retrieve words (Herbert, Hickin, Howard, Osborne & Best, 2008). Action Naming Test (ANT) is a verb naming test that has been standardized in Swedish (Lindahl & Oskarsson, 2011; Stenberg & Wik, 2013), but no studies have been done on verb naming with ANT in Swedish individuals with aphasia, which is the aim of the present study. Some of the words in the Swedish standardization were problematic and consequently a re-analysis of the data was conducted by Stenberg and Wik (2013). The results of the ANT in the present study were compared with collected standardized data before and after the re-analysis. To investigate whether there were differences in the ability to name verbs and nouns, participants were also assessed with the Boston Naming Test (BNT). Participants were also asked to answer the health survey Short Form-36 (SF‑36), to investigate possible links between health and verb naming ability. The study enrolled 19 subjects (41–83 years, median age 68 years) with chronic aphasia and expressive difficulties. Participants performed significantly better in verb naming (ANT) than noun naming (BNT), both before (p=.007) and after (p<.001) the problematic words were excluded. The sample performed below norm levels on ANT, both before and after the exclusion, but the majority achieved a higher test result after the re-analysis. No significant differences were found in verb naming ability related to sex, age, educational level or location of brain damage. ANT can be used to assess naming ability in people with aphasia. However, when compared with standardized data, values developed after the re-analysis should be used since the participants of this study performed significantly better after exclusion. The participants showed a significantly better performance on ANT than BNT, which supports the view that verb naming tests are of value.
|
3 |
Undersökning av lexikal organisation hos äldre utan diagnostiserad kognitiv nedsättning genom kartläggning av associationsmönsterSchultz, Frida, Östenberg, Hanna January 2018 (has links)
Lexikal organisation hos äldre personer är ett relativt outforskat område. Studies syfte var att tillföra information om lexikal organisation hos äldre personer med svenska som modersmål i form av kartläggning av associationsmönster, samt att undersöka om samband fanns mellan associationsmönster och benämningsförmåga, ålder samt utbildningsnivå hos ovan nämnda population, då tidigare forskning om detta är begränsad. I studien deltog 45 personer i åldern 60 till 89 år, vilka delades in i tre olika grupper utefter ålder oavsett utbildningsnivå samt tre olika grupper baserade på utbildningsnivå oavsett ålder. Samtliga deltagare genomförde ett testbatteri inkluderande Boston Naming Test och en omarbetad version av Kents och Rosanoffs associationstest. Mini Mental State Examination i svensk revidering användes för att ge en översiktlig bild av deltagargruppens kognitiva förmåga. Resultaten visade att äldre personer har en hög andel paradigmatiska associationer. Vid jämförelse med tidigare forskning om associationsmönster hos unga vuxna upp till 26 år, har äldre en högre andel paradigmatiska associationer. En tendens fanns till ett samband mellan hög utbildningsnivå och högre andel syntagmatiska associationer än hos grupper med lägre utbildningsnivå. Inga samband kunde påvisas varken mellan associationsmönster och benämningsförmåga eller mellan associationsmönster och åldersvariation. / Lexical organisation in the elderly is a relatively unexplored area. The aim of this study was to broaden the understanding of lexical organisation in an elderly, Swedish population through the mapping of associative patterns. The study also aimed to examine if relationships existed between association patterns and naming ability, age and level of education in the above-mentioned population. Participants in the present study were 45 persons between the ages of 60 to 89 years. They all had Swedish as their first language and they did not have any known aphasia or cognitive disorder. Participants were divided into three different groups based on age regardless of level of education, as well as three different groups based on level of education regardless of age level. All participants completed a test battery including Boston Naming Test and a remodelled version of the Kent and Rosanoff Association Test. A Swedish version of the Mini Mental State Examination was carried out to give basic view of cognitive ability in the participants. In comparison with earlier research on association patterns in young adults up to 26 years, older individuals have a higher number of paradigmatic associations. There was a tendency to a relationship between a higher level of education and a high number of syntagmatic associations, in comparison with groups with lower level of education. No relationship was found between association patterns and naming ability or between association patterns and age variation.
|
Page generated in 0.2429 seconds