The English language plays a major role in the global world as both a means of information and communication. It is therefore vital that the school system provide the necessary education for students of English. This thesis is therefore analyzing three textbooks adapted for English 5 in Swedish Upper Secondary School, to establish how they support vocabulary teaching. To determine this, the textbooks’ high frequency nouns are analyzed to see if they support incidental learning. This has been done through a quantitative approach with the help of a corpus analysis. Additionally, the textbooks’ exercises have also been analyzed in order to see how they support vocabulary learning. The results show that a majority of the nouns in the texts are not frequent enough to support incidental learning without additional work. It is also evident that the exercises are not optimal for vocabulary learning, though they do offer some support.

The English language plays a major role in the global world as both a means of information and communication. It is therefore vital that the school system provide the necessary education for students of English. This thesis is therefore analyzing three textbooks adapted for English 5 in Swedish Upper Secondary School, to establish how they support vocabulary teaching. To determine this, the textbooks’ high frequency nouns are analyzed to see if they support incidental learning. This has been done through a quantitative approach with the help of a corpus analysis. Additionally, the textbooks’ exercises have also been analyzed in order to see how they support vocabulary learning. The results show that a majority of the nouns in the texts are not frequent enough to support incidental learning without additional work. It is also evident that the exercises are not optimal for vocabulary learning, though they do offer some support.

I uppsatsen analyseras originalversionen av Jessica Schiefauers bok När hundarna kommer (2015) och dess lättlästa version. Studiens syfte är att undersöka vad som skiljer versionerna åt samt bedöma hur den lättlästa versionen kan användas i svenska som andraspråksundervisningen. Detta undersöks genom läsbarhetsindex, ordvariationsindex, fundamentslängd, bisatsfrekvens och satskonnektion. Ett textutdrag närläses även för att granska de språkliga formuleringarna i respektive version. Resultatet visar att bearbetningen till lättläst text har lett till en textreducering. Den lättlästa versionen är mer avskalad med kortare meningar, färre ord och en lägre andel långa ord. Den har även färre bisatser och procentuellt sett färre satskonnektorer. Däremot innehåller den en högre andel att-bisatser och kausala konnektorer, vilka underlättar läsförståelsen för svaga läsare.  Den lättlästa texten lämpar sig för andraspråkstalare, men syftet med läsningen måste klargöras innan läsningen påbörjas. Läraren måste alltså förklara bokens språksituation så att eleverna förstår dess ord och begrepp. Den lättlästa versionen, likväl som originalet, måste således läsas i en meningsfull kontext.

<p>This essay reviews vocabulary samples from three different textbooks, which are readers for the basic course in English at an upper secondary school in Sweden. The aim of the study is to determine whether the word samples from the readers’ word lists consist mostly of high- or low frequency words and if the words denote any particular semantic fields. Moreover, the possible use of word frequencies in second language acquisition is also examined. The method used in ascertaining the quality of the words is comparing the word samples to the BNC (the British National Corpus) and analysing how frequently they occur in written and spoken modern English. The results are based on the findings from the analysis made in this study and also compared to current research in the fields of linguistics and language acquisition. The results exhibit both overrepresentation- and absence of words in particular semantic fields. For instance, words from the semantic field concerning ‘food and cooking’ were found to be somewhat predominant. The findings also include support for the use of word frequencies in language acquisition, especially in terms of how words are translated from English into Swedish in the textbooks’ wordlists. The only Swedish synonym given was in some cases item of the least frequent usage in modern English, according to the BNC. <strong> </strong></p><h1> </h1><h1> </h1><p> </p>

This essay reviews vocabulary samples from three different textbooks, which are readers for the basic course in English at an upper secondary school in Sweden. The aim of the study is to determine whether the word samples from the readers’ word lists consist mostly of high- or low frequency words and if the words denote any particular semantic fields. Moreover, the possible use of word frequencies in second language acquisition is also examined. The method used in ascertaining the quality of the words is comparing the word samples to the BNC (the British National Corpus) and analysing how frequently they occur in written and spoken modern English. The results are based on the findings from the analysis made in this study and also compared to current research in the fields of linguistics and language acquisition. The results exhibit both overrepresentation- and absence of words in particular semantic fields. For instance, words from the semantic field concerning ‘food and cooking’ were found to be somewhat predominant. The findings also include support for the use of word frequencies in language acquisition, especially in terms of how words are translated from English into Swedish in the textbooks’ wordlists. The only Swedish synonym given was in some cases item of the least frequent usage in modern English, according to the BNC.

Under de senaste decennierna har man med hjälp av ordassociationstest studerat utveckling och organisation av människors mentala lexikon. I det multikulturella Sverige växer intresset för frågan om ordinlärning och ordorganisering hos andraspråksinlärare. Det finns ett behov av forskning i området ur ett kontrastivt perspektiv. Denna studie behandlar organisation av det mentala lexikonet hos modersmålstalare och andraspråkstalare av svenska. Syftet med studien är att utreda frågan om i vilken omfattning olika organisationstyper förekommer hos studiedeltagare och om det finns ett samband mellan ordorganisationstyper och ordfrekvens. Som instrument i studien används ett ordassociationstest som består av 30 stimulusord. Deltagarnas associationer till stimulusorden, som utgör material i studien, delas in i fyra kategorier: fonologiska associationer, syntagmatiska associationer, paradigmatiska associationer och ej klassificerbara responser. Studiens resultat visar att alla typer av responser förekommer i alla åldrar på olika språkfärdighetsnivåer. Det mentala lexikonet organiseras enligt olika principer men deltagare tenderar att organisera sitt mentala lexikon semantiskt. Fonologiska associationer är den minst förekommande typen av ordassociationer. Studiens resultat visar också att det inte finns något entydigt samband mellan stimulusordens frekvens och typer av ordassociationer. En hög ordfrekvens är ingen garanti på att ordet kommer att gå igenom alla utvecklingsstadier och organiseras uteslutande semantiskt hos alla människor. Djupet av ordkunskap pekas ut som den viktigaste faktorn av ordorganisering i människors mentala lexikon.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.

<p>Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.</p><p>Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.</p><p>Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.</p>

Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn. Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut. Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes. Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.

Årsredovisningar är ett ofta förekommande objekt inom redovisningsforskningen. Årsredovisningarna är en viktig kommunikationskanal mellan företaget och dess olika intressenter. Rapportens ändamål är primärt att ge intressenterna information om företagets resultat och finansiella ställning. Årsredovisningarnas karaktär har genom åren utvecklats och berikats med bland annat bilder och kompletterande textuella avsnitt. I denna studie har den narrativa delen av årsredovisningar ’VD:n har ordet’ studerats. Avsnittet utgör en viktig del av årsredovisningens frivilliga element, och är en av de mest lästa delarna. Samtidigt är ’VD:n har ordet’, till skillnad från flertalet andra delar i årsredovisningen, oreglerad. Detta ger företaget och den verkställande direktören stora möjligheter att kommunicera ut legitimitetskapande budskap till dess intressenter. Tidigare forskning visar att aktiviteter kopplade till CSR har en positiv påverkan på intressenternas inställning gentemot företaget. CSR är ett rymligt begrepp som innefattar relationen och ansvarstagandet mellan företag och samhälle. Det har visat sig ha stor betydelse för företagen att lyckas signalera dessa aktiviteter till intressenterna. Denna studie syftar till att ge en bättre inblick i hur svenska företag använder ’VD:n har ordet’ för att lyfta fram CSR. Vidare undersöks om det har skett en ökning av CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Studien uppvisar att det inte finns något samband mellan företagens vinstmarginal och andel CSR-begrepp i ’VD:n har ordet’. Det går inte heller att urskilja ett samband mellan andel CSR-begrepp och andelen begrepp kopplade till resultat. Däremot kunde vi bevisa att det skett en linjär ökning av CSR-begrepp mellan år 2006 och 2015. Begrepp kopplade till resultat har minskat, om än inte linjärt. / Annual reports are a frequently used item in the accounting research. The annual reports are an important communication channel between the company and its various stakeholders. The purpose of the report is to give the stakeholders information about the company's earnings and financial position. The character of the annual reports has evolved over the years and has been enriched with, among other things, pictures and additional textual sections. In this study, the narrative part of the annual reports ‘CEO-letter’ has been studied. The section constitutes an important part of the annual report's optional elements, and is one of the most read sections. At the same time, the ‘CEO-letter’, unlike most other part of the annual report, is unregulated. This fact gives the company and the CEO a great opportunity to communicate legitimacy-creating messages to its stakeholders. Previous research shows that activities related to CSR have a positive impact on stakeholders' attitude towards the company. CSR is a spacious concept that includes the relationship and responsivities between the company and its society. It has been found to be of great importance for companies to successfully signal these activities to stakeholders. This study aims at giving a better insight into how Swedish companies use the 'CEO-letter' to highlight CSR. Further investigations are made if there has been an increase in the use of words related to CSR in the 'CEO-letters’. This study shows that there is no correlation between the company's profit margin and the share of CSR concepts in the ‘CEO-letter’. In addition, we could not discern a relationship between the share of CSR concepts and the proportion of concepts linked to results in the ‘CEO-letters’. On the other hand, we could prove that there has been a linear increase in CSR concepts over the past ten years. Furthermore, concepts linked to results have decreased, albeit not in a linear manner. Please note that the thesis language is in Swedish.