Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett läromedel för blivande truckförare. Syftet med studien är att undersöka ordförståelse hos studerande på SFID- och SASG-nivå med hjälp av ordtest och dessutom belysa den språkklyfta som finns mellan de studerandes ordförråd och den vokabulär som finns i yrkeskursernas läromedel.     Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kända ord och gråzonsord. Fackord uppmärksammas i undervisningen.Gråzonsord är de ord som ämnesläraren inte förklarar, och som inte är kända sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andraspråksinlärare då lärarna brister i medvetenhet om svårigheterna, och dessutom använder gråzonsord för att förklara nya fackord.     Ett textavsnitt, med många gråzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i två studerandegrupper som är potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkät används, och ordförståelsen belyses från flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkäten. Studien innehåller ordtest i form av självskattning, orddelnings-, flervals- och lucktest.     Resultatet antyder att både studerande och deras lärare underskattar svårigheterna i studerandegruppernas ordförståelse, men lärarna uppvisar en större medvetenhet om svårigheterna med gråzonsorden. Ordtesten visar stora skillnader i resultat mellan de två studerandegrupperna både i förståelsen av gråzonsord och i orddelning av långa sammansatta fackord.     Texten i läromedlet innehåller många svårförståeliga ord för de undersökta studerandegrupperna. Fackorden, ofta substantiv, förklaras av ämnesläraren och är relativt lätta att åskådliggöra. Många ämnes- och yrkesord befinner sig däremot i en gråzon som varken förstås av andraspråksinlärare eller uppmärksammas av ämneslärarna. Gråzonen måste belysas och medvetandegöras, och i studiens avslutande kapitel förs en didaktisk diskussion om former för detta och om hur språkklyftan kan överbryggas.

Studiens syfte är att undersöka ordförståelse hos elever i grundskolans senare år (årskurs 7–9). I undersökningen ingick 40 informanter som fick genomföra ett ordtest bestående av 19 ord. Samtliga ord hade med svenskämnet i grundskolan att göra. I studien ligger fokus på å ena sidan elevernas övergripande ordförståelse, och å andra sidan på skillnaden mellan deras upplevda (receptiva) och uppvisade (produktiva) ordförståelse. Elevernas svar analyserades dels utifrån vilken typ av ordförståelse som uppvisades, dels utifrån vilken frekvens orden har. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har god såväl receptiv som produktiv ordförståelse med undantag för två av orden. Det förekommer också några fall där elever överskattar respektive underskattar sin egen ordförståelse. Något som också framkommer i resultatet är att en del elever har svårt för vanligt förekommande ord och inte enbart för ord som är lågfrekventa. Med utgångspunkt i detta resultat är det rimligt att argumentera för att svensklärare – men även lärare i övriga ämnen – bör arbeta aktivt med elevernas receptiva och produktiva ordförståelse, med speciellt fokus på ordens kontext. Detta gäller oavsett elevernas språkliga bakgrund, även om andraspråkselever generellt kan behöva extra stöd i ordinlärningen.