Syftet med studien är att undersöka vikten av att implementera tidig studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor för att främja elevers framtid inom studier och yrkesval. Då detta anses som hela skolans ansvar valde jag att undersöka olika befattningar på grundskolor i kommuner både utanför och i Stockholm. Dessa berör både tilldelningen av studie- och yrkesvägledning men även hur det bedrivs. Genom att undersöka en rektor, en kurator och fyra studie- och yrkesvägledares erfarenheter och uppfattningar gav det studien en mer nyanserad helhetsbild och utfall genom deras varierande befattningar som styrker vikten av tidig vägledning. Tidig studie- och yrkesvägledning bidrar till att man kan utveckla elevers valkompetens samt motverka mentala kartor och begränsningar inför deras framtida karriärval. Detta utvecklar elevers livslånga lärande och breddar samtidigt deras perspektiv. För att detta ska kunna ske behöver grundskolorna implementera det i tidigt skede då barn är som mest formbara och ser mer neutralt på saker och ting. Barn bildar mentala kartor, stereotypa föreställningar, normer utifrån miljön och omgivningen de växer upp i som i sin tur kan leda till att de begränsar sig själva inför val av utbildning eller yrke. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika respondenterna identifieras det som anses som möjligheter respektive hinder med att bedriva tidig vägledning redan på förskolenivå ända upp till högstadiet. All insamlat material har analyserats utifrån Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation som visar vikten av den tidiga vägledningens utfall då de olika respondenterna lyfter upp hur detta kan bidra till att motverka stereotypa föreställningar, mentala kartor och normer både inom utbildning, arbetslivet och valkompetens. Enligt respondenterna kan tidig vägledning både främja samt öka unga individers självkännedom, livslånga karriärutveckling och välgrundade beslut som kan leda till stora ekonomiska vinster för samhället och individerna själva. De centrala faktorerna enligt respondenterna som anses vara mest essentiella till att kunna bedriva tidig vägledning är att det krävs mer kunskap och tydligare utgångspunkt hos huvudmän, skolledning och pedagoger om vad självaste studie- och yrkesvägledningens syfte och mål är för elevers skolgång och framtid.

The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment. / Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.

Alla spelutvecklare har någonting att vinna på att kunna ge spelaren tydligare minnen av spelvärldar. I denna uppsats undersöks hur plattformsmoment kan användas för att förstärka mentala kartor. Respondenter har letat sig igenom en labyrint baserad på spelet Brain Fudge med olika grader av gravitation, och resultatet tyder på att besvärligare plattformsutmaningar gör det svårare för spelare att få en bild av spelvärlden som helhet. / Every game developer stands to gain from giving players clearer memories from game worlds. This paper examines how platform challenges can be used to support mental maps. Test subjects were tasked with navigating a maze based on the game Brain Fudge with varying degrees of gravity, and results imply that more cumbersome platform challenges make it more difficult for players to map the game world as a whole.