<p>Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.</p>

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter. Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori. Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till.

<p>Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.</p>

Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.

Undersökningen har ämnat svara på hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ”minikarta” undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på spelare med kartor och spelare utan kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls. Spelarna med tillgång till kartfunktioner under spel upplevde banan mer i linje med hur den såg ut än spelarna utan samma tillgång. I framtiden kan materialet användas för att ge en designer stöd i vilka följder ett designbeslut om att exkludera kartor kan få i ett spel.

Allt fler svenska vårdgivare ger patienter direktåtkomst till sina patientjournaler via internet. För att göra sådana tjänster så lättanvända som möjligt är det viktigt att förstå vad användarna har för bild av vad en patientjournal är och hur den är strukturerad. I den här rapporten presenteras en undersökning av hur användare uppfattar patientjournaler. Undersökningen har omfattat intervjuer, öppen kortsortering (med inledande free-listing) och användningstest – metoder som kompletterat varandra bra. Frågor som ställts rör patientjournalens syfte, vilka som hanterar den och vad den kan innehålla. Resultaten indikerar att användarna har en gemensam kärna i sina uppfattningar av patientjournaler. Analysen begränsas av att antalet försökspersoner har varit relativt litet, men med ett större antal användare kan denna kombination av metoder vara värdefull i praktiskt utvecklingsarbete. / An increasing number of Swedish care givers are providing patients with direct access to their medical health records via the Internet. In order to make such services as easy as possible to use, it is important to understand what image the users have of what a medical health record is and how it is structured. In this thesis, an investigation of how users perceive medical health records is presented. The investigation has included interviews, card sorting (preceded by a free-listing exercise) and user testing – methods that have worked well together. Among the questions that were asked are ones about the purpose of a medical health record, who handles it and what may be in it. The results indicate that users have a common core in their perception of medical health records. The analysis is limited by the relatively low number of participants in the investigation, but with a larger number of participants, this combination of methods may be of value in practical development work.

Syfte. Psykisk ohälsa verkar vara ett alltmer vanligare fenomen bland elitidrottare. 30 procent av Sveriges elitidrottare har någon gång under sina karriärer upplevt psykisk ohälsa menar Åkesdotter och Kenttä (2015). Därför har jag avsett med denna undersökning att analysera elitsatsande idrottares mentala förmågor.Metod. Studien baserades på en kvantitativ undersökningsmetod där 54 elitsatsande idrottare deltog i studien. Studien undersökte fyra dimensioner av mentala förmågor som operationaliserades ner till underdimensioner med hjälp av Hassméns, Kenttäs och Gustafssons (2009) tolkningar av de olika dimensionerna. Avslutningsvis analyserades datan med hjälp av beskrivande analyser och korrelationsanalyser.Resultat. Undersökningens resultat indikerade höga medelvärden för respondenternas självuppskattade förmåga inom de olika mentala förmågorna. Korrelationsanalyserna kunde främst visa på starka signifikanta samband mellan koncentrationsförmågan och självförtroende-förmågan samt självförtroende-förmågan och spänningsregleringsförmågan.Diskussion. Idrottarna verkade ha goda mentala förmågor, men med möjligheter till förbättring. Utifrån resultaten kan man tolka att självförtroende, koncentrationsförmåga och spänningsreglering är tre betydelsefulla förmågor för att utveckla prestation samt för att behålla ett gott välmående.

No description available.

Ett användarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik är idag inte självklart. Stolthet för sin teknik, intressen som står i konflikt med varandra och dåligt anpassade verktyg är de största anledningarna till det motstånd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig användarcentreringen. Syftet med detta material är att utforska möjligheterna att låta utomstående användare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vädersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med användarcentrerade tekniker från interaktionsdesignsområdet, använts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvärdering avsymbolbiblioteket med fokus på tillämpning. Resultatet visar att de användarcentrerade metoder som är etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsområdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna. Användarna sätter högre tillit till grafiskt tryckt material än till interaktiva miljöer och har svårare att hantera otydligheter då de inte kan testa sig fram. Studien visar också att användarna har olika bild av vad vädersymboler visar och att mentala modeller som ramverk kan lyfta fram dessa olikheter. Med ökad kunskap om hur användare förhåller sig till symboler och vilka olikheter i tolkningen som finns kan man som designer fånga upp hur symboler bör se ut, och framför allt inte se ut, för att undvika missförstånd. Det gör informationsmaterialet effektivare i sin kommunikation och ökar informationsvärdet för användaren i ett redan informationskrävande samhälle.

Nationella studier visar att en stor del av dagens studenter på universitet lider av dåligt mående som indirekt påverkar deras lärande. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters konstruktioner av mentala hinder för lärande, vad dessa konstruktioner består av och hur de kan hanteras. Studiens vetenskapliga ansats var socialkonstruktionistisk och studien avgränsades till att undersöka studenter som går en universitetsutbildning på grundnivå på Mittuniversitetet. Datamaterialet samlades in via semistrukturerade intervjuer och den teoretiska grunden som resultatet analyserades genom bestod av KASAM, sociokulturellt perspektiv och självförmåga. Resultaten visar att studenterna mött ett flertal mentala hinder av varierande grad som påverkat deras lärande negativt. Meningsskiljaktigheter med studiekamrater, otydliga lärare och bristande struktur inom utbildningen är några exempel. Resultaten presenterar även faktorer som studenterna anser är stödjande för deras lärande och vad som kan förebygga mentala hinder. Däribland tidigare studierfarenheter och stöd från närstående. Studenternas hantering av mentala hinder visar sig bestå av till exempel att ventilera känslor med studiekamrater, familj och vänner, kunna se objektivt på situationer och att härda ut. / <p>Betygsdatum 2022-06-09.</p>