<p>Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.</p>

Värphönor lever ofta i trånga burar och det tas lite hänsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmågor kan ge oss kunskap om när deras välfärd kan vara hotad. Två experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna från sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lära sig att springa i en gång till en målbox med strö som fanns bakom hörnet. Under testproceduren byttes målboxen ut mot en tom, och det som mättes i var den tid det tog för hönorna att efter bytet ta sig till målboxen. I experiment 2 delades hönorna in i två grupper. För den ena gruppen devalverades sandbadet. Hönorna fick som i experiment 1 springa i gången till målboxen med strö. Resultatet från experiment 1 tyder inte på några deklarativa representationer, medan resultatet i experiment 2 kan tolkas som att hönorna formade deklarativa representationer av sandbadet.

Devalveringsteorin har gjort underverk inom kampen för att stänga lönegapet genom att propagera för arbetsvärderingar. I detta arbete undersöks om grundkonceptet bakom devalveringsteori, nedvärderingen av kvinnors arbete, kan tillämpas på lönekriterier för organisationer som använder organisationsövergripande lönekriterier. Då organisationen tillämpar organisationsövergripande kriterier möjliggörs en jämförelse mellan olika arbetsgrupper inom organisationen utan att kriterier måste transformeras. Data från en medelstor svensk kommun har tillhandahållits av ett företag som utför lönekartläggning och arbetsvärderingar. Analysen av data har utförts med en kvantitativ ansats, resultatet indikerar att det förekommer signifikanta skillnader i utfall av lönekriterium mellan män och kvinnor på organisationsnivå, på gruppnivå förekom sporadiska signifikanta resultat och mellan grupper förekom systematiska fördelar för blandade grupper över grupper som endast består av kvinnor eller som består av grupper som endast innehåller en man. Data stödjer att devalveringsteorin skulle kunna tillämpas på lönekriterier för grupper med endast kvinnor eller grupper med endast en man jämfört med blandade grupper.