No description available.

As the headline suggests, it's not always easy to find the right way, especially when it comesto places we have never visited before. To not find or not being able to orientate in a place can create some uncertainty and may ultimately give a negative experience. This study examines how spatial and visual elements can clarify the orientation of an already built space without making any major architectural changes. The roombeing examined in this studyis the Modern Museum's foyer in Stockholm and the work is written in the subject information design with a focus on spatial design.The methods used are room analysis containing a site analysis, observation and notation analysis and three qualitative interviews. Theories and previous research in orientation and wayfinding, experienceroom, Gestalt psychology and perception and the mental mapare involved in this study. With the help of thesetheories and previous research as well asempirics, a design proposal has been developed where the visitor is more likely to orient himself by creating clearer features. / Som rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.

<p>”Ta trappan till uppsatsen” är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid Linköpings Universitet upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.</p><p>Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.</p><p>Under genomförandet ansåg majoriteten att olika ”mentala verktyg” varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.</p><p>Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna.</p><p> </p> / <p>Abstract</p><p>“To take the stair to the Essay” is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi- structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU).</p><p>The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at Linköpings University experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University.</p><p>The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work.</p><p>During the realization the majority thought that different “mental tools” had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process.</p><p>At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.</p>

<p>"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.</p><p>Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.</p><p>Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.</p><p>Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna.</p> / <p>"To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU).</p><p>The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University.</p><p>The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work.</p><p>During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process.</p><p>At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.</p><p>• Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?</p><p>• Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?</p><p>• Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?</p><p>• På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar?</p><p>Metod</p><p>Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade.</p><p>Slutsats</p><p>Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort.</p> / <p>Aim and Questions</p><p>The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level.</p><p>• Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym?</p><p>• How does the blockings show according to the gymnasts and coaches?</p><p>• Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches?</p><p>• In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings?</p><p>Method</p><p>The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition.</p><p>Results</p><p>The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure.</p><p>Conclusions</p><p>Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå. • Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik? • Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna? • Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser? • På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar? Metod Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år. Resultat Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade. Slutsats Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort. / Aim and Questions The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level. • Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym? • How does the blockings show according to the gymnasts and coaches? • Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches? • In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings? Method The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition. Results The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure. Conclusions Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / "To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

”Ta trappan till uppsatsen” är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid Linköpings Universitet upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika ”mentala verktyg” varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / Abstract “To take the stair to the Essay” is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi- structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at Linköpings University experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different “mental tools” had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

Kan intensivträning med digitala verktyg påverka elevers taluppfattning och motivation? - En interventionsstudie på högstadiet. Can intensive practice with digital tools affect students number sense and motivation? – An intervention study in Secondary School.   Utgångspunkten för denna studie är de negativa konsekvenser matematiksvårigheter kan få för den enskilda eleven, som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i matematik. Viktiga faktorer för att lyckas är god taluppfattning och motivation för att jobba med matematik.   Syftet med studien är att undersöka intensivträningens effekter på taluppfattning och motivation för att arbeta med matematik, genom att använda det webbaserade träningsprogrammet Mattelek Flex. Studien är gjord som fallstudie, där intervention, intervjuer och observationer ingått. Fem SUM-elever, som vid studiens början gick i åk 8, deltog. För att undersöka interventionens effekter på taluppfattningen gjordes en diagnos före, direkt efter samt efter sommarlovet. Diagnosen som användes var test 6 i Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). Interventionens effekter på motivationen synliggjordes genom intervjuer och observationer, som analyserats utifrån några påverkansfaktorer som Jenner(2004) lyfter fram.   Resultatet visar att arbetet med Mattelek Flex stärker elevernas taluppfattning samtidigt som datorns effekter gör att motivationen ökar. / Can intensive practice with digital tools affect students number sense and motivation?  – an intervention study in Secondary School.   The starting point in this study is the negative consequences difficulties in mathematics may have on the individual student, who leaves primary school without passing there math grades. Important factors to succeed are good number sense and motivation to work with mathematics.   The purpose of this examine is to notice what effect intensive training has on number sense and the motivation to work with mathematics, by using the web based training program Mattelek Flex. The study was made as a case study, concluded interventions, interviews and observations. Five SEM-students, as in the beginning of the study were in the eighth grade, participated. To examine the interventions effects on the number sense, a test was made before, directly after and after a summer breake. The used test was test 6 in “Förstå och använda tal (McIntosh, 2008). The interventions effects on the motivation were made visible through interviews and observations. They were analysed based on some influencing factors by Jenner(2004).   The result shows that, working with Mattelek Flex strengthens the students number sense and the effects of the computer increases the motivation.

Bakgrund I Sandviken är vården av vuxenpsykiatrisk problematik uppdelad mellan primärvård och specialistpsykiatri. Patientöverföringen via remisser innebar en osäker vård och fördröjd tid till specialistpsykiatriska insatser då cirka 50 % av remisserna avvisades från två av hälsocentralerna.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att minska andelen avvisade remisser och korta tiden från remiss vid hälsocentral till psykiatriska insatser vid specialistpsykiatrin. Studiesyftet var att ta reda på vilka antaganden som fanns bland samverkande aktörer och betydelsen av dessa för förbättringsarbetet.   Metod Den förutbestämda förbättringsidén utgjordes av en remissmall. Flera olika förbättringsverktyg användes i förbättringsarbetet med central utgångspunkt från att basera beslut på fakta. Studien var en empirisk fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av dokument, observationer och följande intervjuer.   Resultat Förbättringsarbetets syfte uppnåddes inte med den testade remissmallen. Studien visade att antaganden kring vad som behövde och kunde göras bidrog till att remissmallen inte blev en hållbar lösning.   Slutsatser Förbättringsarbetet visade vikten av att testa nya idéer. Den förutbestämda remissmallen var inte en hållbar lösning. En koppling sågs mellan de samverkande aktörernas antaganden kring vad som behövde och kunde göras, liksom på vilket sätt, till vad som gjordes och hur. Detta bidrog till förbättringsarbetets utfall. / Background In Sandviken, the adult psychiatric care is divided between Primary Health Centers and Psychiatry. The transferral of patients was unsafe and meant prolonged time before psychiatric treatment was started as 50 % of the referrals were declined. Purpose The improvement project aimed to reduce the proportion of declined referrals and to reduce time between referral and psychiatric treatment. The study aimed to find out beliefs existing among stakeholders and the effect of these on the improvement work. Methods The idea to test, a referral template, was chosen in advance of the project start. Several improvement tools were used and one primary focus was to base decisions upon facts. The study was an empirical case study with qualitative analysis made on documents and interviews. Results The improvement project didn’t achieve the set aims. The study showed that beliefs about what was needed and possible to do, contributed to the results of the improvement work. Conclusions The improvement project showed the importance of testing new ideas. The referral template wasn’t a working solution. Stakeholders beliefs about what was needed and possible to do, and how to do it, was shown to contribute to the results of the improvement work.