Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna? Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD). Vid tre olika testtillfällen utförde testpersonerna (n=7) tre olika test. Vid alla testtillfällen sprang testpersonerna på löpband i 20 minuter med en hastighet som motsvarade 80 % av maximalt syreupptag. Vid test A fick testpersonerna veta att de skulle springa i 20 minuter. Vid test B fick testpersonerna veta att de skulle springa i 10 minuter, men i den tionde minuten fick testpersonerna veta att de skulle springa ytterligare10 minuter. Vid test C fick testpersonerna ingen information om hur lång tid de skulle springa, men i den tjugonde minuten fick testpersonerna veta att testet avslutades efter totalt 20 minuter. Resultat: Inga signifikanta skillnader i de fysiologiska variablerna mellan test A, B och C har kunnat fastställdes. Det finns dock en tendens att syreupptaget var lägre i test B än test A och C (p<0,10). Testresultaten visar att syreupptaget sjönk mellan minut 19 och 20 i test C. De upplevelsebaserade variablerna visade inte heller på signifikanta skillnader mellan olika tester, men uppskattad ansträngning verkade vara lägre i intervallet minut 14-19 i test B jämfört med test A och C, samt att syreupptaget också här sjönk för test C mellan minut 19 och 20. Sambanden mellan de fysiologiska samt upplevelsebaserade variablerna och de mentala färdigheterna resulterade i ett signifikant lägre syreupptag (p<0,05) i test B i förhållande till test C. Vid hög self-efficacy och högt mental toughness poäng, samt ett mer stabilt känslomässigt förlopp vid hög poäng på cognitive reappraisal. Testpersonernas användning av self-talk verkade vara test specifik då mängden positivt self-talk ökade från test A till B till C oavsett viken ordning testerna utfördes. Slutsats: Studien visar motstridiga resultat jämfört med tidigare refererade studier. Det finns ett samband mellan de fysiologiska och upplevelsebaserade variablerna, typ av test och mentala färdigheter. Sambandet är dock otydligt och bör undersökas noggrannare.

Syftet med denna rapport var att undersöka individer från olika grupper och se hur deras uppfattningar, upplevelser och vardag under Covid-19 pandemin ser ut. Med hjälp av denna förståelse var målet att applicera beteendeteorier och riskteorier relevanta till pandemin i kombination med mentala modeller. Förhoppningen med kopplingen mellan individers upplevelse samt dessa teorier var att skapa en förståelse för vilka aspekter som kan påverka smittspridning. Frågeställningarna som besvarades var:  Skiljer det sig mellan grupper hur man förhåller sig till pandemin? Om folk går emot restriktioner eller rekommendationer, hur motiveras det? Hur anser folk att de har förändrat sitt liv om man jämför före och under pandemin? Kan sociala aspekter och uppfattad risk skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar smittspridning? Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys. Tre bredare teman identifierades, agerande, resonerande och förändring. Slutsatsen var att det fanns vissa skillnader mellan grupperna hur de förhåller sig till pandemin och att aktiviteter som går mot rekommendationer och restriktioner var mycket baserat på social kontext, upplevd risk och aktiviteter som deltagarna gjorde innan pandemin. Deltagarna upplevde även att de har gjort en förändring i sina liv. Social kontakt visade sig givande för att känna gemenskap, en känsla av att bidra och att få annan input. Slutligen fastställdes det att den sociala kontexten och betydelsen av den samt riskuppfattning bör vara i åtanke för att förstå smittspridning och därmed pandemin. / The aim of this report was to examine individuals from different groups to see how their experiences, beliefs and everyday life has been during the Covid-19 pandemic. Thereafter the aim was to evaluate the results with the help of behavioral and risk theories of relevance to the pandemic in combination with mental models. The idea with the connection between the individual experiences and these theories was to come to an understanding about which aspects affect the spread of the virus. The study was based on the following research questions: Is there a difference between groups how they have adapted to the pandemic? If people go against recommendations and restrictions, how do they motivate that? In what way do people feel they have made a change during the pandemic? Can social aspects and perceived risk create an understanding of which factors affect the spreading of the virus? The data was collected via semi structured interviews. The analysis was made with an interpretative phenomenological analysis. Three overarching themes were identified, how the participants act, how they reason, and how they have changed. The conclusion made from the study was that there were some differences between groups how they have adapted to the pandemic and that the motivations behind the activities which were against recommendations and restrictions were largely based on social context, perceived risk and activities the participants were doing before the pandemic. The participants also felt they had made changes to their lives. Social contact was shown to be important to feel a sense of belonging, a feeling of contributing and to get different input. Finally, the conclusion was drawn that social context and perceived risk should be considered to understand the spreading of the virus and thereby the pandemic.

Kontext, värderingar och människors personliga tyckande är något som alltid kommer vara en del av samhället. Stadsplaneringen är en komplex process där olika viljor och intressen konkurrerar och stadsplanerare som tjänstepersoner har en viktig roll. Detta arbete strävar efter att undersöka hur kontext och värderingar påverkar de val stadsplanerare gör i sin vardag. I studien presenteras tre teorier som beskriver kontext och värderingsaspekter i de mänskliga systemen. Med stöd från dessa teorier skapades ett antal experimentella intervjufrågor och tre stycken djupintervjuer genomfördes med stadsplanerare som arbetar inom Stockholms län. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visade att kontext och värderingar spelar roll för stadsplaneringens slutresultat och att speciellt kontext i form av arbetsorganisation har betydelse. På grund av arbetets experimentella karaktär kunde inga allmänna slutsatser kring planerarrollen att dras. En del av arbetet var att testa ifall de valda teorierna och den valda kvalitativa forskningsmetoden var användbara för att undersöka hur de olika aspekterna kring kontext och värderingar hanteras av stadsplanerare. Metoden fungerade någorlunda, men vissa av intervjufrågorna bör utvecklas något. Alternativa metoder, såsom exempelvis fokusgrupper, diskuteras i slutet av arbetet. / Context, values and people's personal opinions are something that will always be a part of society. Urban planning is a complex process where different wills and interests compete and urban planners as officials have an important role. This work strives to investigate how context and values affect the choices city planners make in their everyday lives. The study presents three theories that describe context and value aspects in the human systems. With the support of these theories, a number of experimental interview questions were created and three in-depth interviews were conducted with city planners working in Stockholm County. The results from the qualitative interviews showed that context and values play a role in the end result of urban planning and that special context in the form of work organization is important. Due to the experimental nature of the work, no general conclusions about the planner role could be drawn. Part of the work was to test whether the chosen theories and the chosen qualitative research method were useful to investigate how the various aspects of context and values are handled by city planners. The method worked reasonably well, but some of the interview questions should be developed somewhat. Alternative methods, such as focus groups, are discussed at the end of the work.

Ungas stora användande av digitala medier har på senare år visat sig tränga undan viktiga hälsofaktorer samt ökat psykisk ohälsa. De unga behöver föräldrars stöd för att hitta hållbara levnadsvanor som bidrar till god psykisk hälsa. Skolprogrammet ”Det syns inte” introducerar ”den mentala tallriksmodellen” för god psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om föräldrars perspektiv på sin roll i förhållande till de ungas digitala medieanvändande med utgångspunkt i skolprogrammet ”Det syns inte”. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats, genomfördes hösten 2023. Datainsamlingen baserades på sju djupintervjuer med föräldrar till elever i årskurs nio. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sammantaget visar resultaten att föräldrar i huvudsak intar en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande. Resultaten visar den komplexitet som finns i föräldrarollen i relation till ungas digitala medieanvändande och kan beskrivas utifrån fyra huvudkategorier; vad föräldrar ser, reglering, familjelivet och den digitala världen. Komplexiteten hänger samman med föräldrars bristande insyn i de ungas digitala värld, de starka externa krafter som påverkar de unga och föräldrars hänsynstagande och överväganden i relation till sina tonåringar. Slutsatser: Föräldrar intar i huvudsak en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande och ingriper inte om den unga utåt sett i övrigt verkar vara välfungerande. Detta förhållningssätt bidrar till ett gränslöst digitalt medieanvändande. De unga har inte en god balans i ”den mentala tallriksmodellen”, vilket ger sämre förutsättningar för en god psykisk hälsa. Genom bättre kunskap om hur digitala medier påverkar barn kan föräldrar tillsammans med de unga ta tillbaka kontrollen över det digitala användandet och möjliggöra hälsosamma val. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Denna studie undersökte hur den mentala modellen av ett säkert mail ser ut hos en användare som inte har tidigare träning inom informationssäkerhet. Deltagarna testades först en gång och fick sedan ta del av träningsmaterial om phishing, och blev sen testade igen för att se hur den mentala modellen förändrades. Detta uppnåddes med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna blev tilldelade en roll att spela och visades sedan mail och blev ombedda att säga hur de, i sin roll, skulle hantera mailet. Intervjun var sedan strukturerad kring deras svar. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en innehållsanalys. Resultatet visade att före träning så bestod den mentala modellen av temana mailadress, bekantskap, utseende, relevans, länkar och språk. Efter träningen bestod den mentala modellen av temana mailadress, bekantskap, utseende, relevans, länkar, språk, filformat, begärd information och kontrollerbarhet.

Denna uppsatts i fysisk planering undersöker möjligheterna för gestaltningar av urbana offentliga miljöer utifrån ett organiskt människofokuserat perspektiv för att öka tillgängligheten för individer med högkänsliga sinnen till stadens publika miljöer. Det här arbetet fokuserar på sinnesintryckskänsligheten och hur genom detta miljöer som är bättre för alla människor kan skapas, samtidigt som fler funktionsnedsättningars (även neurologiskas) behov kan involveras vid planläggningen av städers miljöer. Arbetet går ut på en kombination av vetenskapliga fysiska urbana planeringsdesignteorier av olika kända teoretiker och kunskaper om hur miljön genom sinnesintrycken påverkar människorna som bor och vistas i den, Där ett stort behov setts av att öka tillgängligheten till offentliga miljöer så att denna involverar individer med starkare sinnensintrycksupptagning som bl.a. är karaktäristiskt för vissa neurologiska funktionsnedsättningar samt på samma gång skapa ett fysiskt planeringsfokus utifrån människan i första hand. Då anpassningar efter idealet från den extremare upplevelsen gör miljön betydligt bättre även för den “normala”(allmänna) upplevaren, Genom enkätundersökningar skapas en bild av hur individer med högre sinnesuppfattning upplever den offentliga urbana miljön och tillsammans med litterär kunskap samt fallstudier skapar detta arbete kunskap i hur dessa miljöer bättre kan utformas efter dessa ideal. Denna kunskap kommer illustreras i bilder och principer i resultatet av denna uppsatts. / This bachelor’s thesis in spatial planning investigates the possible designs of urban public places for an organic humanfocused perspective for an increased accessibility for people with highly sensitive senses to the citys public environments. This work focus on high sensory experience and how through this environments that are better for alla humans can be created, at the same time as more disabilities needs (even neurologicals) gets involved when citys environments gets planed. This work is an combination of spatial plannings urban design teories of known teoretics and knowledge of how the environment through the sensory input affects the people that lives and stay there. Where a big need have been identifyed for increased accessability to public places so that it involves individuals with an higher sensory input as for example is an character of people with some neurological disabilties as on the same time make a fysical planing focus on people firstly. As the costomizations after the ideals of the more extrem experiens will make the environment considerably better even for the “normal”(general) experiencer. Through questionnaires an image is created of how individuals with an higher sensory experince precives the public urban environment and togheter with literary knowledge as well as case studies, do this work create knowledge in how those environments can be designed. This knowledge will be illustrated in pictures and priciples in the results of this paper.

Antalet haverier som är orsakade av den mänskliga faktorn minskar inte. En del av den mänskliga faktorn ligger i kommunikation mellan olika parter inom sjöfarten, både sjö- och landbaserade. Denna studie är en litteraturstudie vars syfte är att undersöka hur den verbala kommunikationen har praktiserats och vilken betydelse den haft vid kollisioner och grundstötningar. Studien är baserad på haverirapporter från Statens Haveri-kommission som har analyserats med hjälp av ett verktyg specifikt framtaget för denna studie. Resultatet visar på en kommunikationsbrist i en betydande majoritet av de analyserade haverierna. Ofta brister det i kommunikationen mellan VTS och fartyg samt mellan lots och befälhavare. Vanligt förekommande är även språkförbistring där inte alla parter förstått det språket som använts vid kommunikationen.  Med hjälp av ett mer utbrett utövande av redan kända kommunikationstekniker skulle antalet olyckor och tillbud kunna minskas. / The number of marine accidents caused by the human error does not decrease. A part of the human error is in the communication between different agents within the maritime cluster, at sea and also in the landbased sector. This study is a literature study whose purpose is to investigate how the verbal communication has been practiced and what significance it has had in collisions and groundings. The study is based on reports from the Swedish Accident Investigation Authority with a tool specifically developed for this particular study. The result shows a communication gap in a decisive majority of the analyzed accidents. There is often a lack of communication between VTS and vessels as well as between pilots and commanders. Common prevalence is also language problem where not all parties understand the language used in the communication. With the help of a more widespread practice of already known communication technologies, the number of accidents could be reduced.

The rapid growth of Mobile Health (mHealth) applications, particularly those focusedon mental health, has provided accessible and affordable support for users’ well-being.However, this growth has raised substantial privacy concerns, especially regardinghandling sensitive personal health data. This thesis evaluates the extent to whichmental health apps allow users to exercise their Data Subject Rights (DSRs) under theEuropean General Data Protection Regulation (GDPR) and provides recommendationsfor enhancing data protection and user privacy. The primary objectives are to identifythe relevant DSRs for mental health apps, empirically assess the extent to which suchrights are respected on the existing apps, and propose actionable recommendationsfor improvement. The study’s methodology involved a comprehensive review ofprivacy policies, using automated tools for privacy assessment, and submitting DataSubject Access Requests (DSARs) to app providers. Findings indicate that whilesome apps demonstrate high conformity with DSRs, the majority still falls short invarious aspects. Common issues include inadequate transparency in privacy policies,incomplete responses to DSARs, and non-compliance with the right to data portability.Specifically, only 45.5% of apps responded to the DSARs with a partial or completeanswer, and only 40% of the responses contained data in machine-readable formats,meeting the requirements for data portability. The study emphasizes the need formental health app developers to enhance privacy practices, ensuring users are fullyinformed about data collection and usage, can easily access and delete their personaldata, and receive their data in portable formats. Recommendations include improvingthe clarity and accessibility of privacy policies, adopting best practices for datasecurity, and implementing user-friendly mechanisms for data access and deletion. Inconclusion, while progress has been made in GDPR compliance among mental healthapps, significant improvement is still needed. Addressing these challenges will betterprotect user privacy, build trust, and support the responsible development of digitalhealth technologies. / Den snabba tillväxten av mobila hälsoappar, särskilt de som fokuserar på psykisk hälsa,har gjort det möjligt för användare att få tillgång till prisvärt och lättillgängligt stöd förderas välbefinnande. Men denna tillväxt har också väckt betydande integritetsfrågor,särskilt när det gäller hantering av känsliga personuppgifter om hälsa. Dettaexamensarbete utvärderar i vilken utsträckning hälsoappar för psykisk ohälsa tillåteranvändare att utöva sina rättigheter enligt den europeiska dataskyddsförordningenoch bidrar med rekommendationer för att förbättra dataskydd och användarintegritet.De primära målen är att identifiera relevanta rättigheter för hälsoappar för psykiskohälsa, empiriskt bedöma i vilken utsträckning sådana rättigheter respekteras ibefintliga appar och föreslå konkreta rekommendationer för förbättring. Studienhar genomförts med en omfattande granskning av integritetspolicys, användning avautomatiserade verktyg för integritetsbedömning och inlämning av begäranden omregisterutdrag till applikationsleverantörer. Resultaten visar att även om vissa apparuppvisar hög överensstämmelse med rättigheterna från GDPR, faller majoritetenfortfarande kort på flera områden. Vanliga problem inkluderar otillräcklig transparensi integritetspolicys, ofullständiga svar på DSARs och bristande efterlevnad av rätten tilldataportabilitet. Specifikt svarade endast 45,5% av apparna på DSARs med ett delviseller komplett svar, och endast 40% av svaren innehöll data i maskinläsbara format,vilket uppfyller kraven för dataportabilitet. Studien betonar behovet för utvecklare avhälsoappar för psykisk ohälsa att förbättra deras integritet, säkerställa att användareär fullt informerade om datainsamling och användning, lätt kan komma åt och raderasina personuppgifter samt ta emot sin data i portabla format. Rekommendationerinkluderar att förbättra tydligheten och tillgängligheten av integritetspolicys, antabästa praxis för datasäkerhet och implementera användarvänliga mekanismer fördataåtkomst och radering. Sammanfattningsvis, även om framsteg har gjorts i GDPR-efterlevnad bland hälsoappar för psykisk ohälsa, behövs betydande förbättringar. Attta itu med dessa utmaningar kommer att bättre skydda användarnas integritet, byggaförtroende och stödja den ansvarsfulla utvecklingen av digitala hälsoteknologier.

For effective Human-Robot Interactions, robots have to achieve the same level of understanding as humans in every aspect. Humans are highly versatile, able to switch between frames of reference and consider multiple perspectives efficiently. Additionally, humans help and care for each other in the hope of contributing to a better society. When we talk about interacting with robots, the uncertainty around how to collaborate with them has become an emerging topic in the past few years. To bring social robots into humans’ lives, researchers need to understand the conditions and implications of robots’ actions on human responses and perceptions of robots. This project aims at understanding the link between a robot taking a human’s perspective and the human’s exhibition of prosocial behaviour toward the robot. To test our hypotheses, we have designed an activity where the participant picks an object from an array of objects in front of them, after listening to the robot’s descriptions of that object. Divided into three between-subject conditions, the robot took different perspectives to address the objects in each condition. After completing the tasks, participants could either help the robot collect speech data or move on with filling the final questionnaire and finishing the experiment. Our findings show that the participants were significantly more likely to help the robot when the robot took their perspective (human-centred) compared to both the control condition (object-centred) and when the robot did not take their perspective (robot-centred). Additionally, the results show that when the robot’s descriptions of an object were ambiguous, in the first instruction, 96% of the participants perceived the robot’s first instruction using an egocentric perspective. However, when the robot made such ambiguous instructions again later, participants perceived the instructions based on the mental model developed about the robot for that condition. / Robotar måste, i alla avseenden, uppnå samma nivå av förståelse som människor, i syfte till att skapa ett effektivt samspel. Människor är versatila, kan växla mellan olika referensramar och beakta flera perspektiv på ett effektivt sätt. Dessutom hjälper dem och även tar hand om varandra i hopp om att bidra till ett bättre samhälle. När man talar om att interagera med robotar har osäkerheten kring samarbetet blivit ett framväxande ämne under de senaste åren. För att få in sociala robotar i människors liv måste forskarna förstå förutsättningar för och konsekvenser av robotars handlingar gentemot människors reaktioner och uppfattningar om dem. Detta projekt syftar därför till att förstå kopplingen mellan en robot som intar en människas perspektiv samt människans uppvisande av prosocialt beteende gentemot roboten. För att testa hypotesen har en aktivitet designats där en robot ger instruktioner till en deltagare att välja ett visst föremål som den beskriver, utifrån en rad med olika objekt. Med tanke på att deltagarna endast tilldelas ett villkor av tre möjliga, tog roboten olika perspektiv för att adressera objektet i varje betingelse. Efter den slutförda uppgiften kunde deltagarna antingen hjälpa roboten att samla in tal-data eller gå vidare med att fylla i ett sista frågeformulär och avsluta experimentet. Resultatet visar på att deltagarna var mer benägna att hjälpa roboten när den tog deras perspektiv (människokoncentrerad) i jämförelse med både kontrollvillkoren (objektcentrerad) och när roboten inte tog deras perspektiv (robotcentrerad). Dessutom visar även resultatet att robotens beskrivning av ett objekt var tvetydliga. I den första instruktionen upplevde 96% av deltagarna att robotens instruktion hade ett egocentriskt perspektiv. När roboten gjorde ytterligare sådana tvetydliga instruktioner, När roboten gjorde ytterligare sådana tvetydliga instruktioner, uppfattades instruktionerna däremot utifrån den mentala modellen som utvecklades om roboten för just det villkoret.

Background: Mental health (MH) has until recently been a neglected subject which is gradually being recognized from the governments worldwide. Although women are increasingly seeking for emotional support during the pregnancy period and the first year after birth, the main attention and studies remain focused on the medical aspects of those periods. leaving the various health policies and intervention plans addressing perinatal MH, insufficient and/or incomplete. Aim: This Scoping Review aims to present a worldwide Policy Mapping of the latest maternal mental health (MMH) policies from government agencies and major non-governmental organizations (NGOs), and a more in-depth view of recurrent influential factors across a few of the policies that acknowledge the MH of various vulnerable groups of women. Methodology: A Policy Mapping and a Scoping Review were chosen as the appropriate designs to present the percentage of countries that show awareness of MMH issues globally. A deductive Content Analysis identified recurrent categories in seven selected interrelated policies and provided a qualitative description of the findings. Results: The results of the quantitative research identified 103 countries that raise awareness on MMH in their latest policies, and 89 of them were from governmental sources. The study revealed 139 countries that had either no reachable data or did not address the issue in their policies. The Content Analysis of the seven selected policies identified a main category entitled ‘Influential socio-economic factors’ and two generic categories ‘Socio-cultural behaviors’ and ‘Socio-education inequalities’ with subcategories which highlight the family and individualism as both a strength and a burden for MMH. A holistic view of individuals in their specific context and the importance of speaking a common language is essential for appropriate mental healthcare. In low socio-economic groups more stigma and less identification of mental health issues is described. Conclusions: This study provides a global overview of the current awareness on MMH and supports world policy makers in strengthening the plans proposed on MMH issues. It sheds light on the need for contextualization and reflects the common needs and challenges for vulnerable groups of women. / Bakgrund: Psykisk hälsa har varit ett försummat område som kräver beslutsfattarnas uppmärksamhet. Under graviditet och första året postpartum söker kvinnor vård för sin emotionella och mentala status i allt högre grad. Sjudvårdspolitiskt prioriteras den somatiska vården framför den psykiska och hälsopolitiska interventioner för att förbättra den mental hälsan för intrapartum och efter förlossning, har visat sig vara otillräckliga. Syfte: Att presentera åtgärder som görs av beslutsfattare och frivilligorganisationer globalt för att förbättra mental hälsa under graviditet och postpartum. En kvantitativ policy-kartläggning kompletteras med en kvalitativ ansats som vidare beskriver faktorer för att stödja utsatta grupper. Metodologi: Med en kartläggning av policy-dokument presenteras andel länder där beslutsfattarna visar på medvetenhet om mental hälsa under graviditet och post partum. Via en Scoping Review identifieras de mest lämpliga metoderna för att stärka kvinnor mentala hälsa under graviditet och postpartum. Med kvalitativ analys identifierades en huvudkategori, generiska kategorier och sub-kategorier med kvalitativ innehållsanalys relaterat till syftet. Resultat: Resultatet från den kvantitativa undersökningen identifierade 103 länder som nämner mental hälsa under graviditet och post-partum i policy dokument, med 89 av dem var från andra källor. Undersökningen identifierade 139 länder som inte hade tillgängliga uppgifter om mental hälsa under graviditet och post-partum i policydokumenten. Den kvalitativa analysen som på ett djupare plan presenterade problemet mental hälsa under graviditet och post-partum visade i huvudkategorin hur inflytelserika socioekonomiska faktorer är för den mentala hälsan. De två generiska kategorierna beskriver ”Sociokulturella beteenden” och ”Sociala ojämlikheter i utbildningssatsningar”, med subkategorier som beskriver familjen, men även individualismen, som en tillgång och samtidigt en börda, för kvinnans mentala hälsa under graviditet och post partum. Ett holistiskt förhållningsätt till individen i individens specifika kontext och ett gemensamt språk var förslag till åtgärd för att erbjuda kvalitativ vård. I lägre socioekonomiska grupper var stigma och underdiagnostiserad mental hälsa identifierad. Dessa grupper är viktiga grupper att satsa resurser på. Slutsats: Denna studie ger en global översikt av den nuvarande situationen och kunskapsläget kring mental hälsa under graviditet och post-partum. Studien kan utgöra ett stöd för beslutsfattare att planera och ge stöd till interventioner och projekt. Studien belyser vikten av kontextrelaterade strategier och visar på gemensamma behov i utsatta grupper och pekar på utmaningar i olika länder.