Syftet med vår studie var att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera allamedborgare. Vi ville även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö. Detta har vi undersökt genom att utföra en fallstudie. Studien baserades på en innehållsanalys av plandokument och på fyra semistrukturerade intervjuer. Materialet har noggrant transkriberats och analyserats som vidare har legat till grund för vår analys. Tidigare forskning inom området “attraktivitet och inkludering i planering” har visat att det främst är markpriset som bestämmer utsträckningen av inkluderingen.Utifrån ett planerarperspektiv undersökte vi om och hur Nyhamnen beskrivs som en attraktiv stadsdel. Vidare undersökte vi även om och hur planerare har arbetat med inkluderingsfrågor vid utformningen av stadsdelen. Vårt resultat visar på att Nyhamnen, enligt Malmö Stad, kan komma att bli Malmös nya skyltfönster. Resultatet visar även att attraktiviteten grundas i läget, det vill säga närhet till kommunikation, centrum och vatten. Förutom Malmö Stads vision om ekonomisk tillväxt i staden, då en attraktiv stad utvecklas, finns också visionen om att minska den sociala segregationen som råder i staden. Vidare har vårt resultat visat på att även om det planeras för ett varierat bostadsutbud i storlek, upplåtelseform och prissättning för att nå den mångfald planerare strävar efter, kommer det attraktiva läget medföra höga markpriser och driva bostadspriserna uppåt. Fortsättningsvis har vi diskuterat om hur attraktiviteten kan komma att påverka inkluderingsfrågor, samt om det räcker för Malmöborna att bara att ha en känsla av inkludering. / The purpose of our study was to investigate how Nyhamnen is planned to include all citizens. We also wanted to investigate how attractiveness is defined by planners at new neighborhoods in Malmö. We have investigated this by conducting a case study. The study was based on a content analysis of planning documents and on four semi-structured interviews. The material has been carefully transcribed and analyzed, which has furthermore been the basis for our analysis. Previous research in the area of "attractiveness and inclusion in planning" has shown that it is primarily the land price that determines the extent of inclusion. From a planning perspective, we investigated whether and how Nyhamnen is described as an attractive neighborhood. Furthermore, we also examined whether and how planners have worked with inclusion issues when designing the district. Our result shows that Nyhamnen, according to Malmö Stad, may become Malmö's new front location. The result also shows that the attractiveness is based on the location, because of its proximity to communication center, the city and access to water. In addition to Malmö Stads's vision of economic growth in the city, when an attractive city develops, there is also the vision of reducing the social segregation that prevails in the city. The attractive situation and high cost of land will drive housing prices upwards. In the future, we have discussed how the attractiveness may affect inclusion issues, and whether it is enough for Malmö´s residents to be included in public spaces or not.

Kontext, värderingar och människors personliga tyckande är något som alltid kommer vara en del av samhället. Stadsplaneringen är en komplex process där olika viljor och intressen konkurrerar och stadsplanerare som tjänstepersoner har en viktig roll. Detta arbete strävar efter att undersöka hur kontext och värderingar påverkar de val stadsplanerare gör i sin vardag. I studien presenteras tre teorier som beskriver kontext och värderingsaspekter i de mänskliga systemen. Med stöd från dessa teorier skapades ett antal experimentella intervjufrågor och tre stycken djupintervjuer genomfördes med stadsplanerare som arbetar inom Stockholms län. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visade att kontext och värderingar spelar roll för stadsplaneringens slutresultat och att speciellt kontext i form av arbetsorganisation har betydelse. På grund av arbetets experimentella karaktär kunde inga allmänna slutsatser kring planerarrollen att dras. En del av arbetet var att testa ifall de valda teorierna och den valda kvalitativa forskningsmetoden var användbara för att undersöka hur de olika aspekterna kring kontext och värderingar hanteras av stadsplanerare. Metoden fungerade någorlunda, men vissa av intervjufrågorna bör utvecklas något. Alternativa metoder, såsom exempelvis fokusgrupper, diskuteras i slutet av arbetet. / Context, values and people's personal opinions are something that will always be a part of society. Urban planning is a complex process where different wills and interests compete and urban planners as officials have an important role. This work strives to investigate how context and values affect the choices city planners make in their everyday lives. The study presents three theories that describe context and value aspects in the human systems. With the support of these theories, a number of experimental interview questions were created and three in-depth interviews were conducted with city planners working in Stockholm County. The results from the qualitative interviews showed that context and values play a role in the end result of urban planning and that special context in the form of work organization is important. Due to the experimental nature of the work, no general conclusions about the planner role could be drawn. Part of the work was to test whether the chosen theories and the chosen qualitative research method were useful to investigate how the various aspects of context and values are handled by city planners. The method worked reasonably well, but some of the interview questions should be developed somewhat. Alternative methods, such as focus groups, are discussed at the end of the work.

I takt med att komplexiteten av samhälls- och stadsplaneringen har ökat, har även planerarens rollbeskrivning utvecklats och diversifierats. Politisering av planeringen har beskyllts orsakaatt kompetenser inom planering inte tas tillvara på samt för att osäkerhet spridits inomprofessionen. Utvecklingen verkar dock inte ge utrymme för lösningar av exempelvis dennaproblembeskrivning genom förändringar av professionen på institutionella eller kulturellanivåer. Detta eftersom att bredare kompetensbehov och rollbeskrivningar samt flerinvolverade aktörer komplexifierar nätverken som förbinder planerarna. Vidare försvårarkomplexiteten konkreta definitioner av planerarrollen. Så undersökningar om planerare kanmotiveras av att det underlaget bättre kan avhjälpa analysering om professionens möjligautveckling. Möjligen kan även professionens identitet förändras vid utbildning av nyaplanerare och då blir kunskap om de som söker sig till utbildningarna grundläggande.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vem planeraren är, avgränsat tillsamhällsplaneraren från KTH för att svara på hur planerarens bakgrund och intressen kandefiniera samhällsplanerarna som grupp. Utbildningens relevans för samhälls- ochstadsplanering har även det undersökts och den undersökta gruppens relation till planering harbeaktats.I arbetet har en enkät konstruerats för att samla in information om planerarna från KTH.Frågorna i enkäten gav svar som kopplade till frågeställningarna för syftet. Analys avresultatet från enkäten gjordes även för att se hur olika faktorer relaterar till varandra.Ämnesområdena hållbarhet, sociala frågor, engagemang och värderingar har varit av särskiltintresse.Slutsatserna var de att det går att finna några faktorer som troligtvis påverkar vilka somstuderar till planerare på KTH, att planerarnas intressen som relaterar till planering omfattarmycket och att de undersökta intressena inte i stor grad verkar ligga till grund för bland annatvad de arbetar med, samt att utbildningen ger goda arbetsmöjligheter för nästan samtliga somgått den. / With the increase of complexity in urban planning, changes in and diversification of theplanner’s role have also taken place. Politicization has been blamed for the neglection of theplanners’ competencies and for causing uncertainty amongst professionals. The developmentseems not to allow for resolvement of this problem as an example, by changes in theprofession on institutional or cultural levels. This since wider needs for competence anddescriptions of the planner’s role together with more parties being involved in planningfurther complicates the networks that connect planning professionals. Complexity also makesthe role of the planner harder to define and therefore research concerning planners can bemotivated as it might, better than further observations of the role of the planner, aid inanalyzing the possible development of the profession. Perhaps the identity of the planners canbe changed with the education of new professionals and that would also further the need forknowledge of those studying planning.The aim of the study has been to investigate who the planner is, delimited to the urban plannerfrom KTH, to give an answer to how the background and the interests of the planner candefine the urban planners as a group. The relevance of the education to urban planning and therespondents’ relation to planning have also been taken into account.A survey was sent out to gather information about the planners from KTH. Results from thequestionnaire mapped to the objectives of the aim of the study and the analysis was made toalso show how different factors relate to each other. The topics of sustainability, social issues,commitment and values were of particular interest.The conclusions where that some factors probably affects who studies urban planning atKTH, that the planners’ interests are many and that they don’t seem to be determining forwhat their occupations are and more, and that the education at KTH gives good workopportunities to almost everyone that has studied there.