Interactive Student Planner is a web based application that will be used by students of California State University San Bernardino. The proposed system replaces the manual planner given to students by the school. This would allow a student to select courses for a quarter, keep track of homework due dates, create and manage project, create notes, create reports, prompts student for upcoming events, save and keep records of other students. A student can send project report as email to the professor, upload and download files easily. The manual way of storing information is not effective, since the student is limited in what to write and how to keep it safe. The on-line application fixes all these limitations in the manual system. The application is developed in APEX and runs on Oracle 11g as the back-end database. APEX is a data centric and a PL/SQL web application, and the application is built and runs on Windows Server 2012. The system is a mobile web based application and is compatible with most mobile phones irrespective of the operating systems and very responsive on tablets, and pc. In this project the required functionalities of the system will be explained, which includes APEX, web listener , Glassfish Server and how they will help in the deployment of the system. The system will provide a more efficient way of information processing with all the necessary security measures enforced.

No description available.

Ingeniero Civil / En el presente trabajo se busca evaluar el potencial existente en la información que se genera al usar la metodología Last Planner y que se captura a través de IMPERA, software de Planificación y Control de Proyectos, desarrollado por el Centro de Excelencia en Gestión de Producción de la Pontificia Universidad Católica (GEPUC), implementado en varias empresas de nuestro país. Para lograr esto, la investigación se basa en la creación y posterior propuesta de implementación de indicadores que permitan controlar y predecir el desarrollo de los proyectos que estén siendo coordinados por IMPERA. La creación de estos indicadores es basada en el estudio previo incluido en el documento de la filosofía Lean, la metodología Last Planner, el método del Valor Ganado (EVM), el aprendizaje en el uso de IMPERA y algunos otros software similares, además de la recolección de datos en las empresas donde GEPUC ha tenido participación. En relación a éste último punto, el trabajo incluye un completo análisis de la base de datos proporcionada por GEPUC, en donde se detallan de forma anónima y confidencial los patrones de uso del software que tienen los usuarios de IMPERA, obteniendo importantes hallazgos que actúan como materia prima para el desarrollo del resto del trabajo, que fue divido en tres líneas de investigación: en primer lugar, en el análisis comparativo entre IMPERA y los softwares de su competencia en búsqueda de indicadores replicables; en segundo lugar, en una puesta a prueba de la hipótesis planteada por los investigadores Fernando España, Cynthia Tsao y Mark Hauser en su artículo Driving Continuous Improvement by Developing and Leveraging Lean Key Performance Indicators enfocado en una posible implementación como un nuevo indicador en caso de hallar resultados positivos; y finalmente en tercer lugar, en la creación de un indicador de autoría propia que consiguiera ordenar las actividades de los proyectos según su nivel de importancia definido por las variables que maneja IMPERA. Tras recorrer estos tres caminos, se consiguieron las siguientes conclusiones: el análisis comparativo arrojó que en vez de incluir un nuevo indicador, es más conveniente mejorar uno de los indicadores que ya tenía el software (EVM); en relación a la comprobación de las hipótesis planteadas por España et al, se concluyó que a pesar que sus suposiciones no fueron acertadas, de igual manera la teoría propuesta por ellos se podría utilizar para definir un nuevo indicador dado que se hallaron patrones de variables que lo permitirían; y finalmente en relación al indicador de creación propia, se definió una calibración inicial del mismo, en el que su validación se dejó propuesta como parte de un trabajo futuro.

Byggnadsprojekt finns i många varianter, stora, små, enkla eller komplexa. Ett problem som är gemensamt för alla projekt är att flödet av material som ska monteras in i byggnaden ofta inte fungerar på ett bra sätt. Byggbranschen ligger bakom andra branscher exempelvis verkstadsindustrin när det kommer till att effektivisera och optimera processer. Under de två senaste årtiondena har tillverkningsindustrin utvecklats avsevärt inom effektivisering och produktivitet. Under samma tidsperiod har byggbranschen utvecklats väldigt långsamt. Symptomen inom byggbranschen är förseningar och budgetöverskridningar. Ett annat vanligt problem är att det under ett byggprojekt finns olika sorter av slöseri som påverkar produktiviteten negativt, exempelvis onödig väntetid, onödig lagring av material och onödiga transporter. I denna studie genomfördes intervjuer och platsbesök på två av Peabs arbetsplatser i Malmöregionen. Informationen från detta användes för att kartlägga flödet för fyra vanligt använda material, fönster, gips, kök och innerdörrar. Efter att flödet kartlagts användes Lean Construction teori om slöserier för att identifiera och kategorisera problemområden i dessa flöden. För att sedan hitta grundorsaken till dessa problem gjordes en rotorsaksanalys. Rotorsaksanalysen visade på att grundproblemet i nästan samtliga fall går att härleda till antingen brister inom planering eller kommunikation. Genom att tillämpa Last Planner System teoretiskt på grundproblemen kan en tänkbar lösning föreslås. Ur ett teoretiskt perspektiv kan en implementation av LPS eliminera problem med inleverans, materialhantering och lager av material enligt denna studie. För att lyckas med implementeringen är det viktigt att tänka på följande saker: 1. Utbilda personal inom verktyget 2. Ledarskapets stora betydelse 3. Sluta inte att utbilda och utveckla personalen 4. Lös konflikter direkt och låt inte dem ligga under ytan och förstöra samarbetet Ett digitalt kommunikationsverktyg hade sannolikt ökat integration och samarbete mellan parter. Fortsatt forskning krävs för att utvärdera den teoretiska lösningen genom att utföra fälttester med Last Planner System.

In manufacturing, resource planners are relied on how to allocate in-house production and outsourcing; how to plan the flexibility for customers¡¦ demand fluctuation; how to optimize capacity allocation under customers¡¦ satisfaction. Harvard professor, David McClelland brought up the concept of competence in the early 1970¡¦s. He claimed that the motive power of good performance mostly came from deep, personal motives and character, rather than from IQ. Therefore this research focuses on understanding which competences a good resource planner should have. This research summarized a total of 15 competences that resource planners should have based on literature and case studies. Those 15 competences are achievement-orientation, impact and influence, analytical thinking, initiative, self-confidence, interpersonal relationship, teamwork, conceptual thinking, specialized knowledge, care order and quality, customer-orientation, self-control, information collection, English ability, and the ability to communicate with management team. Among those 15 competences, 7 competences are critical ones to foresee good performance. Those 7 competences are achievement-orientation, impact and influence, initiative, conceptual thinking, care order and quality, customer-orientation, information collection. The others competences, analytical thinking, self-confidence, interpersonal relationship, teamwork, specialized knowledge, self-control, English ability, and the ability to communicate with management team, are threshold competences for resource planners. This research results can be applied to selection in human resource management. It is also valuable for companies, which are in the same industry as the company in case study to use as a reference.

No description available.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

I takt med att komplexiteten av samhälls- och stadsplaneringen har ökat, har även planerarens rollbeskrivning utvecklats och diversifierats. Politisering av planeringen har beskyllts orsakaatt kompetenser inom planering inte tas tillvara på samt för att osäkerhet spridits inomprofessionen. Utvecklingen verkar dock inte ge utrymme för lösningar av exempelvis dennaproblembeskrivning genom förändringar av professionen på institutionella eller kulturellanivåer. Detta eftersom att bredare kompetensbehov och rollbeskrivningar samt flerinvolverade aktörer komplexifierar nätverken som förbinder planerarna. Vidare försvårarkomplexiteten konkreta definitioner av planerarrollen. Så undersökningar om planerare kanmotiveras av att det underlaget bättre kan avhjälpa analysering om professionens möjligautveckling. Möjligen kan även professionens identitet förändras vid utbildning av nyaplanerare och då blir kunskap om de som söker sig till utbildningarna grundläggande.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vem planeraren är, avgränsat tillsamhällsplaneraren från KTH för att svara på hur planerarens bakgrund och intressen kandefiniera samhällsplanerarna som grupp. Utbildningens relevans för samhälls- ochstadsplanering har även det undersökts och den undersökta gruppens relation till planering harbeaktats.I arbetet har en enkät konstruerats för att samla in information om planerarna från KTH.Frågorna i enkäten gav svar som kopplade till frågeställningarna för syftet. Analys avresultatet från enkäten gjordes även för att se hur olika faktorer relaterar till varandra.Ämnesområdena hållbarhet, sociala frågor, engagemang och värderingar har varit av särskiltintresse.Slutsatserna var de att det går att finna några faktorer som troligtvis påverkar vilka somstuderar till planerare på KTH, att planerarnas intressen som relaterar till planering omfattarmycket och att de undersökta intressena inte i stor grad verkar ligga till grund för bland annatvad de arbetar med, samt att utbildningen ger goda arbetsmöjligheter för nästan samtliga somgått den. / With the increase of complexity in urban planning, changes in and diversification of theplanner’s role have also taken place. Politicization has been blamed for the neglection of theplanners’ competencies and for causing uncertainty amongst professionals. The developmentseems not to allow for resolvement of this problem as an example, by changes in theprofession on institutional or cultural levels. This since wider needs for competence anddescriptions of the planner’s role together with more parties being involved in planningfurther complicates the networks that connect planning professionals. Complexity also makesthe role of the planner harder to define and therefore research concerning planners can bemotivated as it might, better than further observations of the role of the planner, aid inanalyzing the possible development of the profession. Perhaps the identity of the planners canbe changed with the education of new professionals and that would also further the need forknowledge of those studying planning.The aim of the study has been to investigate who the planner is, delimited to the urban plannerfrom KTH, to give an answer to how the background and the interests of the planner candefine the urban planners as a group. The relevance of the education to urban planning and therespondents’ relation to planning have also been taken into account.A survey was sent out to gather information about the planners from KTH. Results from thequestionnaire mapped to the objectives of the aim of the study and the analysis was made toalso show how different factors relate to each other. The topics of sustainability, social issues,commitment and values were of particular interest.The conclusions where that some factors probably affects who studies urban planning atKTH, that the planners’ interests are many and that they don’t seem to be determining forwhat their occupations are and more, and that the education at KTH gives good workopportunities to almost everyone that has studied there.

Published Article / Planning problems are frequently encountered in everyday situations. The brute force approach of evaluating every possible solution for any medium size planning problem is just not feasible. Drools Planner is an open source Java library developed to help solve planning problems by using meta-heuristic algorithms. Drools Planner uses the Drools Expert (rule engine) for score calculation to greatly reduce the complexity and effort required to write scalable constraints in a declarative manner. This paper presents an introduction to Drools Planner, how it can be used to solve problems and concludes with an example scenario.

No description available.