Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling. Det är viktigt att reflektera över vad syftet är med de egna handlingarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarna oftast väljer att underlätta elevernas kommunikation. Genom att göra detta kan eleverna förstå varandra och själva lösa konflikten.

<p>I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling. Det är viktigt att reflektera över vad syftet är med de egna handlingarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarna oftast väljer att underlätta elevernas kommunikation. Genom att göra detta kan eleverna förstå varandra och själva lösa konflikten.</p>

Antalet haverier som är orsakade av den mänskliga faktorn minskar inte. En del av den mänskliga faktorn ligger i kommunikation mellan olika parter inom sjöfarten, både sjö- och landbaserade. Denna studie är en litteraturstudie vars syfte är att undersöka hur den verbala kommunikationen har praktiserats och vilken betydelse den haft vid kollisioner och grundstötningar. Studien är baserad på haverirapporter från Statens Haveri-kommission som har analyserats med hjälp av ett verktyg specifikt framtaget för denna studie. Resultatet visar på en kommunikationsbrist i en betydande majoritet av de analyserade haverierna. Ofta brister det i kommunikationen mellan VTS och fartyg samt mellan lots och befälhavare. Vanligt förekommande är även språkförbistring där inte alla parter förstått det språket som använts vid kommunikationen.  Med hjälp av ett mer utbrett utövande av redan kända kommunikationstekniker skulle antalet olyckor och tillbud kunna minskas. / The number of marine accidents caused by the human error does not decrease. A part of the human error is in the communication between different agents within the maritime cluster, at sea and also in the landbased sector. This study is a literature study whose purpose is to investigate how the verbal communication has been practiced and what significance it has had in collisions and groundings. The study is based on reports from the Swedish Accident Investigation Authority with a tool specifically developed for this particular study. The result shows a communication gap in a decisive majority of the analyzed accidents. There is often a lack of communication between VTS and vessels as well as between pilots and commanders. Common prevalence is also language problem where not all parties understand the language used in the communication. With the help of a more widespread practice of already known communication technologies, the number of accidents could be reduced.