I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system. En del hus har dessutom en sådan utformning att den i sig själv försvårar för personer att hitta där. En ytterligare slutsats är att det var svårt att överföra den mentala bilden av universitetsområdet till ett papper, särskilt när det gäller avstånd och storlek. Den mentala bilden visade sig vara något förvrängd. Verbalt sett fanns det skillnader mellan Linköping- och Norrköpingsgruppen i hur de uttryckte sig om respektive universitetsområde. Norrköpingsgruppen tenderade att oftare använda väderstreckstermer.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktärers känslor, tankar och intentioner i narrativer genom så kallade mentala tillståndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera användningen av mentala tillståndstermer i narrativer av enspråkiga svensktalande barn samt tvåspråkiga svensk- och engelsktalande barn i åldrarna 5;8–7;9 år, och att undersöka om produktionen av mentala tillståndstermer påverkas av barns språk och språkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala användningen av mentala tillståndstermer, vilket troligtvis hade större påverkan på barnens produktion av mentala tillståndstermer än språk och språkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillståndstermer hade specifika funktioner i narrativer. Slutligen fastställdes att kategorin perceptuella tillståndstermer dominerade i barns narrativer, oavsett språk och språkstatus, och att termerna se respektive see var mest frekventa. En slutsats var att mentala tillståndstermer är intressanta att inkludera i narrativ analys då de ger en bild av barns förståelse för karaktärers mentala tillstånd och hur dessa sammankopplas med händelseutvecklingen i berättelsen.

Föräldrar pratar olika med sina barn och ett sätt att prata på är med mental-state-talk vilket har visats främja barns utveckling på olika sätt. Föreliggande studie syftade till att beskriva föräldrars mental-state-talk och analysera sambandet med barns språkutveckling samt mängden tid ägnad åt läsning för barnet i hemmet. För att undersöka detta transkriberades inspelade filmer där föräldrar (N=78) narrativt berättade en saga från en bilderbok för sina barn i tvåårsåldern. Utifrån transkriptionerna räknades totalt antal ord och föräldrarnas mental-state-talk kodades och analyserades. Det korrelerades sedan med barnens språkutveckling utifrån ordförråd, pragmatik och grammatik mätt med The Swedish Early Communicative Development Inventory - Words and Sentences (SECDI-w&s). Resultatet visade att föräldrarna pratade mest om kognitiva mentala tillstånd och riktade flest ord om mentala tillstånd till karaktärer i boken. Inga signifikanta skillnader hittades mellan mammor och pappor. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan föräldrarnas mental-state-talk och barnens ordförråd och grammatik, men ingen signifikant korrelation med barnens pragmatik. Föräldrarnas totala mängd ord hade endast ett positivt samband med barnens grammatik. Föräldrarnas mental-state-talk korrelerade inte signifikant med mängden tid som ägnades åt läsning för barnet i hemmet. Resultaten tyder på att det är sättet som föräldrar pratar på, om de pratar mycket om mentala tillstånd, snarare än hur mycket de pratarsom har samband med barns språkutveckling.

I detta arbete undersöks ljudlandskaps berättande förmåga. En jämförelse mellan upplevda inre mentala bilder hos lyssnare till två slags ljudberättande genomfördes (ljudlandskap och tillagd berättarröst). I tidigare forskning har inre bildframställning korrelerat med engagemang, uppmärksamhet och andra variabler kopplade till inlevelse eller behållning av texter eller ljudmedia. Inför den kvantitativa studien togs två ljudartefakter (ljudlandskap och tillagd berättarröst) samt en webbenkät fram. Resultaten i studien bekräftar tidigare forskning, de ställda frågorna kring inre bilder har en hög intern konsistens. Utöver detta tyder resultaten på att gruppen som lyssnade på ljudkompositionen innehållandes berättarrösten upplevde både fler och mer levande inre bilder. Det gick också att se en större spridning bland svarsvärdena för de som lyssnade på endast ljudlandskapen. Att döma av en öppet ställd fråga, upplevde samtidigt de två grupperna likartade inre bilder. En kvalitativ ansats saknas i stort i detta arbete. Med en triangulering av data i form av exempelvis intervjuer hade eventuella nyanser i lyssnandet av de undersökta berättandeformerna kunnat tydliggöras.

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet matematik utgör dels en kunskapsöversikt och dels en empirisk forskningsstudie med utgång i forskningsområdet matematisk begreppsförståelse och matematisk problemlösning och vänder sig i första hand till yrkesverksamma lärare och lärarstuderande. Den producerade kunskapsöversikten är huvudsakligen baserad på forskning som belyser och problematiserar elevers begreppsliga inlärning i samband med matematisk problemlösning. Den centrala frågeställningen som den empiriska forskningsstudien ämnar utreda är Vilken påverkan har begreppsträning på elevers matematiska problemlösningsförmåga? Forskningsstudiens deltagare utgör sju matematikstuderande gymnasieelever och det empiriska materialet (empirin) som dessa deltagare har producerat utgör begreppskartor och lösningsförslag med tillhörande reflektionstext. Två olika analysverktyg som är förankrade i tidigare forskning om begreppsliga representationer och aspekter av två konstruktivistiska vetenskapsteorier tillämpas vid kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av forskningsstudiens empiriska material. Den empiriska forskningsstudiens resultatanalys utgör huvudsakligen en kvantitativ poängbedömning av deltagarnas konstruerade begreppskartor och en kvalitativ bedömning av deltagarnas producerade lösningsförslag med tillhörande reflektionstext. Av den bedrivna forskningsstudiens resultatanalys framgår det att en god förmåga att tillämpa matematikbegrepp vid matematisk problemlösning förutsätter en god förmåga att under begreppsträning beskriva förhållandet mellan motsvarande matematikbegrepp. Vidare tyder studiens resultatanalys på att förmågan att under begreppsträning översätta mellan olika uttrycksformer för att representera matematikbegrepp innebär en god kommunikationsförmåga vid matematisk problemlösning. Avslutningsvis utmynnar diskussionsavsnittet i förslag på hur den empiriska forskningsstudiens resultatanalys via framtida forsknings- och utvecklingsarbeten kan bidra till att nya och effektiva bedömningsverktyg implementeras i matematikundervisningen. / This independent project in the major subject mathematics constitutes partly a knowledge review and partly an empirical research study based on the research area of mathematical conceptual understanding and mathematical problem solving and is primarily aimed at teachers and teacher students. The knowledge review produced is mainly based on research that elucidate and problematizes students’ conceptual learning in conjunction with mathematical problem solving. The main question that the empirical research study aims to investigate is What influence does conceptual training in have on students’ mathematical problem solving ability? The participants in the research study constitute seven mathematics students in upper secondary school and the empirical material (empirical evidence) that these participants have produced constitutes concept maps and solution proposals with associated reflection text. Two different analysis tools that are rooted in previous research on conceptual representations and aspects of two constructivist science theories are applied to qualitative and quantitative content analysis of the empirical material of the research study. The empirical research study’s result analysis constitutes mainly a quantitative score assessment of the participants’ constructed concept maps and a qualitative assessment of the participants’ produced solution proposals with associated reflection text. The result analysis of the conducted research study shows that a good ability to apply mathematical concepts in mathematical problem solving requires a good ability to describe the relationship between the corresponding mathematical concepts during concept training. Furthermore, the result analysis of the study indicates that the ability to translate between different forms of expressions to represent mathematical concepts during concept training means a good communication ability in mathematical problem solving. Lastly, the discussion section culminates in suggestions on how the empirical research study’s result analysis through future research and development projects can contribute to the implementation of new and effective assessment tools in mathematical education.

Brottsutredning av brott som begås i en nära relation innebär omfattande belastningar för utredarna som möter brottsutsatta och våldsutövare, granskar grafiskt material och samtidigt ska navigera sig inom en stor myndighet. Syftet med denna studie var att granska vilka belastningar som polisutredare upplever i sin yrkesutövning, vad som skyddar från belastningar och om det finns skyddsfaktorer som saknas. Dessa frågor besvarades genom intervjuers med sju utredare inom Brott i Nära Relation och en tematisk analys. Teorier om hanteringsmekanismer och systemteori har använts för att fördjupa förståelsen av det empiriska underlaget. Studien visade att de olika belastningarna kunde delas in i två fält. Det första fältet var yrkesrelaterade påfrestningar där påträngande insyn i människors liv och traumatiska berättelser var återkommande. Organisatoriska påfrestningar var det andra fältet och innefattade hög arbetsbelastning, personalbrist samt bristande förståelse från ledande aktörer inom myndigheten. Det kollegiala stödet och chefens inställning till medarbetarnas mentala hälsa var den skyddande faktor som frekvent återkom i samtliga intervjuer. Studien visade även att de skydd som erbjöds av arbetsgivaren ibland fungerade undermåligt, dels på grund av svårigheter att prioritera skydd, dels kollegors negativa inställning. Det lyftes även önskemål att skyddet skulle vara mer frekvent återkommande, och finnas i nämnare anslutning till arbetsplatsen. Slutligen önskade utredarna att ledande aktörer i myndigheten skulle få en ökad förståelse för arbetets påfrestande natur. / Investigating domestic violence entails substantial strain on the investigators that meet victims and perpetrators, reviews graphic material and simultaneously must navigate within a sizeable governmental authority. The aim of this study was to examine what strains the investigators experienced in their profession, what protective aspects where there and what protective measure was lacking. These questions were answered through interviews with seven domestic violence investigators and through thematic analysis. Theories of coping and systems theory was applied to expand the comprehension of the empirical foundation. The study showed that these strains could be separated into two factions. The first faction was strains related to the professional practice where invasive insight into people’s lives and traumatic reports where frequently occurring.  Organizational strains were the second faction and included a high workload, lack of staff and a dearth of understanding from the leaders in the authority. Support from colleagues and the closest manager’s attitude towards mental health in the employees was frequently brought up in the interviews as protective aspects. The study also showed that the protective aspects offered by the employer was deficient in some respects. This was in part because of difficulties in prioritizing the protection, and in part due to colleagues’ negative attitude towards these protections. The investigators expressed desires about how the protection could be more frequent and remain in a closer proximity to the workplace. Finally, the investigators coveted an increased understanding of the straining work from the employers.

Bakgrund och syfte: Antalet tekniska system som människor använder i vardagen ökar ständigt. När en användare byter från ett tekniskt system till ett annat som hen inte är bekant med, kan det uppstå problem eller i vissa fall gå smidigare än förväntat. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl användares mentala modell av ett operativsystem kan appliceras på ett annat, för användaren outforskat, operativsystem. Studien undersöker också huruvida användarens acceptans av ny teknik är associerad med dennes prestationer i det nya operativsystemet. Metod: Studien baseras på ett experiment där åtta testdeltagare med erfarenhet av Microsoft Windows genomför vardagliga uppgifter i Apple MacOS och vice versa. Gruppernas förmåga att anpassa sina mentala modeller mäts med hjälp av prestationsmått som vanligtvis används inom interaktionsdesign, såsom tidtagning och antalet steg som krävs för att genomföra varje uppgift. En enkät används därefter för att mäta deltagarnas acceptans av ny teknik med hjälp av TAM (Technology Acceptance Model). Resultat: Resultaten visade en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde prestationsmåtten. MacOS-användare hade kortare tid och färre steg för att genomföra uppgifterna jämfört med Windows-användare. Studien fann även en signifikant negativ korrelation mellan acceptans av ny teknik och tid som krävdes för att genomföra uppgifterna. Ingen signifikant korrelation fanns mellan acceptans av ny teknik och antalet steg att genomföra uppgifter. Slutsatser: MacOS-användares mentala modell är mer överförbar till Windows, än vad Windows-användarnas mentala modell är till MacOS. MacOS-användares mentala modell passar tillräckligt bra för att kunna appliceras på Windows för att genomföra vardagliga uppgifter utan större problem. Windows-användarnas mentala modell är så pass annorlunda att en ny mental modell skapas när de ger sig på MacOS, vilket leder till längre tid och fler steg att genomföra uppgifter. Studien fann också att användare med en hög acceptans av ny teknik presterade bättre, i form av lägre tid, när de använde ett outforskat operativsystem. Detta kan dock tolkas på två sätt, att användare som snabbt kunde genomföra uppgifter i större utsträckning uppskattade det, vilket ledde till en högre acceptans av ny teknik. Alternativt att deltagare som generellt var öppna till ny teknik därför presterade bättre. Däremot upptäcktes ingen stark koppling mellan acceptans av ny teknik och antalet steg som krävdes för att slutföra uppgiften. Detta gör att det inte går kan dra några definitiva slutsatser om kopplingen mellan acceptans av ny teknik och övergripande prestation, då endast en del av prestationen (tid, men inte antalet steg) visade signifikanta resultat.

Background: Mental health can be divided into three groups: mental well-being, mental disorder, and mental illness, whereas the last one also includes neuropsychiatric illness. Nature has always been a central part for humanity, and it is well known that it’s a place that induces mental and physical health. Even though studies have shown that the city hustle is bad for brain activity and the mental health, humans mostly gather in the city. Being in the city leads to pondering and is not advantageous for the mental wellbeing. Aim: The aim is to study the experience of the impact of nature on the mental health. Method: A literature-based study was conducted on an analysis of qualitative research. Results: This study showed three main themes and six subthemes. The main themes were a strengthened self, changed feelings and to feel belonging. The subthemes were to handle life with nature as a resource, to be in the present, to feel freedom, to feel peaceful, to feel belonging to nature and to bring people together. Conclusion: Overall, nature has a positive impact on mental health, and it is a place where acceptance is central and gives a positive feeling.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

This thesis synthezises theories from intermedia studies, semiotics, Gestalt psychology, cognitive linguistics, cognitive psychology, cognitive poetics, reader response criticism, narratology and possible worlds-theories adjusted to literary studies. The aim is to provide a transdisciplinary explanatory model of the transaction between text and reader during the reading process resulting in the reader experiencing a mental, virtual world. Departing from Mitchells statement that all media are mixed media, this thesis points to Peirce’s tricotomies of different types of signs and to the relation between representamen (sign), object and interpretant, which states that the interpretant can be developed into a more complex sign, for example from a symbolic to an iconic sign. This is explained in cognitive science by the fact that our perceptions are multimodal. We can easily connect sounds and symbolic signs to images. Our brain is highly active in finding structures and patterns, matching them with structures already stored in memory. Cognitive semantics holds that such structures and schematic mental images form the basis for our understanding of concepts. In cognitive linguistics Lakoff and Johnsons theories of conceptual metaphors show that our bodily experiences are fundamental in thought and language, and that abstract thought is concretized by a metaphorical system grounded in our bodily, spatial experiences. Cognitive science has shown that we build situation models based on what the text describes. These mental models are simultaneously influenced by the reader’s personal world knowledge and earlier experiences. Reader response-theorists emphasize the number of gaps that a text leaves to the reader to fill in, using scripts. Eye tracking research reveals that people use mental imaging both when they are re-describing a previously seen picture and when their re-description is based purely on verbal information about a picture. Mental spaces are small conceptual packets constructed as we think and talk. A story is built up by a large number of such spaces and the viewpoint and focus changes constantly. There are numerous possible combinations and relations of mental spaces. For the reader it is important to separate them as well as to connect them. Mental spaces can also be blended. In their integration network model Fauconnier and Turner describe four types of blending, where the structures of the input spaces are blended in different ways. A similar act of separation and fusion is needed dealing with different diegetic levels and focalizations, the question of who tells and who sees in the text. Ryan uses possible worlds-theories from modal logic to describe fictional worlds as both possible and parallel worlds. While fictional worlds are comparable to possible worlds if seen as mental constructions created within our actual world, they must also be treated as parallel worlds, with their own actual, reference world from which their own logic stems. As readers we must recenter ourselves into this fictional world to be able to deal with states of affairs that are logically impossible in our own actual world. The principle of minimal departure states that during our recentering, we only make the adjustments necessary due to explicit statements in the text.