Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Resultatet visar att de allra senaste utkomna bilderböckerna utmanar gränserna för bilderböcker för barn, men att de genom öppningar i texten, blir tillgängliga för barnläsaren.

Skatteflykt är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer på alla inkomstnivåer och i alla samhällsgrupper. Det är således viktigt att staten upprättar och upprätthåller adekvata åtgärder för att förhindra skatteflykt. En av de metoder som anammats för att förhindra skatteflykt är införandet av speciallagstiftning, vars syfte är att förhindra skatteflykt i vissa särskilt angivna fall. Ytterligare en metod som anammats är etablerandet av en lagstiftad generalklausul, föreskriven i 2 § lag (1995:575) mot skatteflykt. Skatteflyktslagen är omdiskuterad samt kritiserad och det föreligger många frågetecken kring lagens tolkning och tillämpning. Förevarande uppsats syftar till att klargöra några av dessa frågetecken. Det fjärde rekvisitet i 2 § skatteflyktslagen är det mest omdebatterade rekvisitet i skatteflyktslagen och det rekvisit som föranleder mest svårighet i rättstillämpningen. I förevarande uppsats undersöks således dels hur det fjärde rekvisitet i 2 § skatteflyktslagen fastställs, dels hur denna bedömning påverkas av att ett område har detaljreglerats genom speciallagstiftning. Vidare undersöks möjligheten att tillämpa skatteflyktslagen för att täta luckor i speciallagstiftningen. Luckor i lagstiftningen föreligger när en skattskyldig finner en möjlighet att genom gällande lagstiftning uppnå en lägre beskattning än vad som varit lagstiftarens intention. Undersökningen i uppsatsen belyser de viktigaste faktorerna för bedömningen av det fjärde rekvisitet. Av stor vikt är bland annat om ett förfarande är avsett eller förutsett av lagstiftaren. Vidare visar undersökningen att bedömningen av det fjärde rekvisitet kan påverkas av att ett område har detaljreglerats genom speciallagstiftning. Anledningen till detta är att vissa förfaranden som uppkommer på detaljreglerade områden anses vara förutsedda av lagstiftaren, då lagstiftaren i stor utsträckning förutsetts ha beaktat vilka förfaranden som kan uppkomma på området under lagstiftningsarbete. Det anförda innebär att skatteflyktslagen inte kan tillämpas då fjärde rekvisitet i 2 § skatteflyktslagen inte är uppfyllt. Undersökningen visar även på att både lagstiftningsluckor som lagstiftaren har kännedom om och lagstiftningsluckor som lagstiftaren inte har kännedom om, kan tätas genom en tillämpning av skatteflyktslagen. Slutligen diskuteras de lege ferenda om skatteflyktslagen borde få tillämpas för att täta luckor i lagstiftningen.

Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) – för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng. Författaren har prövat olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera illustrationernas betydelse för ikonotexten. I uppsatsen visar författaren att en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Författaren beskriver och visar i uppsatsen hur illustrationerna på flertalet sätt expanderat texten i ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng från 1959 till Sunnanäng 2003 och därmed skapat helt nya betydelser för ikonotexten.

Rapid development and changes in customer needs places high demands on companies to constantly adapt to new customer requirements in order to stay competitive. This places further demands on companies’ ability to put the customer in focus and quickly develop, produce and offer what the customers expect, which often implies organizational changes. Organizational changes can contribute to making employees feel confused and insecure concerning their new role, which in turn contributes to low motivation and inefficiency among employees. Research has shown that a critical success factor for changes is employees’ ability to cope and adapt to change. Leaders have a decisive role in this and can help employees considerably when it comes to this aspect. The problem is a lack of knowledge about which aspects of leadership are most important for companies to develop in order to better manage organizational changes.  This research has investigated leadership deficiencies in insurance companies that prevent them from managing organizational changes effectively. Furthermore this  research has examined how insurance companies may rectify the leadership deficiencies that have been identified in this research. The research consisted of a case study at Trygg--‐Hansa, which included both interviews and questionnaires. The results indicated that leaders have deficiencies within Self--‐Awareness, Communication, Lead Employees, Manage Change and Strategic Planning. Furthermore, the most important deficiency to improve is Communication since it is the foundation for the others in some extent. The  findings in this research have both research and managerial implications. Regarding the research implications, this research identifies important leadership shortcomings that prevent insurance companies from manage organizational changes effectively. Regarding the managerial implications, the findings in this study may be too firm specific for urging other companies and organizations to use the results and suggested recommendation of this research. / Den snabba utvecklingen och förändringarna i kundernas behov, ställer höga krav på företagen att ständigt anpassa sig till nya kundkrav för att förbli konkurrenskraftiga. Detta ställer även höga krav på företagens förmåga att sätta kunden i fokus och att snabbt utveckla, producera och erbjuda det kunderna förväntar sig, vilket många gånger innebär organisatoriska förändringar för företagen. Organisatoriska förändringar bidrar till att medarbetarna känner förvirring och osäkerhet i sin nya roll, vilket i sin tur bidrar till låg motivation och ineffektivitet bland medarbetarna. Forskning har visat att en kritisk framgångsfaktor för förändringar är arbetstagarens förmåga att anpassa sig till förändringar. Ledare har en avgörande roll och kan underlätta betydligt för de anställda när det gäller denna aspekt. Problemet är att det saknas kunskap om vilka aspekter av ledarskap som är viktigast för företag att utvecklas för att bättre kunna hantera organisatoriska förändringar. Därför har denna forskning undersökt ledarskaps brister som hindrar försäkringsbolag att hantera organisations förändringar effektivt. Studien har också undersökt hur försäkringsföretag kan korrigera ledarskaps brister som identifierats i den här undersökningen. Forskningen bestod av en fallstudie på Trygg-­‐Hansa, som inkluderade både intervjuer och  enkäter. Resultaten visade att ledarna har brister inom självkännedom, kommunikation, leda anställda, hantera förändringar och strategisk planering. Dessutom är kommunikation den viktigaste bristen att förbättra eftersom det är grunden för de andra bristerna i viss utsträckning. Slutsatserna i denna forskning har både praktiska och teoretiska implikationer. När det gäller teoretiska implikationer identifierar denna forskning viktiga ledarskaps brister som hindrar försäkringsbolag att hantera organisations förändringar relaterade till ökad kundfokus effektivt. När det gäller de praktiska implikationerna, kan resultaten från denna fallstudie vara för företagsspecifika att det är svårt att uppmana andra företag och organisationer att använda resultaten och de föreslagna rekommendationer som denna forskning resulterat i.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this study was twofold. On the one hand, the aim was to discuss how lexical gaps can be solved or dealt with when a text about wildlife and nature different from that of the target culture is translated. On the other hand, the aim was also to discuss how the style and tone of such a text can be preserved and transferred into the target text. The study was qualitative and based on a translation into Swedish of short chapters of the book <em>Spirit of the Bush</em> by Peter Borchert, describing the South African wildlife and nature. The intended target reader of the translation is anyone with an interest in nature, wildlife and animals, as well as anyone with an interest in the history and culture of South Africa. Despite the fact that the terminology used in both the source text and the target text may require some previous knowledge on behalf of the reader, both texts could, nevertheless, very well be appreciated by a complete “wildlife-novice”. In order to create a theoretical base and a framework for the analysis, relevant research made in translation theory and stylistics was presented and discussed. Regarding lexical gaps, all the different strategies, apart from omission, proved to be of great help when the source text was translated into Swedish. Several examples of metaphors were discussed, such as how the wilderness is described as a <em>stage</em>, the animals as <em>actors</em>, and the visitors as making a <em>pilgrimage</em>. The metaphors in combination with the similes and the personifications in the source text, such as <em>bold</em> clouds and <em>confident</em> rivulets, fire the readers’ imagination and create a very vivid and capturing text. This is also something that supports the claim made that <em>Spirit of the Bush</em> is more than an ordinary informative text.</p><p> </p><p>Keywords: translation, lexical gaps, style, tone, stylistics, wildlife, bush.</p><p> </p>

<p>Operation Iraqi Freedom 2003 ses ofta som det första tydliga exemplet på amerikansk manöverkrigföring. Under Andra Världskriget hade den amerikanska 4. Pansardivisionen hade en chef i Generalmajor John S. Wood som studerat Liddell Hart, de Gaulle, Fuller och von Seeckt under mellankrigstiden. Kan detta ha renderat i att divisionen stred enligt manöverkrigföringsteorier före 2003? För att analysera detta har ett enkelt teoretiskt perspektiv i form av William S. Linds referenspunkter uppdragstaktik, schwerpunkt och ytor och luckor från Maneuver Warfare Handbook applicerats på fallet som utgörs av 4. Pansardivisionens strider i Lorraine i september 1944 eftersom dessa omfattar både anfall och försvar. 4. Pansardivisionen anföll inledningsvis över floden Moselle och inneslöt en tysk division i staden Nancy med en dubbel omfattning för att därefter föra ett framgångsrikt försvar mot upprepade motanfall från tyska Femte Pansararmén. Tyvärr har inte några källor avseende processer och resulterande order vid 4. Pansardivisionen kunnat säkras. Dock har källor som omfattar generella tankesätt och doktriner vid divisionen studerats. Analysen visar att 4. Pansardivisionen nyttjade Linds referenspunkter i olika stor omfattning. Tydligast är att divisionen använde sig av referenspunkten ytor och luckor i striden. 4. Pansardivisionen nyttjade regelmässigt kombinerade vapen i form av direktriktad och indirekt eld samt flygunderstöd i striden vilket fick en tysk chef att hävda att normala principer för pansarkrigföring inte var tillämpbara på västfronten. Divisionen avdelade sällan reserver men lyckades ändå sätta in motanfall vid ett flertal tillfällen för att använda tyskarnas rörelse mot dem själva.</p> / <p>In Sweden Operation Iraqi Freedom in 2003 is often viewed upon as the first clear example of American maneuver warfare. During the Second World War the commander of the American 4^th Armored Division was initially Major General John S. Wood. He had studied Liddell Hart, de Gaulle, Fuller and von Seeckt during the interwar years. Could this have rendered in the 4^th Armored Division fighting according to maneuver warfare theories before 2003? To analyze this, a simple theory in the shape of William S. Lind´s reference points: mission-type orders, schwerpunkt and surfaces and gaps from the Maneuver Warfare Handbook have been applied to a case. The case chosen is the fighting that the 4^th Armored Division conducted in September of 1944 in the province of Lorraine since this battle includes both offensive and defensive action. Initially the 4^th Armored Division penetrated the German defensive line along the Moselle to encircle the city of Nancy and a German division by a double envelopment. Thereafter the division successfully fought of the repeated counterattacks conducted by the German Fifth Panzer Army.</p><p> No sources include the processes with resulting orders that the division’s commanders gave during the battles have been available for this study. To make up for this sources regarding the doctrine of the 4^th Armored Division as a whole have been studied.</p><p> </p><p>The results indicate that the 4^th Armored Division used Lind’s reference points to varying degrees. The division clearly used the reference point called surfaces and gaps. The 4^th Armored Division regularly used combined arms in the shape of direct and indirect fire as well as air-support. This was to such a degree that one German commander wrote that the normal principles of armored warfare did not apply to the western front. The division seldom had reserves available for counter-attacks but often managed to assemble enough units to counter-attack and to use the movement of the Germans against themselves.</p>

Operation Iraqi Freedom 2003 ses ofta som det första tydliga exemplet på amerikansk manöverkrigföring. Under Andra Världskriget hade den amerikanska 4. Pansardivisionen hade en chef i Generalmajor John S. Wood som studerat Liddell Hart, de Gaulle, Fuller och von Seeckt under mellankrigstiden. Kan detta ha renderat i att divisionen stred enligt manöverkrigföringsteorier före 2003? För att analysera detta har ett enkelt teoretiskt perspektiv i form av William S. Linds referenspunkter uppdragstaktik, schwerpunkt och ytor och luckor från Maneuver Warfare Handbook applicerats på fallet som utgörs av 4. Pansardivisionens strider i Lorraine i september 1944 eftersom dessa omfattar både anfall och försvar. 4. Pansardivisionen anföll inledningsvis över floden Moselle och inneslöt en tysk division i staden Nancy med en dubbel omfattning för att därefter föra ett framgångsrikt försvar mot upprepade motanfall från tyska Femte Pansararmén. Tyvärr har inte några källor avseende processer och resulterande order vid 4. Pansardivisionen kunnat säkras. Dock har källor som omfattar generella tankesätt och doktriner vid divisionen studerats. Analysen visar att 4. Pansardivisionen nyttjade Linds referenspunkter i olika stor omfattning. Tydligast är att divisionen använde sig av referenspunkten ytor och luckor i striden. 4. Pansardivisionen nyttjade regelmässigt kombinerade vapen i form av direktriktad och indirekt eld samt flygunderstöd i striden vilket fick en tysk chef att hävda att normala principer för pansarkrigföring inte var tillämpbara på västfronten. Divisionen avdelade sällan reserver men lyckades ändå sätta in motanfall vid ett flertal tillfällen för att använda tyskarnas rörelse mot dem själva. / In Sweden Operation Iraqi Freedom in 2003 is often viewed upon as the first clear example of American maneuver warfare. During the Second World War the commander of the American 4th Armored Division was initially Major General John S. Wood. He had studied Liddell Hart, de Gaulle, Fuller and von Seeckt during the interwar years. Could this have rendered in the 4th Armored Division fighting according to maneuver warfare theories before 2003? To analyze this, a simple theory in the shape of William S. Lind´s reference points: mission-type orders, schwerpunkt and surfaces and gaps from the Maneuver Warfare Handbook have been applied to a case. The case chosen is the fighting that the 4th Armored Division conducted in September of 1944 in the province of Lorraine since this battle includes both offensive and defensive action. Initially the 4th Armored Division penetrated the German defensive line along the Moselle to encircle the city of Nancy and a German division by a double envelopment. Thereafter the division successfully fought of the repeated counterattacks conducted by the German Fifth Panzer Army.  No sources include the processes with resulting orders that the division’s commanders gave during the battles have been available for this study. To make up for this sources regarding the doctrine of the 4th Armored Division as a whole have been studied.   The results indicate that the 4th Armored Division used Lind’s reference points to varying degrees. The division clearly used the reference point called surfaces and gaps. The 4th Armored Division regularly used combined arms in the shape of direct and indirect fire as well as air-support. This was to such a degree that one German commander wrote that the normal principles of armored warfare did not apply to the western front. The division seldom had reserves available for counter-attacks but often managed to assemble enough units to counter-attack and to use the movement of the Germans against themselves.

Abstract The aim of this study was twofold. On the one hand, the aim was to discuss how lexical gaps can be solved or dealt with when a text about wildlife and nature different from that of the target culture is translated. On the other hand, the aim was also to discuss how the style and tone of such a text can be preserved and transferred into the target text. The study was qualitative and based on a translation into Swedish of short chapters of the book Spirit of the Bush by Peter Borchert, describing the South African wildlife and nature. The intended target reader of the translation is anyone with an interest in nature, wildlife and animals, as well as anyone with an interest in the history and culture of South Africa. Despite the fact that the terminology used in both the source text and the target text may require some previous knowledge on behalf of the reader, both texts could, nevertheless, very well be appreciated by a complete “wildlife-novice”. In order to create a theoretical base and a framework for the analysis, relevant research made in translation theory and stylistics was presented and discussed. Regarding lexical gaps, all the different strategies, apart from omission, proved to be of great help when the source text was translated into Swedish. Several examples of metaphors were discussed, such as how the wilderness is described as a stage, the animals as actors, and the visitors as making a pilgrimage. The metaphors in combination with the similes and the personifications in the source text, such as bold clouds and confident rivulets, fire the readers’ imagination and create a very vivid and capturing text. This is also something that supports the claim made that Spirit of the Bush is more than an ordinary informative text.   Keywords: translation, lexical gaps, style, tone, stylistics, wildlife, bush.

No description available.

This thesis synthezises theories from intermedia studies, semiotics, Gestalt psychology, cognitive linguistics, cognitive psychology, cognitive poetics, reader response criticism, narratology and possible worlds-theories adjusted to literary studies. The aim is to provide a transdisciplinary explanatory model of the transaction between text and reader during the reading process resulting in the reader experiencing a mental, virtual world. Departing from Mitchells statement that all media are mixed media, this thesis points to Peirce’s tricotomies of different types of signs and to the relation between representamen (sign), object and interpretant, which states that the interpretant can be developed into a more complex sign, for example from a symbolic to an iconic sign. This is explained in cognitive science by the fact that our perceptions are multimodal. We can easily connect sounds and symbolic signs to images. Our brain is highly active in finding structures and patterns, matching them with structures already stored in memory. Cognitive semantics holds that such structures and schematic mental images form the basis for our understanding of concepts. In cognitive linguistics Lakoff and Johnsons theories of conceptual metaphors show that our bodily experiences are fundamental in thought and language, and that abstract thought is concretized by a metaphorical system grounded in our bodily, spatial experiences. Cognitive science has shown that we build situation models based on what the text describes. These mental models are simultaneously influenced by the reader’s personal world knowledge and earlier experiences. Reader response-theorists emphasize the number of gaps that a text leaves to the reader to fill in, using scripts. Eye tracking research reveals that people use mental imaging both when they are re-describing a previously seen picture and when their re-description is based purely on verbal information about a picture. Mental spaces are small conceptual packets constructed as we think and talk. A story is built up by a large number of such spaces and the viewpoint and focus changes constantly. There are numerous possible combinations and relations of mental spaces. For the reader it is important to separate them as well as to connect them. Mental spaces can also be blended. In their integration network model Fauconnier and Turner describe four types of blending, where the structures of the input spaces are blended in different ways. A similar act of separation and fusion is needed dealing with different diegetic levels and focalizations, the question of who tells and who sees in the text. Ryan uses possible worlds-theories from modal logic to describe fictional worlds as both possible and parallel worlds. While fictional worlds are comparable to possible worlds if seen as mental constructions created within our actual world, they must also be treated as parallel worlds, with their own actual, reference world from which their own logic stems. As readers we must recenter ourselves into this fictional world to be able to deal with states of affairs that are logically impossible in our own actual world. The principle of minimal departure states that during our recentering, we only make the adjustments necessary due to explicit statements in the text.