Föräldrar pratar olika med sina barn och ett sätt att prata på är med mental-state-talk vilket har visats främja barns utveckling på olika sätt. Föreliggande studie syftade till att beskriva föräldrars mental-state-talk och analysera sambandet med barns språkutveckling samt mängden tid ägnad åt läsning för barnet i hemmet. För att undersöka detta transkriberades inspelade filmer där föräldrar (N=78) narrativt berättade en saga från en bilderbok för sina barn i tvåårsåldern. Utifrån transkriptionerna räknades totalt antal ord och föräldrarnas mental-state-talk kodades och analyserades. Det korrelerades sedan med barnens språkutveckling utifrån ordförråd, pragmatik och grammatik mätt med The Swedish Early Communicative Development Inventory - Words and Sentences (SECDI-w&s). Resultatet visade att föräldrarna pratade mest om kognitiva mentala tillstånd och riktade flest ord om mentala tillstånd till karaktärer i boken. Inga signifikanta skillnader hittades mellan mammor och pappor. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan föräldrarnas mental-state-talk och barnens ordförråd och grammatik, men ingen signifikant korrelation med barnens pragmatik. Föräldrarnas totala mängd ord hade endast ett positivt samband med barnens grammatik. Föräldrarnas mental-state-talk korrelerade inte signifikant med mängden tid som ägnades åt läsning för barnet i hemmet. Resultaten tyder på att det är sättet som föräldrar pratar på, om de pratar mycket om mentala tillstånd, snarare än hur mycket de pratarsom har samband med barns språkutveckling.

Background: Mental health can be divided into three groups: mental well-being, mental disorder, and mental illness, whereas the last one also includes neuropsychiatric illness. Nature has always been a central part for humanity, and it is well known that it’s a place that induces mental and physical health. Even though studies have shown that the city hustle is bad for brain activity and the mental health, humans mostly gather in the city. Being in the city leads to pondering and is not advantageous for the mental wellbeing. Aim: The aim is to study the experience of the impact of nature on the mental health. Method: A literature-based study was conducted on an analysis of qualitative research. Results: This study showed three main themes and six subthemes. The main themes were a strengthened self, changed feelings and to feel belonging. The subthemes were to handle life with nature as a resource, to be in the present, to feel freedom, to feel peaceful, to feel belonging to nature and to bring people together. Conclusion: Overall, nature has a positive impact on mental health, and it is a place where acceptance is central and gives a positive feeling.