Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

Ungas stora användande av digitala medier har på senare år visat sig tränga undan viktiga hälsofaktorer samt ökat psykisk ohälsa. De unga behöver föräldrars stöd för att hitta hållbara levnadsvanor som bidrar till god psykisk hälsa. Skolprogrammet ”Det syns inte” introducerar ”den mentala tallriksmodellen” för god psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om föräldrars perspektiv på sin roll i förhållande till de ungas digitala medieanvändande med utgångspunkt i skolprogrammet ”Det syns inte”. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats, genomfördes hösten 2023. Datainsamlingen baserades på sju djupintervjuer med föräldrar till elever i årskurs nio. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sammantaget visar resultaten att föräldrar i huvudsak intar en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande. Resultaten visar den komplexitet som finns i föräldrarollen i relation till ungas digitala medieanvändande och kan beskrivas utifrån fyra huvudkategorier; vad föräldrar ser, reglering, familjelivet och den digitala världen. Komplexiteten hänger samman med föräldrars bristande insyn i de ungas digitala värld, de starka externa krafter som påverkar de unga och föräldrars hänsynstagande och överväganden i relation till sina tonåringar. Slutsatser: Föräldrar intar i huvudsak en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande och ingriper inte om den unga utåt sett i övrigt verkar vara välfungerande. Detta förhållningssätt bidrar till ett gränslöst digitalt medieanvändande. De unga har inte en god balans i ”den mentala tallriksmodellen”, vilket ger sämre förutsättningar för en god psykisk hälsa. Genom bättre kunskap om hur digitala medier påverkar barn kan föräldrar tillsammans med de unga ta tillbaka kontrollen över det digitala användandet och möjliggöra hälsosamma val. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>