The present study aims to predict which individual factors may influence strategy-choices in wayfinding situations, specifically when participants are faced with ambiguous instructions in unfamiliar environments. Individual differences were measured with self-report forms of the Big Five personality traits and the Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). The study was conducted in a web-based survey format with a n=104 (65 female, and 39 male). A regression analysis concluded that the trait conscientiousness was the only factor that had predictive value in determining choice of strategy. SBSOD had some predictive values towards strategy-choice, but needs further investigation before any general conclusion can be drawn. Future studies should focus on a more goal-oriented task with more realistic stimulus. / Föreliggande studie har undersökt vilka individuella faktorer som kan påverka val av strategi i olika navigations-scenarion, specifikt när deltagare möts av oklara instruktioner i obekanta miljöer. Individuella skillnader mättes med själv-utvärdering av Big Five personlighetsdrag och Santa Barbara sense of direction scale (SBSOD). Studien utfördes i ett web-baserat enkätformat med ett deltagarantal på totalt 104 (65 kvinnor och 39 män). En regressionsanalys fastslog att personlighetsdraget samvetsgrannhet var den enda faktorn som kunde predicera strategival. SBSOD hade viss produktionskraft mot strategival, med detta behöver utforskas mer innan några generella slutsatser kan dras. Framtida studier bör fokusera på en mer målinriktad uppgift med mer naturtrogna stimuli.

An efficient, functioning IT environment is vital to many companies, even to those not calling themselves IT companies. How to assimilate the IT skills needed and get the IT department to share their knowledge with the rest of the organization can, however, be difficult. The aim of this thesis is to find differences between how a company’s IT department employees and other employees experience and use IT training and IT help functions. The aim is also to identify and make suggestions on what artifacts and help functions can be further developed in order to enhance learning and sharing of IT knowledge. A case study was conducted at the Swedish bank Handelsbanken. The employees’ experiences and use of IT related training, artifacts and help functions were studied through a survey that was complemented by interviews and observations. A Mann-Whitney U test was conducted on the survey answers. The result shows differences between the IT department employees and other employees in three areas: IT introduction, wish for more IT training and frequency in calling the IT help desk. Further, the result indicates that the new employee orientation, the internal handbook, e-support and IT help desk all have room for improvements. / En effektiv, fungerade it-miljö är nödvändig för i stort sett alla företag, även för dem som inte benämner sig själva som it-företag. Hur företagen kan ta till sig de it-kunskaper som behövs och få it-avdelningen att dela med sig av sin kunskap till resten av organisationen, kan dock vara svårt. Syftet med detta examensarbete är att hitta skillnader mellan hur ett företags medarbetare på it-avdelninen och andra medarbetare i organisationen upplever och använder it-utbildning och it-hjälpfunktioner. Syftet är också att identifiera och ge förslag på vilka tjänster och hjälpfunktioner som kan vidareutvecklas för att främja lärande och delning av it-kunskap. En fallstudie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Medarbetarnas upplevelser och användning av it-relaterad utbildning, tjänster och hjälpfunktioner studerades genom en enkätundersökning, som kompletterades med intervjuer och observationer. Ett så kallat Mann-Whitney U-test genomfördes på enkätsvaren. Resultatet visar på skillnader mellan it-avdelningens medarbetare och andra medarbetare i organisationen inom tre områden:  it-introduktion, önskan att få mer it-utbildning samt frekvensen i hur ofta de ringer till it-supporten. Resultatet visar också att introduktionen för nyanställda, den interna handboken, e-supporten och it-supporten alla har förbättringsområden.

El objetivo de este estudio es investigar la noción semántica de la modalidad deóntica y sus concretas representaciones lingüísticas en los prospectos médicos. Mediante un método cuantitativo comparamos seis prospectos españoles con seis argentinos, a fin de comprobar semejanzas y diferencias con respecto al grado de la fuerza deóntica de las instrucciones, así como la preferencia por ciertas construcciones lingüísticas. Todas las instrucciones encontradas en los textos son colocadas en un escala deóntica de tres grados dependiendo del grado de obligación que expresan. El resultado señala una diferencia clara entre España y Argentina en cuanto a la distribución de la fuerza deóntica; mientras que los prospectos españoles tienen una preferencia por el tercer grado deóntico, predomina el segundo grado en los textos argentinos. Creemos que la diferencia regional se debe a una focalización distinta del grupo de receptores. Además mostramos que la distribución deóntica varía en las secciones de los prospectos dependiendo de su función comunicativa. Finalmente señalamos que pese a la preferencia por las mismas cuatro construcciones lingüísticas en ambos países, el orden interno varía. Mientras que el imperativo predomina en los prospectos españoles, cosa que refuerza el rasgo personal de los textos, los prospectos argentinos prefieren las construcciones modales, las construcciones impersonales y el infinitivo antes que el imperativo, lo cual les atribuye a los textos un carácter más formal.

Instruktioner som hjälper En studie om förutsättningar för lärande och anpassningar i praktiska ämnen på ett naturbruksprogram, med utgångspunkt i Galperins teori om stegvist lärande Sara Otterdahl och Josefin Westling Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt lärandesituationer utformas och anpassas i praktiska moment, på ett naturbruksprogram, för att elever ska utveckla ett eget kunnande. Observationer utgjorde den främsta insamlingsmetoden och kompletterades med intervjuer och audiovisuellt material. Utöver sex observationer av lektionstillfällen genomfördes intervjuer med 2 lärare och 5 instruktörer. Metoden för bearbetningen av materialet var en kvalitativ innehållsanalys, där kategorier skapades inom vilka datamaterialet sorterades och analyserades. Studien bygger på Galperins teori om det stegvisa lärandet. Teorin talar om hur instruktioner kan och bör struktureras samt hur elever utvecklar lärandet med hjälp av rätt orienteringsbas (instruktioner). Det specialpedagogiska fältet kopplas i studien till resultatet genom att Galperins teori och metod kan ses som ett sätt att förebygga svårigheter och att anpassa när svårigheter uppstår. En första slutsats i studien är att de instruktioner som ges innan en uppgift ska genomföras inte är tillräckliga utan att lärare och instruktörer ger elever fortlöpande anpassade instruktioner. De instruktioner som används när eleverna inte själva klarar av att utföra uppgifterna är till stor del muntliga och ges till en eller en mindre grupp elever. Studien visar att instruktionerna hjälper eleverna att klara av att genomföra uppgifterna och att detta tycks ha att göra med att instruktionerna ger eleverna förståelse för materiella objekt och symboler och hjälper eleverna att komma tillbaka till orienteringsbasen. En andra slutsats i studien är att eleverna behöver en orienteringsbas som tar hänsyn till den komplexa undervisningsmiljön som kännetecknas av att eleverna behöver klara av att samspela med djur och att hantera den egna kroppen. Eleverna behöver instruktioner för hur de ska göra detta och studien visar att det behöver ske en växelverkan mellan agerande och orienteringsbas, där eleven i de oförutsägbara situationer som uppstår behöver få anpassade och fortlöpande instruktioner.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.

Denna vetenskapliga essä utgår från författarens personliga erfarenhet som boendestödjare i form av en gestaltning. Syftet med essän är att formulera boendestödjarens praktik utifrån gestaltningen samt med hjälp av Aristoteles Den Nikomachiska etiken samt Donald A. Schöns Educating the Reflective Practitioner reflektera över vilken kunskap som boendestödjare använder samt hur det är möjligt att lära sig densamma. Metoderna består av skrivande, fenomenologiskt tillvägagångssätt gällande gestaltningen och hermeneutiskt utforskande. I essän presenteras en personlig och historisk bakgrund samt ett forskningsurval rörande boendestöd. Därefter diskuterar författaren, utifrån Aristoteles teorier, kring syftet med boendestöd och de kunskapsformer som återfinns i den inledande gestaltningen. Författaren diskuterar vidare hur boendestödjaren lär sig dessa kunskaper med utgångspunkt ur Schöns teorier. Därefter diskuteras instruktioner i ett annat sammanhang, utifrån den konceptuella konstnären Sol LeWitt. Essän avslutas med att författaren bland annat konstaterar att den praktiska kunskapen är centrala inom boendestödsarbetet även om instruktioner kan uppmärksamma författaren om medelvägen. / This scientific essay starts with a literary composition from the author’s personal experience as a community mental health worker. The purpose of the essay is to articulate the practice of the community mental health worker starting with the literary composition and by utilizing Aristotle The Nicomachean Ethics and Donald A. Schön Educating the Reflective Practitioner reflect over what type of knowledge the mental health worker uses and how it is possible to attain that knowledge. The methods consist of writing in addition to a phenomenological procedure regarding the literary composition and hermeneutic exploring. A personal and historical background is presented, along with a selection of research regarding community mental health work. This is followed by the authors discussion, starting with the theory of Aristotle, regarding the purpose of community mental health work and the type of knowledge that is located in the literary composition. The author continues to discuss how the community mental health worker learns this knowledge with starting from the theory of Schön. After that instructions are discussed in another context, from the conceptual artist Sol LeWitt. The essay ends with a conclusion by the author that the practical knowledge is central within the community mental health work even if instructions can make the author attentive on the middle way.

This study examines speech acts, modalities, and the use of the informal “you” in the instructions for the national tests in Swedish and Swedish as a second language, as well as teachers’ own instructions for written assignments. The study also aims to explore whether the usage of the components show a power relationship between the instructions and the students. The intention is then to use these linguistic components as markers of power and to investigate how the power relationship unfolds between sender and receiver. The interpersonal metafunction in systemic functional grammar is employed as the method for this study, where each sentence in the instructions is broken down, analyzed based on its language acts, modalities, and use of “you.” These are then discussed in relation to systemic functional grammar and previous research. In summary, the results of the study indicate a power relationship between sender and receiver where the receiver, in more cases, ends up in a position of inferiority compared to the sender. The instructions and assertions provided cannot be counted or opposed by the student without risking their performance on the examination. The results also indicate that the questions available to the students were sometimes leading, where the sender already had an idea of the answer they were looking for. Despite sometimes being leading, the questions can serve as guidance for students' thought process, thus functioning as a support for their writing, which also applies to offers and aids.