Den här uppsatsen handlar om hur digitala instruktioner i slöjd kan bidra till att hjälpa elever och lära sig att ta in kunskaper på ett bredare sätt än att bara få muntliga instruktioner och genomgångar från läraren. Studien är främst från ett elevperspektiv. Syftet var att bidra med att öka kunskapen om hur digitala instruktioner kan vara till hjälp för elevrnas lärande i slöjd. Studien utgick från två frågeställningar där svaren skulle synliggöra elevernas upplevelse om hur digitala instruktioner kunde användas som stöd i slöjdundervisningen. Det finns väldigt få didaktiska läromedel i slöjd och för att bidra till en bredare kunskap om slöjdens arbetsprocess så har jag tillverkat eget läromedel i form av digitala instruktioner, dvs filmer och bilder som jag haft som hjälp i min undervisning i ett arbetsområde. Jag upplevde svårigheter att nåfram till alla elever med mina muntliga instruktioner och ville därför undersöka om mina digitala instruktioner kan vara till hjälp för eleverna i sitt lärande och om eleverna kan bli mer självständiga i slöjden. Genom att använda datorer och surfplattor även i slöjden så får eleverna mer kanaler att hämta in information i slöjden. Istället för att vara en instruktör som visar allt så ändrar jag arbetssätt till handledare som istället stöttar eleven. Man har ofta ett fåtal minuter per elev och lektion, alltså är tiden begränsad för att kunna hinna med att se och stötta alla elever. Metoden att samla in empirin var genom aktionsforskning där jag prövade ett nytt sätt att undervisa genom att ge digitala instruktioner, etnografiska observation, enkätundersökning och intervjuer. Jag har observerat, instruerat och handlett eleverna i deras arbete mot ett färdigt slöjdföremål och då tillverkat en digital instruktion för denna studie. Resultatet av studien visar att arbetet med digitala instruktioner i slöjden skapar en trivsam arbetsmiljö för både elever och lärare. Eleverna är bekväma med att ha datorn till hjälp i sitt lärande och det blir inte lika mycket "vad ska jag göra nu" frågor för att komma vidare i sitt slöjdarbete. Vidare i slutsatsen så ser jag att det ändå är många elever som behöver få sina instruktioner visade "live" för att ändå vara säkra att de inte gör fel och det visar att fast man har digitala instruktioner som kan visas oändligt många gånger så kan man inte vara passiv som lärare utan måste vara med i bakgrunden för att stötta och visa olika tekniker och verktyg.

Denna studie syftar till att undersöka hur ord och bild kan användas i recept i kokböcker riktade till barn för att göra dessa mer lättförståeliga. Studiens frågeställning lyder: Hur upplever ungdomar i åldern 13–16 år att ett recept bör utformas för att vara lätt att följa, avseende text, fotografi och illustration, utifrån böckerna ”Första bakboken” (Westman 2003), ”Baka med Alisa” (Bandell 2016) och ”Laga: steg-för-steg” (Lidström & Nyberg 2016)? Studien grundar sig i teorier kring skillnaden mellan ord och bild, olika slags bilder, kognition samt hur instruktioner bör utformas. Metoderna som har använts är visuell analys av tre kokböcker riktade till barn, med olika nivå av text och bild samt kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldern 13-16 år. Resultatet visar att informanterna föredrar instruktioner som är bildbaserade, oavsett om det är fotografier eller illustrationer.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för <em>kongruenta realiseringar</em>, och mindre typiska ut­tryck för <em>me­ta­foriska rea­lise­ringar</em>. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.</p>

Detta arbete har syftat till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av instruktioner för CAD-användare. Som praktikfall har en studie gjorts på Volvo IT där deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en användarstudie där erfarna användare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagsläget samt ställa krav på framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer användaranpassade. Några områden som är viktiga att ta hänsyn till är bland annat: att ta tillvara på användarnas erfarenhet, involvera användarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda på hur instruktionenrna läses samt skapa rubrikter som underlättar informationssökning för användarna.

<p> </p><p>Detta arbete har syftat till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av instruktioner för CAD-användare. Som praktikfall har en studie gjorts på Volvo IT där deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en användarstudie där erfarna användare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagsläget samt ställa krav på framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer användaranpassade.</p><p>Några områden som är viktiga att ta hänsyn till är bland annat: att ta tillvara på användarnas erfarenhet, involvera användarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda på hur instruktionenrna läses samt skapa rubrikter som underlättar informationssökning för användarna.</p><p> </p>

I detta examensarbete har jag valt att studera hur man kan skapa informativa bilddrivna träningsinstruktioner för en specifik målgrupp. Detta har jag gjort med den webbaserade viktminskningssighten viktklubb.se  En förstudie utfördes bestående av en utvärdering av webbsidan, en användartest av befintliga träningsinstruktioner och informationsintervjuer.  Genom att tillämpa kunskaper jag tillgodosett mig genom teori och förstudie utvecklade jag ett förslag på nya bilddrivna träningsinstruktioner. Jag testade dessa på en ny användargrupp och kunde påvisa en förkortning av inläsningstiden jämfört med befintlig instruktion.  Slutsatsen av mitt arbete är att man kan utforma informativa träningsinstruktioner tänkta för viktklubb enligt följande riktlinjer;  * Minimera brus för att undvika feltolkning.  * Anpassa färg och ordval till målgruppen.  * Färg gör träningsinstruktionerna tidseffektiva och kan underlätta minnesbilden.  Nyckelord; Målgrupp, träningsinstruktioner, användarvänligt, riktlinjer, informationsdesign, informationsbilder

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie &amp; McManus, 2008). Syftet med denna studie var ta reda på hur idrottslärare arbetar med instruktioner, bemötande och feedback med elever i olika åldrar (från grundskolans lägre åldrar till gymnasiet) som har någon form av funktionsnedsättning. I denna observationsstudie deltog sju idrottslärare, blandat kvinnor och män, från fem olika särskolor i sydöstra Sverige. Lektionerna var en timma långa. Resultatet visade att tydlighet, positiv återkoppling samt ett lugnt bemötande var gemensamt för alla idrottslärare som arbetade på de olika särskolorna. Däremot kunde instruktionernas längd variera en del. Likaså kunde en längre genomgång spegla att idrottslärarna lät eleverna vara delaktiga och prata. Idrottslärarna kände sig inte stressade över att det skulle ta tid från lektionen och att något moment inte skulle hinnas med. I och med detta kanske särskolan skulle sats på längre idrottslektioner? Detta så att eleverna ska få möjlighet till högre rörelseaktivitet under lektionerna, samt att instruktionerna fortfarande få ta den tid det tar.

Instruktioner har haft en positiv påverkan på rationellt tänkande, bland annat när de har innehållit exempel och kombinerats med träning. Viss forskning har visat att även mindre omfattande instruktioner har främjat rationellt tänkande. Syftet med studien var att undersöka om en kortfattad instruktion kunde leda till mer rationellt tänkande. Totalt slutförde 93 deltagarna studien vilka randomiserades till en av två betingelser, instruktion eller icke-instruktion. Instruktionsgruppen fick läsa en kortfattad instruktion som varnade för kognitiva genvägar och tankefel. Deltagarna besvarade en webbenkät med heuristik och snedvridningsuppgifter samt påstående som tillsammans mätte rationellt tänkande. En tvåvägsvariansanalys visade ingen signifikant huvudeffekt av grupp men en signifikant huvudeffekt av kön, männen fick i genomsnitt signifikant högre poäng på rationellt tänkande än kvinnorna. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan grupp och kön uppvisades. Resultatet diskuterades i relation till relevanta teorier och modeller för rationellt tänkande, vilka implicerade att instruktionen endast berörde en del av rationellt tänkande.

Förstärkt verklighet (hädanefter förkortat AR efter engelskans augmented reality) är när virtuellt blandas med verkligt, och används till exempel för mobilspel och inom det militära. Utvecklingen av AR-applikationer har under de senaste åren förenklats, vilket gett upphov till nya möjligheter för tillämpning av AR-tekniken. Syftet med vårt arbete är att undersöka om instruktioner givna via AR bidrar till att användare gör färre fel när de utför industriellt underhåll. Vi har valt att jämföra AR-instruktioner med pappersmanualer, då det senare är det som oftast används inom industrin idag. Det finns ett intresse inom industrin för att integrera AR-lösningar i deras verksamhet, inte minst för att det potentiellt kan minska tiden det tar att åtgärda driftstopp, men även för att kunna hjälpa oerfarna och nya operatörer. Idag finns det ett flertal hjälpmedel och programmeringsbibliotek som har gjort utveckling av AR-applikationer enklare, vilket öppnar upp för fler möjligheter när det gäller AR:s tillämpningsområden. För att undersöka om AR-instruktioner kan bidra till att användare gör färre fel har vi utvecklat en AR-applikation till mobiltelefon. I ett experiment jämför vi applikationen mot en pappersmanual på en egen-konstruerad industriell underhållsuppgift. Vi har visat att med hjälp av vår AR-applikation gjorde an-vändare i snitt drygt 60% färre fel. Vi genomförde även ett test för användarvänlighet där applikationen fick ett resultat som var ett poäng under det som anses vara helt tillfredställande. / Augmented reality (AR) is when the virtual is mixed with the real, AR is used in for example mobile games and the military. The development of AR-applications has been simplified during recent years, which has opened possibilities for new applications of the AR-technology. The purpose of our work is to research whether instructions given via AR leads to the users making fewer errors when performing industrial maintenance. We chose to compare AR-instructions to paper manuals since this is the most commonly used instruction medium today. Companies have shown interest in the development of AR-solutions for industrial maintenance in their day-to-day operations. Particularly since it can potentially lead to decreased downtime and help new or inexperienced operators. Today there exists several aids and programming libraries that has simplified the development of AR-applications, which opens for more possibilities when it comes to the areas of application for AR. To examine if AR-instructions leads to fewer errors made by the users, we have developed an AR-application for mobile phones. In our experiment we compare the AR-application with a paper manual on a custom-built maintenance task. Our results show that the users with the AR-application perform just over 60% fewer errors. To verify the usability of the application we conducted a usability test, the results from this test puts our application one point below the acceptable limit.

Skolans styrdokument ger olika direktiv om vad elever ska kunna när det gällerproblemlösning i matematik efter att ha gått ut årskurs 3. Vi har under vår utbildning reflekterat över hur vi ska hjälpa eleverna att uppnå dessa mål. Något som vi har eftersökt är att få kunskap om hur vi genom olika typer av stöd kan bidra till elevernas lärande inom problemlösning. I detta arbete beskrivs vad som kännetecknar forskningen om feedback ellerinstruktioner vid problemlösning i matematik samt vilka former av dessa som är effektiva. Syfte Syftet med föreliggande forskningsöversikt är att ta reda på vad som kännetecknar forskningen om feedback eller instruktioner i samband med problemlösning. Vi kommer inte att behandla dessa två begrepp som ett sammanhängande fenomen utan respektive begreppstår enskilt. Båda begreppen behandlas separat i samband med problemlösning. Varför vi valt att eftersöka båda begreppen är för att vi vill fånga upp och ge läsaren en överblick över vadforskningen säger om två olika typer av vägledning i samband med problemlösning. I föreliggande forskningsöversikt vill vi även fördjupa oss i vilka former av feedback ellerinstruktioner som framhålls som effektiva när det gäller att utveckla elevers lärande om att lösa matematiska problem. Begreppen kommer även i denna fråga behandlas separat i samband med problemlösning i matematik. Den åldersgrupp som vi valt att intressera oss för är elever från 6-10 år. Metod Föreliggande översiktsstudie gjordes genom litteratursökning i ERIC (ProQuest) och Primo. Under sökningen utgick vi från begreppen i våra frågeställningar. Vi valde att användaengelska sökord för att inte begränsa oss till endast svensk forskning. Det sammanlagdaantalet artiklar efter sökningar i respektive databas var 43. Vi granskade samtliga artiklars abstrakt och fann nio artiklar som skulle ingå i föreliggande forskningsöversikt. Ytterligare treartiklar tillkom efter referensläsning i de nio artiklarna. Det slutliga antalet artiklar som granskades var således 12. Resultat I artiklarna som granskades fann vi beskrivningar av studier som påminde om varandra i fråga om design och undersökningsupplägg. De innehöll alla en eller flera former av interventioner. Målet med undersökningarna var genomgående att testa effekterna av en eller flera former avfeedback eller instruktioner i samband med matematisk problemlösning. Genom att testaeffekterna av olika typer av feedback eller instruktioner ville man också jämföra effekterna. I merparten av studierna användes en kontrollgrupp.