Förstärkt verklighet (hädanefter förkortat AR efter engelskans augmented reality) är när virtuellt blandas med verkligt, och används till exempel för mobilspel och inom det militära. Utvecklingen av AR-applikationer har under de senaste åren förenklats, vilket gett upphov till nya möjligheter för tillämpning av AR-tekniken. Syftet med vårt arbete är att undersöka om instruktioner givna via AR bidrar till att användare gör färre fel när de utför industriellt underhåll. Vi har valt att jämföra AR-instruktioner med pappersmanualer, då det senare är det som oftast används inom industrin idag. Det finns ett intresse inom industrin för att integrera AR-lösningar i deras verksamhet, inte minst för att det potentiellt kan minska tiden det tar att åtgärda driftstopp, men även för att kunna hjälpa oerfarna och nya operatörer. Idag finns det ett flertal hjälpmedel och programmeringsbibliotek som har gjort utveckling av AR-applikationer enklare, vilket öppnar upp för fler möjligheter när det gäller AR:s tillämpningsområden. För att undersöka om AR-instruktioner kan bidra till att användare gör färre fel har vi utvecklat en AR-applikation till mobiltelefon. I ett experiment jämför vi applikationen mot en pappersmanual på en egen-konstruerad industriell underhållsuppgift. Vi har visat att med hjälp av vår AR-applikation gjorde an-vändare i snitt drygt 60% färre fel. Vi genomförde även ett test för användarvänlighet där applikationen fick ett resultat som var ett poäng under det som anses vara helt tillfredställande. / Augmented reality (AR) is when the virtual is mixed with the real, AR is used in for example mobile games and the military. The development of AR-applications has been simplified during recent years, which has opened possibilities for new applications of the AR-technology. The purpose of our work is to research whether instructions given via AR leads to the users making fewer errors when performing industrial maintenance. We chose to compare AR-instructions to paper manuals since this is the most commonly used instruction medium today. Companies have shown interest in the development of AR-solutions for industrial maintenance in their day-to-day operations. Particularly since it can potentially lead to decreased downtime and help new or inexperienced operators. Today there exists several aids and programming libraries that has simplified the development of AR-applications, which opens for more possibilities when it comes to the areas of application for AR. To examine if AR-instructions leads to fewer errors made by the users, we have developed an AR-application for mobile phones. In our experiment we compare the AR-application with a paper manual on a custom-built maintenance task. Our results show that the users with the AR-application perform just over 60% fewer errors. To verify the usability of the application we conducted a usability test, the results from this test puts our application one point below the acceptable limit.

Industriellt underhåll har upplevt en utveckling från det ursprungliga akuta avhjälpande underhållet till dagens möjligheter till underhåll baserat på data, så kallat tillståndsbaserat underhåll (CBM). För CBM genomförs endast underhåll vid behov och detta bestäms av aktuell data från den studerade utrustningen. Onödigt underhåll minimeras och antalet plötsliga haverier minskar. Utvecklingen mot Internet of Things (IoT) ger upphov till en stor mängd data som potentiellt kan användas vid CBM-underhåll. En utmaning uppstår dock i att identifiera sådan data och hur denna data kan användas. Denna studie har syftat till att undersöka hur sådan data kan identifieras och hur den kan tänkas användas vid CBM-underhåll. Studien har utförts tillsammans med Quant i Karlskrona där Quant genomför alla underhållsrelaterade aktiviteter åt ABB High Voltage Cables, ett industriföretag som tillverkar högspänningskablar. Arbetet har utgått från tre frågeställningar som har syftat till att: Identifiera datavariabler som kan tänkas ha relevans för CBM-underhåll. Tolka de identifierade datavariablerna för att bedöma hur de kan användas i CBM. Bedöma lämpligheten av en potentiell CBM-implementation baserat på identifierad data jämfört med existerande underhållsmetod. Arbetet har avgränsats genom att fokusera på ett enskilt företag och en enskild fabrik. Utöver detta har en avgränsning gjorts där fokus lagts på några få enskilda maskiner och komponenter. Sekretess har även behövt beaktas vid hantering av känslig information. Studien har huvudsakligen utförts kvalitativt, genom att på djupet fokusera på ett fåtal maskiner och komponenter. Arbetet har genomförts i nära samarbete med några av Quants anställda. Processdata har samlats in direkt från maskinerna och analyserats genom att identifiera och studera avvikelser i data. Intervjuer av olika slag, kompletterade med dokument, har varit en viktig metod för att inhämta information från anställda på Quant, både kring hur data kan tolkas men även kring hur olika processer fungerar. Analytic hierarchy process (AHP) genomfördes i fokusgrupp med anställda för att bedöma lämplig underhållsstrategi. Ett potentiellt tillvägagångssätt har identifierats som tillåter användning av processdata för CBM hos en särskild komponenttyp på företaget. Metoden behöver implementeras och testas men potential finns att minska underhållskostnaderna. Intressanta avvikelser i processdata har identifierats hos en annan komponent som bör studeras vidare för att förstå om processdata och avvikelserna kan användas i en CBM-kontext eller inte. Förbättringsområden hos företaget har identifierats i tillämpningen av vibrationsmätning, vilket är en metod med god potential att användas för CBM-underhåll och därmed minska underhållskostnaderna. Oljeanalys tillämpas redan men en intressant fundering är hur företagets oljefiltrering påverkar möjligheterna att implementera ett prediktivt underhåll i framtiden. Detta är ett område som framtida studier behöver titta på och bedöma hur det ska tacklas. AHP har även bekräftats vara en användbar metod för att bedöma lämpligaste underhållspolicyn. / Industrial maintenance has experienced an evolution from the initial corrective maintenance to the possibility of using data based maintenance techniques, so called condition-based maintenance (CBM). Maintenance is only performed when needed under CBM and this is decided based on the data retrieved from the studied equipment. Unnecessary maintenance is minimized and the number of sudden breakdowns decreases. The trend towards Internet of Things (IoT) gives rise to a large amount of data that can potentially be used in CBM maintenance. 'A challenge arises in identifying and using such data. This study has aimed to investigate how such data can be identified and how it might be used in CBM maintenance. This study has been carried out together with Quant in Karlskrona, Sweden, where Quant performs all maintenance related activities for ABB High Voltage Cables, an industrial manufacturing company. The study has been based on three questions that have aimed to: Identify data variables that might be relevant for CBM maintenance. Interpret the identified data variables to assess how they can be used in CBM. Assess the suitability of a potential CBM implementation based on the identified data compared to the existing maintenance method. The study has been delimited by focusing on a single company and a single factory. In addition, a delimitation has been made to focus on a few individual machines and components. A nondisclosure agreement also had to be considered when dealing with sensitive information. This study has mainly been conducted qualitatively, by focusing in-depth on a few machines and components. The work has been done in close collaboration with Quant’s employees. Process data has been collected from the machines and analyzed by identifying and studying data anomalies. Interviews, complemented with documents, has been an important method in obtaining information from Quant employees, both regarding how data can be interpreted but also on how the various processes work. Analytic hierarchy process (AHP) was conducted in a focus group with employees to determine the most appropriate maintenance strategy. One potential approach has been identified that allows the use of process data for CBM on a particular type of component at the company. The method needs to be implemented and tested but the potential exists to reduce maintenance costs. Interesting anomalies in the process data have been identified in another component which should be studied further to understand if the process data and the anomalies can be used in a CBM context or not. Areas for improvement at the company have been identified in the application of vibration measurements, which is a method with good potential to be used in CBM maintenance, thereby reducing maintenance costs. Oil analysis is already used but an interesting question is how the company’s oil filtration affects its ability to implement a predictive maintenance scheme in the future. This is an area that future studies need to look at and assess how it should be tackled. AHP has also been confirmed to be a useful method to determine the most appropriate maintenance policy.

The construction equipment industry has been slow to increase its level of servitization, compared to other related sectors such as the car and flight industries. The fundamental problem is the endless variants of machines and business settings that their customers operate in. Hence, scaling up standardized solutions has been a struggle in the industry. Moreover, the manufacturers are often disconnected from the end customers, where value-added resellersoften act as the middlemen selling machines and offering the services connected to them. They generally have better customer relationships than manufacturers, which implies a better situation for servitization. Companies in the construction equipment industry are pushed more toward data-driven decision-making. One such case is utilizing log data from the machines to predict the remaining useful life. A technology referred to as predictive maintenance. Henceforth, the value-added resellers could potentially increase their level of servitization with service offerings that derive from this technology. This thesis explores the role predictive maintenance has in advancing the level of servitization in the construction equipment industry. This thesis was conducted through a single-case study of a value-added reseller in the construction equipment industry, with a practical model-building part inspired by the methodology of action research. Findings indicate that predictive maintenance implies benefits for servitization purposes by gaining insights about how and when construction equipment fails. However, there are barriers to implementing a predictive maintenance model; both technical and organizational. This thesis suggests systematically evaluating capabilities related to the identified barriers and investing accordingly. Predictive maintenance is an essential tool for providing advanced service agreements in the form of Productivity-as-a-Service. In the end, it comes down to what risk the value-added resellers are willing to take; (1) the risk of incumbency, allowing competitors to implement predictive maintenance and gain market shares or (2) the risk of investing excessively and failing to overcome the challenges related to the implementation of predictive maintenance. This thesis contributes to findings regarding the intersection between servitization and predictive maintenance in the construction equipment industry. More specifically, through the lens of a value-added reseller. From a sustainability perspective, implications may affect companies to reduce waste related to construction equipment maintenance and strengthening economic sustainability through recurring revenues. / Branschen för anläggningsmaskiner har varit långsam med att öka sin nivå av tjänstefiering, jämfört med andra relaterade sektorer som bil- och flygindustrin. Det grundläggande problemet är de många varianterna av maskiner och arbetsmiljöer som deras kunder verkar i. Därför har det varit en utmaning inom branschen att skala upp standardiserade lösningar. Dessutom är tillverkarna ofta bortkopplade från slutkunderna, där värdeskapande återförsäljare agerar rollen som mellanhand för att sälja maskiner och erbjuda relaterade tjänster. De har generellt sett bättre kundrelationer än tillverkarna, vilket innebär andra förutsättningar för tjänstefiering. Företag inom branschen för anläggningsmaskiner drivs alltmer mot datadrivna beslut. Ett sådant fall är att använda data från anläggningsmaskinerna för att förutspå den återstående livslängden. En teknologi som kallas prediktivt underhåll. Till följd av detta kan värdeskapande återförsäljare potentiellt öka sin nivå av tjänstefiering med tjänsteerbjudanden som härrör från denna teknik. Detta examensarbete undersöker vilken roll prediktivt underhåll har för att förbättra nivån av tjänstefiering inom branschen för anläggningsmaskiner. Studien genomfördes som en fallstudie av en värdeskapande återförsäljare inom branschen för anläggningsmaskiner, samt en del inspirerad av aktionsforskning innehållandes att utveckla en modell för prediktivt underhåll. Resultaten tyder på att prediktivt underhåll har tydliga fördelar för tjänstefiering genom att bidra med insikter om hur och när anläggningsmaskiner går sönder. Däremot finns hinder för att implementera en modell för prediktivt underhåll; varav många relaterar till organisatorisk tröghet. Detta examensarbete föreslår att man systematiskt utvärderar förmågor relaterade till de identifierade hindren och investerar därefter. Prediktivt underhåll är ett viktigt verktyg för att tillhandahålla avancerade serviceavtal i form av ”Productivity-as-a-Service”. I slutändan handlar det om vilken risk värdeskapande återförsäljare är villiga att ta; (1) risken att inte investera i tekniken och bli irrelevant när nya aktörer eller konkurrenter avancerar eller (2) risken att investera mycket, men att ändå inte lyckas komma över utmaningarna med att implementera prediktivt underhåll. Denna uppsats bidrar till insikter om skärningspunkten mellan tjänstefiering och prediktivt underhåll inom branschen för anläggningsmaskiner. Mer specifikt genom värdeskapande återförsäljares lins. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan dessa implikationer påverka företag att minska avfall relaterat till underhåll av anläggningsmaskiner samt stärka dess ekonomiska hållbarhet genom återkommande intäkter.