Sammanfattning   Titel: En studie om ungdomars attityd mot marknadsföring på Facebook Författare: Adam Abrahamsson och Kenan Secic Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FE1453 Omfattning: 15 högskolepoäng               Syfte: Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap kring hur marknadsföring på Facebook kan påverka ungdomar, samt vilken medvetenhet och uppfattning det finns hos denna målgrupp om marknadsföringen på Facebook. Vi är även intresserade av att titta på om det finns eventuella skillnader mellan ungdomarna utifrån perspektiven kritiskt och rationellt tänkande. Metod: För att kunna besvara vår frågeställning och uppfylla vårt syfte valde vi att samla in kvantitativ empiri genom enkätundersökning i fyra stycken olika skolor i Karlskrona kommun. Enkätundersökningen genomfördes i sjunde respektive nionde klasser eftersom dessa förväntas ha elever som är 14 respektive 16 år gamla. Totalt fick vi in 169 svar, varav 86 stycken från den yngre målgruppen och 83 stycken från den äldre målgruppen. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att vi utifrån studiens resultat och analys kan konstatera att 14 - och 16 åriga svenska ungdomar, i Karlskrona kommun, i det stora hela har en positiv attityd mot marknadsföring på Facebook. Men vi kan också observera att det finns en viss skillnad i attityd mot marknadsföring på Facebook mellan 14 - och 16 åringar beroende på vilken typ av marknadsföring det handlar om. Vi anser att denna skillnad kan bero på att åldersgrupperna befinner sig i olika stadier av den kognitiva utvecklingen, och därmed har kommit olika långt i sitt rationella och kritiska tänkande. / Abstract Title: A study on teenager’s attitude towards marketing on Facebook Authors: Adam Abrahamsson and Kenan Secic Supervisor: Anders Wrenne Department: Blekinge Institute of Technology Course: A bachelor thesis in business administration, FE1453 Scope: 15 credits                Purpose:The aim of this study is to contribute new knowledge about how marketing on Facebook can affect teenagers, as well as what awareness and understanding there is in this target group about marketing on Facebook. We are also interested in looking at whether there are any differences between the teenagers from the perspective of critical and rational thinking. Method: To be able to answer our questions and fulfill our purpose, we chose to conduct a survey in four different schools, in the district of Karlskrona. The survey was carried out in the seventh and ninth classes as these are expected to have students who are 14 and 16 years old. In total, we received 169 responses, of which 86 came from the younger target group and 83 came from the older target group. We picked schools because we considered the classrooms as a suitable environment for a survey, and a place where we can gather a large number of people from our target audience in one place. Because of the lack of resources in terms of time, all four schools where from the same district. Conclusion: The main conclusions of this study are that 14 and 16-year-old Swedish adolescents, in Karlskrona, generally have a positive attitude toward marketing on Facebook. But we can also notice that there is a difference in attitude toward marketing on Facebook between 14 and 16-year-olds depending on what kind of marketing it is. We believe that this difference may be because the age groups are at different stages of cognitive development and therefore are at different stages in their rational and critical thinking.

Instruktioner har haft en positiv påverkan på rationellt tänkande, bland annat när de har innehållit exempel och kombinerats med träning. Viss forskning har visat att även mindre omfattande instruktioner har främjat rationellt tänkande. Syftet med studien var att undersöka om en kortfattad instruktion kunde leda till mer rationellt tänkande. Totalt slutförde 93 deltagarna studien vilka randomiserades till en av två betingelser, instruktion eller icke-instruktion. Instruktionsgruppen fick läsa en kortfattad instruktion som varnade för kognitiva genvägar och tankefel. Deltagarna besvarade en webbenkät med heuristik och snedvridningsuppgifter samt påstående som tillsammans mätte rationellt tänkande. En tvåvägsvariansanalys visade ingen signifikant huvudeffekt av grupp men en signifikant huvudeffekt av kön, männen fick i genomsnitt signifikant högre poäng på rationellt tänkande än kvinnorna. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan grupp och kön uppvisades. Resultatet diskuterades i relation till relevanta teorier och modeller för rationellt tänkande, vilka implicerade att instruktionen endast berörde en del av rationellt tänkande.