Matematikläromedel är centrala i lärarnas matematikundervisning, på grund av att läromedlen har ett stort inflytande på elevernas matematikutveckling. I den här uppsatsen har jag som blivande speciallärare i matematik därför kritiskt granskat tre matematikböcker i kombination med dess lärarhandledningar för årskurs fyra, med syfte att utveckla kunskap om läromedel som verktyg i undervisningen av främst elever i matematiksvårigheter. Dessa läromedel har analyserats utifrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och kognitiv teori, där läromedlen också utifrån vetenskaplig forskning ska verka både förebyggande och främjande. I läromedelsgranskningen av dessa läromedel har jag fördjupat mig i tre s.k. forskningsbaserade kriterier vilka är: matematiska begrepp, explicita instruktioner, samt träning och progression. Resultaten av de tre kritiskt granskade läromedlen visar utifrån deduktiv ansats att läromedlen brister i kvalitén, då läromedelsinnehållet bl.a. inte går från det konkreta till det abstrakta. Min slutsats är därför att läromedlen som helhet kan skapa eller förvärra matematiksvårigheter dvs. läromedlen ska användas med försiktighet eller väljas bort helt.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur läroböcker erbjuder stöd för lärandet i matematik för elever med språkstörning i årskurs 4. Bakgrunden behandlade matematik som språk, behov som elever med språkstörning kan ha, läromedels roll i skolan och tidigare studier i läromedelsanalyser. Det teoretiska ramverket utgick från en tidigare läromedelsanalys med fokus på elever i matematiksvårigheter och redogjorde studiens centrala begrepp som utgjorde kriterier i analysverktyget. Studiens syfte uppnåddes genom en kvalitativ textanalys och erbjuder ett användbart analysverktyg som beskrivs i studiens metod. Studiens resultat indikerade varierande stöd för elever med språkstörning, där en bok erbjöd mer stöd. Båda läroböcker visade begränsat tillgänglighet när det gäller matematiska modeller, samt brister i skriftliga träningsmöjligheter. Resultaten diskuterades angående huruvida läroböckerna möter behoven för elever med språkstörning. Slutsatsen blev att läroböckernas tillgänglighet och träningsmöjligheter bör förbättras, med stöd av lärares och speciallärares avgörande roll att anpassa undervisningen för elever med språkstörning.