Hur uppnår vi jämställdhet mellan könen? Detta var frågan som ställdes under FNs fjärde världskonferens om kvinnor i Beijing 1995. Svaret på frågan har kommit att bli något av en nationell strategi för jämställdhet och heter kort och gott jämställdhetsintegrering. Trots att det gått över 20 år sedan världskonferensen ägde rum är forskarna ännu inte eniga om hur integreringen på bästa sätt blir implementerad och forskningen som fokuserar på den lokala nivån är mycket begränsad. Denna uppsats har till syfte att studera två kommunala förvaltningars förutsättningar för en lyckad implementering utav kommunens nya jämställdhetsstrategi, samt se om det blir någon signifikant skillnad i arbetet beroende på förvaltningarnas könsfördelning. Uppsatsen utgår ifrån ett analytiskt ramverk bestående utav 4 villkor vilka teoretikern Lut Mergaert sammanställt för att kunna analysera just implementeringsmöjligheterna för en jämställdhetsintegrering. Studien genomförs vid Hässleholm kommuns barn- och utbildningsförvaltning samt miljö- och stadsbyggnadsförvaltning och de fyra villkoren som skapar det analytiska ramverket är konsensus, kunskap, möjligheter/motstånd och implementeringsansvar. Vid intervju med medarbetare har semi-strukturerade intervjuer används och vid jämförande mellan den kvinnodominerande barn- och utbildningsförvaltningen och mansdominerande miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen har metoden ”jämförande – mest lika” används, för att på så sätt se skillnader lättare. Studien kommer fram till att ingen av förvaltningarna lyckas uppnå Mergaerts villkor vilket också betyder att förutsättningarna för implementeringen ser dålig ut. Vid jämförelse mellan förvaltningarna framkommer en distinkt skillnad i deras oförmåga att uppfylla villkoren. Barn- och utbildningsförvaltningen hinder ligger framförallt i bristen av konkreta verktyg för arbetet, till exempel möjlighet för vidareutbildning inom ämnet, extra tid för reflektion eller finansiering. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens hinder ligger snarare i en misstron för själva ämnet jämställdhet och genus.

Syftet med den här studien är att studera vilka förutsättningar tjänstemän på Migrationsverket har, för att implementera regeringens beslut om obligatorisk samhällsintroduktion. Sedan 1 oktober 2021 är det en obligatorisk policy, för alla som ansöker om asyl för första gången. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ fallstudie, där datainsamlingen skett i form av semistrukturerade samtalsintervjuer med fem respondenter. Med hjälp av Lundquist modell och aspekterna ”förstå, kan och vill” undersöktes förutsättningarna förimplementeringen av samhällsintroduktionen (Lundquist, 1992). Lipskys teori om närbyråkrater har använts för att förklara hur handlingsutrymmet hos närbyråkrater kan bidra till ett annat utfall än vad som egentligen är tänkt av de som styr (Lipsky, 2010). Till hjälp att besvara syftet ställdes följande forskningsfrågor: – Hur förstår tjänstemännen uppdraget från regeringen angående samhällsintroduktion? – Upplever tjänstemännen att de kan utföra sitt uppdrag? – Hur betydelsefull anser tjänstemännen att policyn samhällsintroduktion är? I resultatet framgår följande: Samtliga respondenter har god förståelse av syftet och målet med samhällsintroduktion. Det finns även vilja bland tjänstemännen att genomföra uppdraget som de fått av regeringen. Det är tydligt att de som arbetar med policyn tycker den är meningsfull. Däremot finns det brister när det handlar om förmågan att implementera policyn. Det finns svårigheter och otydligheter som behöver förbättras. Det framkommer även att tjänstemännen har ett visst handlingsutrymme vilket kan bidra till att policyn får olika utfall.

Införandet av EU:s Gröna Giv har medfört det lagstiftningspaket som innefattar gränsjusteringsmekanismen CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) vars syfte är att minska det globala koldioxidläckaget och bidra till EU:s gröna omställning. CBAM-förordningen kan komma att bli effektiv förutsatt att den implementeras korrekt på nationell nivå. Denna studie syftar till att studera befintliga och framtida utmaningar och möjligheter med implementering av CBAM i Sverige. Semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre myndigheter samt ett företag genomfördes för att undersöka de nationella administrativa och politiska strukturella förutsättningarna. Respondenternas erfarenheter och uppfattningar undersöks för att sedan jämföras mot studies teoretiska ramverk baserat på tidigare forskning. Studien belyser Sveriges nationella förutsättningar och de befintliga och framtida utmaningar och möjligheter vid implementering av CBAM. Studien visar därmed vikten av ett centralt samordnande organ vid flernivåstyrning, upprätthållandet av de decentraliserade myndigheternas autonoma ställning, samt behovet att tillgängliggöra primärdata för importörer. / The introduction of the EU Green Deal has led to the legislative package that includes the Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), which aims to reduce global carbon leakage and contribute to the EU's green transition. The CBAM regulation can be effective provided it is properly implemented at a national level. This study aims to study the existing and future challenges and opportunities of implementing CBAM in Sweden. Semi-structured interviews with five respondents from three authorities and one company were conducted to investigate the national administrative and political structural conditions. The respondents' experiences and perceptions are examined and then compared to the study's theoretical framework based on previous research. The study highlights Sweden's national conditions and the existing and future challenges and opportunities when implementing CBAM. The study thus shows the importance of a central coordinating body in multi-level governance, the maintenance of the autonomous position of the decentralized authorities, and the need to make primary data available to importers.

Syftet med studien är att öka förståelsen för ledarens roll vid implementering av en policy i en organisation. Vi vill visa på hur ledaren kan påverka policyimplementeringen för att bidra till att policyn blir ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.Metod: En kvalitativ forskningsstrategi, med en tvärsnittsstudie som berör fenomenet policyimplementering. Studien har genomförts med en induktiv ansats och insamling av data har skett med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Studien visar på att ledaren besitter en viktig roll när det kommer till meningsskapande i en policyimplementering. Ledarens uppgift är att skapa mening i policyprocessen för hela organisationen och dess anställda och tydligt poängtera varför policyn finns. Ledaren ska även interagera policyfrågan i organisationens dagliga arbete och hela tiden uppdatera policyn för att skapa ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.

With basis in the Swedish Sport Federations strategic document Strategi 2025 the Swedish Football Association developed a concept called Diplomerad förening to offer a development concept for all football clubs. The concept is intended to contribute to a structure and a framework for clubs to work with their overall development and is the first of its kind. On this basis, and due to the fact that research points out that implementation of top-down policies on grass-roots level may be challenging for local sports clubs, this study has the following objective: The object of this study is to illustrate how clubs that has participated in and/or has finished the work with the Swedish Football Associations club development concept Diplomerad förening experienced the process and how the implementation and completion has affected the club’s operations. This will be illustrated through the following research questions: 1. How does the clubs experience the process and implementation of Diplomerad förening? 2. How does the clubs deem that the implementation and eventual completion of Diplomerad förening has affected their operations? The starting point to answer the research questions lies in the material which was collected through a survey and nine semi structured interviews. The survey was sent to all clubs that in some way had started the process Diplomerad förening and through the survey a selection of nine club representatives was chosen for the interviews. The material was analyzed through three theories, translation, outside-in and isomorphism. Translation says that analysis of implementation in sports clubs most consider that there first must be a translation of elements from higher up in the hierarchy. Outside-in wants the analysis not just to look at the club but also the context in which the club operates. Isomorphism takes the starting point in that all organizations are subjected to change forcing them to resemble other organizations that face the same environmental conditions.  The analysis of the empirical data show there is a general positive experience of the concept Diplomerad förening, not least regarding its potential. Clubs also experienced the need for a clearer introduction to the concept and the support from RF-SISU and the Special Sport District Federations together with more templates and flexibility. Furthermore, the concept is considered positive affecting the clubs by bringing structure and order. There is nevertheless a difference between the clubs in how well the actual implementation of the concept has gone. / Med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har Svenska Fotbollförbundet utvecklat konceptet de kallar för Diplomerad förening för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Konceptet är tänkt att ge en struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling. Med utgångspunkt i det och att forskning visar på att implementering av policys från högt upp i en hierarki kan stöta på problem har denna uppsats detta som syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föreningar som deltagit i och/eller slutfört arbete med Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad förening upplevt processen och hur genomförande och slutanförande har påverkat föreningens verksamhet. Detta ska belysa genom följande frågeställningar: 1. Hur upplever föreningarna process och genomförande av Diplomerad förening? 2. Hur anser föreningarna att genomförande och eventuellt slutförande av Diplomerad förening har påverkat deras verksamhet? Utgångspunkten för att svara på frågeställningarna finns i materialet som är insamlat genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades till alla föreningar som på något sätt inlett processen Diplomerad förening och utifrån enkäten gjordes ett urval av nio föreningsrepresentanter för intervjuerna. Materialet analyserades sedan med utgångspunkt i tre teorier, translation, utsidan-in och isomorfism. Translation som vill påvisa att analys av implementering i idrottsföreningar måste ske med insikt i att det sker en översättning av element som kommer från högre instanser. Utsida-in vill att utgångspunkt tas i att det inte bara är en organisation som ska implementera något utan att den även agerar i en kontext som måste tas hänsyn till. Isomorfism tar avstamp i att det inom alla branscher sker förändringar vilka medför att organisationer i allt högre utsträckning tenderar att likna varandra, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Slutsatsen efter analys av materialet är att det finns en genomgående positiv upplevelse av konceptet och framför allt dess potential. Upplevelsen är även att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning både från RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund samt fler mallar samtidigt som flexibilitet även efterfrågas. Konceptet anses ha påverkat genom att ge struktur och ordning till föreningarna men att det skiftar mellan föreningarna när det gäller om den faktiska implementeringen i verksamheten blev gjord på ett bra sätt.

I september 2015 slöt världens ledare upp bakom ett ramverk och 17 globala mål för hållbar utveckling – FNs Agenda 2030 (A/RES/70/1, 2015) – med tillhörande finans- och klimatagenda.  Detta examensarbete undersöker hur Regeringskansliet arbetar för att implementera de nya globala målen för hållbarhet. Syftet med studien är i förlängningen att vara en hjälp i det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet då potentiella barriärer i implementeringsmodellen identifieras och alternativa arbetssätt kan föreslås. Studien kan bidra till forskningen kring hållbarhetspolicys då den kombinerar implementeringsteori och ecological governance på ett sätt som efterfrågas i ecological governanceforskningen. Genom en kvalitativ studie undersöktes Regeringskansliets processer för implementering av Agenda 2030. Det framkom att Regeringskansliet till viss del har ändrat det traditionella sättet att genomföra implementering genom att låta finansdepartementet ha ett ansvar. Dock finns fortfarande en rad barriärer som, om de åtgärdades, skulle kunna förbättra implementering av Agenda 2030 och således vara fördelaktigt för att uppnå de globala målen och minska samhällets negativa miljöpåverkan. / In September 2015 world leaders agreed upon a framework and 17 global sustainable development goals – the UN’s 2030 Agenda  (A / RES / 70/1, 2015) – with its associated financial- and climate agenda. This thesis examines how the Government Offices of Sweden implements the new global goals for sustainability. The purpose of the study is ultimately to be a help in future implementation as potential barriers are identified and alternative approaches can be suggested. The study may contribute to the research on sustainability policies, as it combines theories of implementation and ecological governance in a way that is suggested in ecological governance. Through this qualitative study the Government Office’s process for the implementation of Agenda 2030 was examined. It emerges that the Government Offices, to some extent, has changed the traditional way of implementation by assigning the Treasury Department responsibility. However, there are still a number of barriers that, if they were addressed, could improve the implementation of Agenda 2030 and thus be beneficial for achieving the global targets and reducing society's negative environmental impact.

This study har aimed to examine why there are still so few women working full time as firefighters in the Swedish municipal firefighting services, even though there has been a political goal for about twenty years to increase gender equality in firefighting. The study uses a structured focused comparison of two groups of municipal firefighting organizations to compare them against each other in order to understand why they differentiate, and identify factors that has made some organizations more successful than others. The study uses Lundquist’s (1987) simplified actor model’s three factors, understand-can-will, to explain the failed implementation. The study concludes that the simplified actor model can be used to explain differences in implementation and to identify factors that have led to successful implementation, and that the most important one seems to be the understanding of the problem. However, they seem to enable each other in a way that makes it impossible to say that they could create successful implementation if one was lost.

This bachelor’s thesis examines how local governments in Sweden can improve the academic results of students in primary school. The thesis will focus on the impact of implementing trust-based governance in the organization. The thesis will examine two examples in Sweden, Stockholm and Östra Göinge. Since Stockholm is the largest school administration in Sweden the thesis will specifically look at Järvaområdet in the western part of Stockholm. Trust-based governance refers to an organizational form of governance and management. It emphasizes trust, collaboration, as well as a joint decision making between the administration and profession.  The research method used in the study is a mixed approach. The study will combine quantitative data gathering as well as a declaration of the results of students in year 9 over time. By analyzing the characteristic of the management and the correlation to the definition of trust-based governance we can draw conclusions on whether or not it has had an impact on the results.  Furthermore, the study will evaluate certain specific local reforms that have had a positive impact on the students’ results. The interviews aim at giving the researcher a deeper understanding of the school, its challenges, the students as well as the organization as a whole. This can provide a deeper understanding of how trust-based governance can influence the academic results. The study will underline how the organization of local government affects the students’ and their academic results. Those conclusions can later be used to create a blueprint of an effective public administration both when it comes to economic resources as well as the satisfaction of the students, teachers and the public. The results of the study finds that trust-based governance will create an engaging school setting as well as higher results, motivation, satisfaction from the public and overall knowledge acquisition.  The findings can help local Swedish policymakers adapt their policies to further increase the students’ results. By implementing trust-based governance and promoting collaboration in all the levels of local administration they can support academic success within the municipality. Finally, this thesis contributes to further studies of the organization of local government in Sweden. The findings disclose different problems within the administration of local government as well as provide solutions to those problems.  Keywords: local government, Sweden, trust-based governance, academic results, education, educational policies, educational systems, policy implementation, school governance, municipal self-rule. Nyckelord: kommun, Sverige, tillitsbaserad styrning, akademiska resultat, utbildning, utbildningspolicy, utbildningssystem, policyimplementering, skolstyrning, kommunalt självstyre.

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering. Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.

<p>Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.</p><p>Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.</p>