There are several major research papers on accounting choice that intends to explain and analyze how the intangible assets should be classified. However, there are not many theses or major research papers on football clubs and the accounting choice they make when it comes to the accounting of one of their most important assets, their players. This thesis intends to explain and analyze why Swedish football clubs makes the accounting choice that they make. Furthermore, the intentions are to explain the consequences of these choices and find out if that affects the football clubs vision of true and fair view. The methods that will be used for this study is an examination of the financial documents along with interviews. One of the theories in the study is the institutional theory, which explains that organizations in the same industry tend to become more alike. The study has shown that Swedish football clubs are given a choice, to present the player contracts on the balance sheet or as an expense in the income statement. The majority of the clubs presented the player contracts in the balance sheet. The main reason for that is said to be that the costs can be spread over several years, which means it will be easier to meet the financial requirements from the Swedish Football Association.

With basis in the Swedish Sport Federations strategic document Strategi 2025 the Swedish Football Association developed a concept called Diplomerad förening to offer a development concept for all football clubs. The concept is intended to contribute to a structure and a framework for clubs to work with their overall development and is the first of its kind. On this basis, and due to the fact that research points out that implementation of top-down policies on grass-roots level may be challenging for local sports clubs, this study has the following objective: The object of this study is to illustrate how clubs that has participated in and/or has finished the work with the Swedish Football Associations club development concept Diplomerad förening experienced the process and how the implementation and completion has affected the club’s operations. This will be illustrated through the following research questions: 1. How does the clubs experience the process and implementation of Diplomerad förening? 2. How does the clubs deem that the implementation and eventual completion of Diplomerad förening has affected their operations? The starting point to answer the research questions lies in the material which was collected through a survey and nine semi structured interviews. The survey was sent to all clubs that in some way had started the process Diplomerad förening and through the survey a selection of nine club representatives was chosen for the interviews. The material was analyzed through three theories, translation, outside-in and isomorphism. Translation says that analysis of implementation in sports clubs most consider that there first must be a translation of elements from higher up in the hierarchy. Outside-in wants the analysis not just to look at the club but also the context in which the club operates. Isomorphism takes the starting point in that all organizations are subjected to change forcing them to resemble other organizations that face the same environmental conditions.  The analysis of the empirical data show there is a general positive experience of the concept Diplomerad förening, not least regarding its potential. Clubs also experienced the need for a clearer introduction to the concept and the support from RF-SISU and the Special Sport District Federations together with more templates and flexibility. Furthermore, the concept is considered positive affecting the clubs by bringing structure and order. There is nevertheless a difference between the clubs in how well the actual implementation of the concept has gone. / Med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har Svenska Fotbollförbundet utvecklat konceptet de kallar för Diplomerad förening för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Konceptet är tänkt att ge en struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling. Med utgångspunkt i det och att forskning visar på att implementering av policys från högt upp i en hierarki kan stöta på problem har denna uppsats detta som syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föreningar som deltagit i och/eller slutfört arbete med Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad förening upplevt processen och hur genomförande och slutanförande har påverkat föreningens verksamhet. Detta ska belysa genom följande frågeställningar: 1. Hur upplever föreningarna process och genomförande av Diplomerad förening? 2. Hur anser föreningarna att genomförande och eventuellt slutförande av Diplomerad förening har påverkat deras verksamhet? Utgångspunkten för att svara på frågeställningarna finns i materialet som är insamlat genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades till alla föreningar som på något sätt inlett processen Diplomerad förening och utifrån enkäten gjordes ett urval av nio föreningsrepresentanter för intervjuerna. Materialet analyserades sedan med utgångspunkt i tre teorier, translation, utsidan-in och isomorfism. Translation som vill påvisa att analys av implementering i idrottsföreningar måste ske med insikt i att det sker en översättning av element som kommer från högre instanser. Utsida-in vill att utgångspunkt tas i att det inte bara är en organisation som ska implementera något utan att den även agerar i en kontext som måste tas hänsyn till. Isomorfism tar avstamp i att det inom alla branscher sker förändringar vilka medför att organisationer i allt högre utsträckning tenderar att likna varandra, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Slutsatsen efter analys av materialet är att det finns en genomgående positiv upplevelse av konceptet och framför allt dess potential. Upplevelsen är även att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning både från RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund samt fler mallar samtidigt som flexibilitet även efterfrågas. Konceptet anses ha påverkat genom att ge struktur och ordning till föreningarna men att det skiftar mellan föreningarna när det gäller om den faktiska implementeringen i verksamheten blev gjord på ett bra sätt.

Syfte och frågeställningar Den här studiens syfte är att undersöka eventuell domarbrist i Sverige samt svensk fotbolls domarverksamhet på distriktsnivå kopplat till makt och ledarskap, representation och organisation, allt med grund i frågeställningen om domarbrist finns eller inte. Frågeställningarna som studiens resultat baseras på lyder som följer: -       Är det domarbrist i Sverige, och vad innebär det i så fall för verksamheten? -       Vilka bakgrunder finns representerade bland studiens respondenter? -       Vilka eventuella utmaningar står distrikten inför kopplat till representation? -       Vem bär ansvaret för hur distriktsverksamheten bedrivs ur distriktens perspektiv? -       Hur vill distrikten utveckla sina domarverksamheter framöver? Metod För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta domarkommittéordförande från olika distrikt inom svensk fotboll, rekryterade genom ett handplockat urval. Efter intervjuernas genomförande transkriberades och analyserades resultaten utifrån maktteori (Christensen, Daugaard Jensen & Lindkvist, 2011), organisationsteori (Slack & Parent, 2006) och representationsteori (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2011). Resultat Resultaten visade att domarbrist förekommer inom svensk fotboll enligt distrikten själva. Bakgrunderna respondenterna har är mer eller mindre den samma oavsett vilket distrikt de representerar. Representationen inom svensk fotbolls domarorganisation är skev. Det finns en överrepresentation av killar med annan etnisk bakgrund än svensk, samtidigt som tjejer rent generellt är underrepresenterade. Det finns organisatoriska utmaningar med hur svensk fotboll bedriver sin domarverksamhet idag, och det är inte klarlagt om det är förbundet eller distrikten som ska driva verksamheten framåt. De utvecklingsområden som lyfts är en bättre organisation för att kunna möta verksamhetens krav, samt att locka fler tjejer till att döma fotboll. Slutsats Utifrån resultaten dras slutsatsen att organisationsformen som används idag inte fungerar tillfredsställande utifrån idrottsrörelsens målbild. Det som är viktigast för hur organisationen bedrivs är formaliseringsnivån samt vilka relationer som finns inom organisationen. / Aim The aim of this study is to examine the Swedish Football Association’s (SvFF) referee organization at a district level, in relation to power and leadership, representation and organization. The analysis is based on whether there is a lack of referees in Sweden or not. The questions are as follows: -       Is there a lack of referees in Sweden and how does that effect the organization? -       What backgrounds are represented among the respondents of this study? -       What challenges do the districts face related to representation? -       Who do the districts believe should be responsible for how the district are organised? -       How do the districts want to develop their referee organizations in the future? Method To answer the questions of this study, semi-structured interviews have been used. The respondents were eight presidents of the districts’ referee committees, recruited through a hand-picked selection. After the interviews were made, the results were transcribed and analysed through power theory (Christensen, Daugaard Jensen & Lindkvist, 2011), organization theory (Slack & Parent, 2006) and representation theory (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2011). Results The results showed that there is a lack of referees in Swedish football according to the districts. The backgrounds of the respondents are very alike, independent of which district they represent. The representation within the organization is skew. Boys with other ethnic backgrounds than Swedish are over-represented, while girls are under-represented in general. There are challenges connected to how SvFF is organized, today there are uncertainties whether the SvFF or the districts should run the organizational development for referees. The areas of development mentioned are organizational in order to meet the set requirements, and representational to attract more girls to become referees. Conclusion With the results in mind, the conclusion drawn is that the organizational form of today is unsatisfactory according to the set goals of the overall sports movement. The factors most dependent was shown to be formalization and the relationships within the organization.