1 |
How to achieve an EMCA : By revision and comparison to the MBCA projectTaheri Koutenaei, Azin January 2010 (has links)
The demand for a rapid response to constant business developments turns existing corporate legislations and Directives into an obstacle to innovation and progress. Company law’s need for continuously updated and flexible solutions can be accomplished with a model act. In 1950 the US presented its MBCA and there is currently a European working group involved in a voluntary and private project trying to develop a similar model for the EU. An EMCA should cooperate with the competition between Member States and their corporate legislation to further the practice of converging rules within EU company law. The working group needs to study the structure, comprehension, composition and general process of the MBCA project in detail and let the established US project have a greater influence on the EMCA. Concrete examples of what the EMCA group can change in their approach to the project are: 1 Procedure: Make the finished drafted chapters and proposed provisions available for the public. Add more steps to the model act’s development procedure and do not rush the publication and the consulting stages with interested parties. Furthermore, put one reporter in charge of the entire project and its development. 2 Committee: Appoint more corporate law practitioners and professors within closely related areas to corporate law, to members of the Group. Furthermore the “experts” of issues that might occur with the EMCA should be involved during the initial development of the provisions. 3 Material: Reinstate the original objective of initially only providing rules for public companies. Preferably present provisions for private companies in a distinct and separated form at a later stage. If the Working Group were to imitate several of the US procedures for the MBCA project, the EMCA might result in advantageous for the convergence of corporate law within the EU.
|
2 |
Why Children Turn Pictures : A multimodal interaction analysis of children performing the Picture Naming GameLindblad, Patricia January 2021 (has links)
The purpose of this thesis is to give a detailed account of gesture and movement phenomena observed in children. The analysis method is multimodal interaction analysis, otherwise known as Ethnomethodological Conversation Analysis (EMCA). The analysis is based on children performing the Picture Naming Game (PiNG), a vocabulary test for young children. During the PiNG, the researcher will place printed pictures in front of the child, and the child is tasked with naming the de- picted object. The central phenomenon discovered and analysed with multimodal interaction analysis in this thesis was that the children would occasionally pick up a picture and turn it around. These children’s turning movements are generally anal- ysed as being fidgets, and possibly related to increased cognitive taxation, or, seen as social, and part of a metaphoric gesture shared with the researcher. Addition- ally, the researcher’s interactions are also examined. The researcher uses additional prompts as interactional tools during the PiNG, and four types of such prompts are identified, each with gestural and verbal counterparts. Some proposals for future research that would complement this current thesis are offered, and finally some ideas for future research inspired by this thesis are discussed.
|
3 |
Develop A Predictive Model & Analyze The Impact On Common Memory Usage In A 5G Radio UnitTagirisa, Vijit Sai January 2024 (has links)
No description available.
|
4 |
"Här ska kraften vara på!" Interaktion vid körövningar : en studie av instruktioner om luft och andningRohman Roth, Ann-Charlotte January 2022 (has links)
Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala. Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga. Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm. Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.
|
Page generated in 0.0243 seconds