Spelling suggestions: "subject:"then EU"" "subject:"them EU""
1 |
Europeiska unionen i svensk morgon- och kvällspress : En kvalitativ innehållsanalys av Aftonbladet och Dagens Nyheter innan EU-valet 2014Johannisson, Izabelle, Berglund, Hedda January 2016 (has links)
Den statliga utredningen ”EU på hemmaplan” (SOU 2016:10) visade på en omfattande kunskapsbrist i Sverige om det svenska demokratiska systemets relation till EU-nivån. Utredningen pekade också på brister inom svensk journalistisk rapportering på EU-området. Mot bakgrund av utredningen undersöks i denna uppsats hur information om EU förmedlades av två etablerade nyhetsmedier, Aftonbladet och Dagens Nyheter, åtta dagar före EU-valet 2014. Detta görs i syfte att ta reda på vilken information om, och bild av, EU och dess politiker läsarna fick möjlighet att ta del av. Studien är av kvalitativ art och totalt analyseras 77 artiklar både på en makro- och mikronivå. Studien utgår ifrån en kombination av tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter rörande identitet, transnationalism och gestaltning, samt en massmedieretorisk och diskursinspirerad analys. Med hjälp av dessa utgångspunkter tolkas och problematiseras journalistiken som upplysningsaktör och folkbildare, samt dess bidrag tillskapandet av en europeisk gemenskap och demokratisk legitimitet. Vidare synliggörs skiftande medielogik och publicistisk prioritering mellan Dagens Nyheter och Aftonbladet. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar på ett relativt stort utbud av EU-relaterade nyheter dagarna innan EU-valet 2014. Det viktigaste resultatet vår studie levererarär den diskrepans mellan Dagens Nyheters mer utförliga och frekventa inkorporering av transnationella perspektiv samt förklarande ansatser och Aftonbladets mer “domesticerade” och replikerande nyheter.
|
2 |
Toward a reconciled and integrated EU Emissions Trading Scheme? : a case study of United Kingdom, Germany and PolandTeng, Andrea January 2017 (has links)
Since the EU-ETS was placed at the centre of EU climate governance in 2003,its influence has not been restricted to environmental policy but has spread to theeconomic and political domains. But its implementation remains blocked even after the EU revised it by the Climate and Energy Package (CEP). The larger problem is, the ‘East-West’ split toward the revised EU-ETS triggered by the ambitious but ‘missions complicated’ CEP and diffused to energy governance, which put EU's climate governance into the deadlock (Wettestad, 2014). Skjærseth and Wettestad (2009, 2010) argued that the revised EU-ETS could be the result of the changing MS’ preferences, but they did not unpack these preferences formulated during the EU-ETS implementation. This thesis fills the gap by reinvestigating the EU-ETS implementation to identify what the domestic contextual factors are and how they affect and reshape MS’ preferences to the EU-ETS. By applying the five stage policy-making cycle andthe multilevel governance (MLG) in this study, it is concluded that the difficulty offixing the EU-ETS is not merely limited to the revised climate governance structure, but also the need to reconcile MS’ energy-economic structures and coordinate with their climate and energy policy. To solve the MS’ problem of ‘asymmetrical energy-economic interests’, it is vital for the EU to improve the cross-level reconciliation between the EU-ETS and national energy policies and to increase the coordination between policy instruments when reforming the EU’s climate governance structure. The EU-ETS development encourages both national and EU’s climate governance structures to fall in line with MLG concepts (flexible design and more jurisdictional levels involved in the policy network). Therefore, it has become the turning point of European integration, by which the traditional dichotomy between ‘top-down’ and ‘bottom-up’ integration starts transitioning to the ‘two-way reconciliation.’
|
3 |
Towards an understanding of environmental policy in advanced industrial countries with reference to the abatement of industrial pollution in the United KingdomMurphy, Joseph January 1999 (has links)
No description available.
|
4 |
EU Counterterrorist Sanctions and Individual Rights : An Examination of the Potential Difference in Level of Protection within the AFSJ and CFSPNilsson, Viktoria January 2015 (has links)
The AFSJ is an area of law developed through the purpose of creating and withholding internal security and justice. This area is of vast importance due to both the realization of an internal market and a Union without internal borders. The CFSP is an area dealing with foreign policy, thus focusing on the security, defense and diplomatic action relating to third countries. There are extensive constitutional differences between the two areas of law. In terms of individual protection, the AFSJ has as one of the main purposes to provide the Union with an effective judicial system, where the right for a fair trial has a central role. In the CFSP, on the other hand, the original premise is that there is no protection for the individual. The main idea is that political aims concerning security and other relations to third countries governs the CFSP and triumph other aspects such as individual rights. Thus, individual rights have had a different development within the two areas. The protection has, however, developed in both of the areas, especially since the introduction of the Lisbon Treaty. The Kadi I case have had a vast impact on this development and showed that there used to be a lack of a clear legal basis for the adoption of counterterrorist sanctions and also noted the lack of judicial protection for the individuals. The case showed that the EU did not satisfy fundamental human rights. The Lisbon Treaty introduced two explicit legal bases in Articles 75 and 215 TFEU. This work shows, that the pre-existing problems concerning the legal basis still exist due to the unclear scope of application for the two articles. This renders problems of constitutional character and harms the effectiveness of the counterterrorist policy. The Bamba case shows, that there is a difference in level of protection within Article 215 TFEU. The case did not concern counterterrorism measures but still has an impact on the overall impression of the level of the protection within the CFSP. This case further shows that counterterrorism is a field that is highly influenced by the AFSJ. The seemingly strong emphasis of individual rights within this area could, thus, in connection to the strong link between the AFSJ and the CFSP in terms of terrorism, have lead to a higher level of rights that otherwise don’t exists within the CFSP. To conclude, even if there is no stated difference in level of protection, it has been shown that a practical difference in level of protection does in fact exist. / Området för frihet, säkerhet och rättvisa (AFSJ) har utvecklats utifrån syftet att skapa och upprätthålla intern säkerhet och rättvisa. Detta område är således betydelsefullt för skapandet av en fungerande inre marknad och av en Union utan inre gränser. Området för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) är ett område som hanterar EUs externa relationer, med fokus på säkerhet och diplomatiska förbindelser. Det råder stora konstitutionella skillnader områdena emellan. I fråga om individers rättigheter, så utgör dessa, inom ramen för en straffrättslig kontext, ett utav AFSJs mest grundläggande syften. Inom GUSP däremot, har utgångspunkten varit att det inte finns något rättsligt skydd för individen. Det övergripande syftet inom GUSP uppnås i huvudsak genom politiska mål gällande relationerna till tredje länder, där skyddet för individen prioriteras bort. Individens rättigheter har således haft en olik utgångspunkt inom de respektive områdena. Skyddet för individen har dock utvecklats inom såväl AFSJ som inom GUSP, framförallt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande. Kadi I-fallet har haft stor betydelse för utvecklingen av individens skydd i terroristsammanhang och visade på avsaknaden av en tydlig rättslig grund som fanns inom EU, samt det bristfälliga individskydd som rådde. Fallet visade att EU inte upprätthöll grundläggande skydd för individen. Lissabonfördraget introducerade två uttryckliga rättsliga grunder för antagandet av anti-terroristsanktioner: artiklarna 75 och 215 TFEU. Detta arbete visar att de problem som fanns gällande de rättsliga grunderna innan Lissabonfördragets ikraftträdande, fortfarande i viss mån lever kvar, då artiklarna har ett vagt tillämpningsområde. Detta skapar konstitutionella problem och motverkar effektiviteten av anti-terroristarbetet. Bamba-fallet visar att det råder en skillnad i nivån av individens rättigheter inom artikel 215 TFEU. Fallet rör inte anti-terroristsanktioner, men kan likväl påverka helhetssynen av individens skydd inom GUSP. Vidare belyser fallet AFSJs höga grad av påverkan av anti-terroristarbetet, vilket tyder på att AFSJ har en inverkan även på nivån av individskyddet inom GUSP. Även om det inte finns en uttrycklig nivåskillnad så kan en skillnad utrönas i praktiken.
|
5 |
Förslag till obligatorisk skatteflyktsklausul i moder-/dotterbolagsdirektivetWestlund, David January 2014 (has links)
No description available.
|
6 |
European integration and foreign direct investment in the EC : the case of the Korean consumer electronics industryShin, Sang-Hyup January 1995 (has links)
No description available.
|
7 |
Den enda röstens komplexitet : En diskursiv analys av svensk EU-journalistikGommel, Sara January 2016 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell, av totalt 10 artiklar från svenskt tryckt press. Frågorna som uppsatsen söker svar på är vilka diskursiva element som är tongivande, samt vilken bild av EU detta genererar i den svenska EU-journalistiken. Uppsatsen bygger på ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärderingsteori och diskursteori. Resultatet av analysen visar att EU ofta beskrivs med ett förenklat och förenklande språk, i termer av EU som en enhet. I de flesta av de analyserade artiklarna förenklas EU:s institutionella system, där varken produktions- eller professionsprocesser i det journalistiska arbetet erbjuder en vidare förståelse eller kunskap om EU som institution. Resultatet visar att de journalistiska valen – det upprepande språkbruket, slentrianen och det organisatoriska trycket – har en ideologisk förankring. Dessa ger en bild av EU som en enhet, en röst, en överstatlig kraftfull byråkratisk aktör som samtidigt leder till problematik i att föra in EU-journalistiken i en nationell kontext.
|
8 |
Turkiets väg till EU - en studie om makt,motiv och icke-beslut inom unionenGhanbari, Kim January 2008 (has links)
<p>This essay is about Turkey and its relation to the European union. EU is originally an economic organization; today it has developed to involve other aspect like culture and history. By using theories like motivation and non-decision making I have studied the reason why Turkey is still waiting in the agenda of the union. With the help of the theories I have discussed about Turkey’s possibilities to become a member of the European union. By illustrate some hindrances like the custom union and the European identity, I would explain the reason of the delay for association negotiation for Turkey. This hindrance makes huge obstacles for Turkey but I believe that then the identity within the union evolves Turkey can be a part of the European union in the future.</p>
|
9 |
Turkiets väg till EU - en studie om makt,motiv och icke-beslut inom unionenGhanbari, Kim January 2008 (has links)
This essay is about Turkey and its relation to the European union. EU is originally an economic organization; today it has developed to involve other aspect like culture and history. By using theories like motivation and non-decision making I have studied the reason why Turkey is still waiting in the agenda of the union. With the help of the theories I have discussed about Turkey’s possibilities to become a member of the European union. By illustrate some hindrances like the custom union and the European identity, I would explain the reason of the delay for association negotiation for Turkey. This hindrance makes huge obstacles for Turkey but I believe that then the identity within the union evolves Turkey can be a part of the European union in the future.
|
10 |
De keuze der rechtsgrondslag voor besluiten van de Europese Unie /Ooik, Ronald Hendrik van, January 1999 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Utrecht, 1999. / Zsfassung in engl. Sprache.
|
Page generated in 0.0546 seconds