No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This thesis investigates the variables that explain the behaviour of States in their national arenas regarding the implementation of collectively agreed measures within the framework of fisheries regimes. According to orthodoxy, States set up regimes to manage fish exploitation and subsequently fail to implement the policies they have devised. Overexploitation and scarcity are said to follow. Using the first ten years of the twenty year common fisheries policy, agreed in January 1983, this thesis examines and compares Implementation of Community measures in France and in the United Kingdom. Two competing conceptual approaches are tested: the sectoral policy approach and the national policy style approach. In the policy sector approach, public policy is said to show variation across sectors within countries and similarities across countries. In such a model, policy determines politics. The national policy style approach, on the other hand, predicts that policy will be shaped by national characteristics and variations In policy processes. The study demonstrates that, despite contrasting traditions, patterns of Interest representation, policy making processes, ideological background of government in power in France and the UK and timing in compliance, the substance of policy, in the implementation of fisheries measures, was strikingly similar in the two countries. Sectoral imperatives determined States' decisions more than any other variable. It was also found that the normative dimension within the European Community, absent in other arenas, made States comply in a way, which, although unsatisfactory, was still better than had been the case with the CFP's predecessor, the North East Atlantic Fisheries Commission.

Den 18 maj 2016 röstade Sveriges riksdag igenom EU:s nya revisionspaket. Börsnoterade företag och de viktigaste finansiella företagen ska nu byta revisionsbyrå regelbundet och reglerna för deras revisorer skärps. EU har motiverat de nya reglerna med att de kommer att öka konkurrensen på revisionsmarknaden, stärka revisorers oberoende och höja revisionskvaliteten. Samtidigt hävdar kritikerna att de nya reglerna kommer försvaga revisionskvaliteten och resultera i onödiga kostnader både för revisorer och deras klienter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera de nya reglerna om obligatorisk byrårotation.  Studien visar att de nya reglerna om obligatorisk byrårotation främst kommer att drabba revisorer och revisionsbyråer som arbetar mot företag av allmänt intresse och de viktigaste finansiella företagen. Detta är en marknad som idag domineras av Big 4 företagen Deloitte, EY, KPMG och PWC. Slutsatsen i uppsatsen är att oberoendet eventuellt kan komma att stärkas av de nya reglerna men detta kommer att ske på bekostnad av en lägre revisionskvalitet. Kostnaderna för de drabbade revisionsbyråerna och företagen kommer också att öka till följd av de nya reglerna.   Slutsatserna visar även att konkurrensen från nya aktörer på revisionsmarknaden inte kommer att öka då inträdesbarriärerna för nya företag är för höga. Däremot är det troligt att konkurrensen mellan redan etablerade företag kommer att öka till följd av de nya reglerna, detta kan komma att minska riskerna på de finansiella marknaderna.

No description available.