Den här uppsatsen är en jämförande studie av förståelsestrategier i svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Åtta informanter, varav tre har svenska som andraspråk, tre har tyska som modernt språk och två av dem har båda språken, jämförs med varandra, med utgångspunkt från de två informanterna som har både svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Studien, som bygger på kvalitativa intervjuer med informanterna, bekräftar tidigare forskning och kommer fram till att tidigare språkerfarenheter gynnar inlärningen och förståelsen av ett nytt språk och ju fler strategier man använder sig av desto större framgång har man. Studien bekräftar även att kognitiva och metakognitiva strategier är de vanligaste vid språkförståelse. Det som också framkommer i studien är att svenska som andraspråkselever använder sig av fler strategier än elever som läser moderna språk, framförallt använder de fler sociala strategier.

Studiens syfte är att undersöka relationer mellan sändare och mottagare i interna mail i en hierarkiskt uppbyggd säljorganisation. Studien ska besvara vilka språkhandlingar och sociala strategier som används och hur användandet av dessa påverkar relationen mellan sändaren och mottagaren. Analysmetoderna som studien använder sig av är hämtade från den funktionella grammatiken, en konstruktivistisk språkmodell. Språkhandlingarna som ingår i materialet beskrivs som utbyten och kategoriseras som språkhandlingar och speciella språkhandlingar. Språkhandlingsanalysen är gjord på fria satser. Analysen fördjupas med stöd i analyserna av språkhandlingar i respektive mail, genom att jag drar slutsatser om vilken/vilka sociala strategier som används av avsändaren för varje mail.   Studien visar att tonen i samtliga mail är informell och uppvisar förtrolighet till mottagarna. Sändaren i respektive mail är övervägande eller uteslutande givande i sitt utbyte. Flera av språkhandlingarna som förkommer kan tolkas som speciella språkhandlingar och ha dubbla budskap. Slutsatsen av analyserna är att tonen i de analyserade mailen är informell och påvisar en förtrolighetsstrategi. I två av de fyra mail som analyserats framträder dessutom en dominansstrategi. Dock är dominansstrategin inbakad i en informell ton och kan därför också tolkas som en försiktighetsstrategi. Sammanfattningsvis visar studien att sändarnas användning av språkhandlingar och sociala strategier kan säga något om relationen till mottagarna och att tolkningarna kräver kontextuella ledtrådar.