Iden här kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjälpmedel vid läsförståelseundervisningoch dess inverkan på elevernas förståelse. Studien innehåller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som är att lyfta fram vadaktuell forskning säger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan påelevers utveckling av läsförståelse, samt att se om det i forskningen går atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i så fall beror på. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan på elevers läsförståelse samt flera olika förmågor som kopplas tillläsförståelse. De förmågor som behandlas i forskningen om läsförståelse är: Medvetenheti läsningen, Kopplingar i läsning, förstå syftet med texten och Att förutspåvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero på socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper.

No description available.

I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.

The purpose of this work has been to investigate whether the students' third language Finnish influences the later learned third language Swedish during speech production and whether the students use any metacognitive strategies to handle this. This was examined from both the student's and the educator's perspective. The empirical material has been collected using interviews with two university educators and two university students. The results shows that the influence from the Finnish language on speech production is experienced by both students and educators in slightly different areas and to different extents. The students use metacognitive strategies to varying extents. The educators cannot see to any greater extent that metacognitive strategies would be used.

Med stöd i den kognitiva belastningsteorin genomfördes denna studie för att bidra med kunskap om begreppskartor som didaktiskt verktyg kan underlätta lärandet av geometriska begrepp, genom att minska belastningen av arbetsminnet. Implementeringen och arbetet med begreppskartor i matematiken genomfördes i två undervisningsgrupper med elever som har ett belastat arbetsminne, med syftet att reducera den kognitiva belastningen och därmed skapa utrymme för lärande. Med hjälp av implementeringen, intervjuer med specialläraren och observationer belystes frågeställningarna från olika håll och gav därmed en större trovärdighet till resultatet. Det sammantagna resultatet och analysen mot den kognitiva belastningsteorin visade att med verktyget begreppskartor lättade den inre belastningen genom tillägnandet av kunskap i långtidsminnet i form av kognitiva scheman och den yttre belastningen reducerades genom undervisningsmetoden. Därigenom ökade den relevanta belastningen som är avgörande för lärandet. Eleverna arbetade med begreppskartor under tre lektionstillfällen och vid det sista tillfället använde eleverna kunskaper från långtidsminnet och därmed indikerades ett avlastat arbetsminne. Studiens resultat stöds av forskning som lyfter att metakognitiva metoder är gynnsamt för arbetsminnet. Andra studier visar att närmare 50% av skillnaderna i elevernas matematiska prestationer beskrivs bero på skillnader i arbetsminnet. Utifrån det kan resultatet av denna studie antas vara av intresse för speciallärare som i sitt uppdrag ska besitta en fördjupad förmåga att hitta anpassade arbetssätt för elever i behov av särskilt stöd samt undanröja hinder för lärande som exempelvis ett överbelastat arbetsminne kan utgöra.

Statistik visar att en betydande andel elever i svensk skola är flerspråkiga och att dessa eleverofta möter svårigheter i matematikämnet, särskilt när det gäller textbaseradematematikuppgifter. Tidigare forskning lyfter fram att flerspråkiga elever har svårigheter meninte vilka strategier eleverna tillämpar för att lösa en textbaserad matematikuppgift. Studiervisar även på att flerspråkiga elever påverkar PISA-resultaten negativt i Sverige. Målet medforskningen var att ta reda på vilka strategier elever med annat modersmål än svenskatillämpar för att lösa textbaserade matematikuppgifter. Studien använde kvalitativa intervjuermed elever för att undersöka deras tillvägagångssätt vid matematikuppgifter. Genom analysav materialet med ett kognitivistiskt perspektiv, särskilt fokuserat på kontexten kringuppgiftslösningen, syftade arbetet till att ge insikt i elevernas tankeprocesser och strategier.Forskningsfrågan som besvaras i studien är; Vilken betydelse har hinder och strategier förlösningen av textbaserade matematikuppgifter hos högstadieelever med annat modersmål änsvenska? Resultatet från studien var att betydelsen skiljer sig beroende på uppgiftstyp. Dåstudien enbart utgick från åtta elever är den inte generaliserbar. Studien kan vara användbarför lärare då det ger en förståelse för hur elever går tillväga för att lösa textbaseradematematikuppgifter, vilket i sin tur kan höja PISA-resultatet i Sverige. Resultaten kananvändas för att stärka lärarens förståelse för flerspråkiga elever vid lösning av textbaseradematematikuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka vilka kognitiva och metakognitiva strategier elever i en årskurs 3 beskriver sig använda för att förstå text. Eftersom lässtrategier kan ge elever möjlighet att få förståelse för det som läses, fördjupa sig i text samt kontrollera sin läsförståelse är det angeläget att undersöka elevers användning av lässtrategier. Den teoretiska utgångspunkten för studien är modellen Reading as a Meaning-Constructed Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2013). Studiens material består av intervjusvar från 14 elever i en årskurs 3. Ett individuellt möte har genomförts av studiens författare med varje elev. Det individuella mötet har bestått av en läsaktivitet följt av en semistrukturerad intervju. Samtliga elevintervjuer har spelats in via röstinspelning och transkriberats. Transkriptionerna av intervjusvaren har kategoriserats i en innehållsanalys med kategorierna kognitiva strategier och metakognitiva strategier. Resultatet visar att eleverna beskriver sig använda de kognitiva strategierna att söka efter ledtrådar, göra textkopplingar och skapa inre bilder. Resultatet visar även att eleverna beskriver sig använda de metakognitiva strategierna att läsa om, läsa långsamt, läsa vidare och gå tillbaka, hoppa över och ta extern hjälp. Denna studie lyfter fram lässtrategiers betydelse för elevers läsförståelse redan i tidigare år i grundskolan samt vikten av undervisning i lässtrategier för elevers framtida skolframgångar.

Den här uppsatsen är en jämförande studie av förståelsestrategier i svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Åtta informanter, varav tre har svenska som andraspråk, tre har tyska som modernt språk och två av dem har båda språken, jämförs med varandra, med utgångspunkt från de två informanterna som har både svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Studien, som bygger på kvalitativa intervjuer med informanterna, bekräftar tidigare forskning och kommer fram till att tidigare språkerfarenheter gynnar inlärningen och förståelsen av ett nytt språk och ju fler strategier man använder sig av desto större framgång har man. Studien bekräftar även att kognitiva och metakognitiva strategier är de vanligaste vid språkförståelse. Det som också framkommer i studien är att svenska som andraspråkselever använder sig av fler strategier än elever som läser moderna språk, framförallt använder de fler sociala strategier.

Den systematiska översikten presenterar vetenskaplig grundad kunskap om hur lässtrategier kan bidra till utvecklad läsförståelse för elever i F-3. Det är en sammanställning av vetenskapliga artiklar och studier inom utbildningsvetenskap. I början av kunskapsöversikten presenteras hur den systematiska sökningen strukturerats och hur urvalet gått till. Detta styrks genom två bifogade tabeller som visar vilka sökningar som gjorts och vilka artiklar som använts. I denna del överläggs även sökmetoderna transparant genom en metoddiskussion som kritiskt diskuterar sökmetoderna och valda källor. Resultatet som presenteras i kunskapsöversikten behandlar hur den sammanställda forskningen beskriver vad lässtrategier är och hur lässtrategier lägger grunden för läsares läsförståelse. Relationen mellan lässtrategier och läsförståelse beskrivs genom RAND-modellen som på ett tydligt sätt visar på den starka kopplingen som finns. Metakognitiva förmågor kopplat till självreglerat lärande sätts i kombination med det traditionella programmet Reciprocal Teaching som handlar om textsamtal och undervisning i grupp. Resultatet visar att kombinationen av både individuella och gemensamma förmågor ökar användningen av lässtrategier och således även läsförståelsen. I diskussion och slutsats framförhålls vikten av att yrkessamma lärare förstår kopplingen mellan lässtrategier och läsförståelsen, men också att det innebär utmaningar i dagens klassrum där elevgrupperna är stora till antal och sällan homogena i sin kunskapsutveckling.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.