Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.

The aim of this study is to show how teachers plan for whole class discussions during problem solving lessons in years 4–6. The study has conducted interviews with five teachers who teach maths in years 4-6. The interviews were done both online and in person. To reach the goal of this study, I used five practices that Stein et.al has created to analyse my result and to come to a conclusion. In this study, I have used previous research about problem solving to help me understand my questions and to reach my aim. To help me analyse my results, I initially did a text analysis, and then, I did a content analysis. I used five practices by Stein et.al for my theory; these five practices can be used as a guideline for teachers when they are planning for problem solving lessons. The conclusion of this study is that teachers try to plan for whole class discussions during problem solving lessons, but they do not all the steps in the practice that Stein et.al has created. / <p>Matematik</p>

I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat av vad tidigare forskning konstaterat om lässtrategier i frågan om hur de används och vad de innebär för elever i skolåren 9–12. Uppsatsen visar att den utbildningsforskning som berört lässtrategier under de senaste tio åren inte behandlar strategisk läsning med konsensus i begrepp eller förklaringsmodeller, utan att det istället finns olika synpunkter om både vad lässtrategier är och vad de innebär för läsaren. Studien visar också att lässtrategier används frekvent hos elever i skolåren 9–12 inom och utanför Sverige, både bland skickliga läsare och bland mindre skickliga läsare, för att främja läsförståelse. Vad som skiljer dessa skickliga respektive mindre skickliga läsare från varandra tycks till viss del vara kvaliteten av deras strategiska läsning och hur de använder lässtrategier till sin fördel för att förstå text. Uppsatsen undersöker olika aspekter av lässtrategier och konstaterar att det finns främst tre faktorer som påverkar lässtrategiers effektivitet. Dessa är: 1) Huruvida eleven besitter metakognitiv medvetenhet och gör aktiva val vid strategisk läsning. 2) Elevens förmåga att kombinera olika strategier med varandra. 3) Elevens förmåga att utvärdera sin egen läsning. / In this systematic review, results of previous research on strategic reading were analyzed and presented regarding the question of how students (year 9–12) use reading strategies, and what these strategies mean to reading comprehension levels. The review found that studies which have investigated strategic reading during the past ten years subscribe to different viewpoints and models regarding what reading strategies are, how they should be described, as well as how they should be used by students to further their reading comprehension. While the review further concludes that both good readers and less skilled readers among students in secondary school, frequently do use reading strategies, it also provides evidence to support the idea that these strategies must be used in a certain way for them to be effective. The review presents information from previous research which pertains to the different aspects of reading strategy, and what makes strategic reading effective in terms of furthering reading comprehension. These aspects include: 1) The level of metacognitive awareness that the reader possesses when choosing and using strategies. 2) The readers ability to effectively combine strategies with each other. 3) The readers level of insight into his or her strategy use via the use of control strategies and reflection.

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att även Svenska impulser uppfyller flera av läroplanens mål när det gäller grammatik.

Syftet med innevarande studie är dels att belysa gymnasieelevers medvetenhet om hur de gör för att förstå talad engelska och hur denna medvetenhet samspelar med motivation,dels att åskådliggöra vilken betydelse det har för förståelse, motivation och förmåga att använda sin engelska utanför skolan. Genom en enkätundersökning av 132 gymnasieelever har jag kommit till slutsatsen att gymnasieelever, oavsett förmåga att förstå talad engelska, är väl medvetna om hurde gör detta och att de i hög grad drivs av inre motivation. Flickoroch pojka rskiljer sig åt med avseende på hur de använder sin engelska utanför skolan och hur svårt de upplever att det är att förstå talad engelska. Skillnaden ligger i att flickor inte spelar onlinespel i samma utsträckning som pojkar och att flickor också upplever en högre grad av svårighet med avseende på att lyssna och förstå. Elever på högskoleförberedande gymnasieprogram är mer medvetna om hur de gör för att förstå än andra gymnasielever och elever som använder sin engelska utanför skolan uppger en lägre grad av motivation. / The purpose of this study is to illustrate Upper Secondary School students’ awareness of what methods they use to understand spoken English and how that awareness correlate with motivation. Furthermore, it is to illustrate what significance it has for understanding, motivation and ability to use ones English outside school. By implementing a questionnaire, investigating 132 students, I found that students at Upper Secondary School, regardless of ability, are well aware what they do to understand spoken English and that they to a large extent are driven by intrinsic motivation.Boy sand girls differ regarding how they use their English outside school and how difficult they experience understanding of spoken English. The difference is that boys play online games to a larger extent than girls. Girls also find understanding spoken English more difficult than boys. Students at training lines preparing for university are more aware of the methods they use to understand than other students and students who use their English outside school declare a lower degree of motivation.

I detta examensarbete genomförs en studie för att se hur barnböcker användsvid högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger i förskolan arbetar med källkritik i kombination med bilderböckerunder högläsningen.Studien vill därmed se hur tio pedagoger agerar i förskolan under högläsningenför att uppmuntra barnen till reflektion och kritiskt granskande avbilderböckers innehåll som i efterföljande steg blir att pedagogerna planerarför ett källkritiskt förhållningssätt.Hur resonerar verksamma pedagoger kring ett källkritiskt förhållningssätt medfokus på lässtunder med bilderböcker? Studien utgår från 10 intervjuer medförskollärare på 10 olika förskolor. Studien genomförs utifrånsemistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utgångspunkt från ett källkritisktförhållningssätt som i denna kontext innebär att pedagoger utmanar barnen tillreflektion.Vår slutsats är att reflektion i kombination med bilderböcker i förskolan ansesviktigt av de 10 informanter som deltagit i denna studie. Denna slutsats baserarvi på att alla informanter anser sig tillämpa detta arbetssätt. Dock kan vi, utifrånvåra intervjuer, utläsa att informanternas arbetssätt kring det källkritiskaförhållningssättet skiljer sig åt. Studiens resultat visar även på vikten av attprioritera rätt miljö samt rätt bilderbok för det lärande man vill uppnå medhögläsningen. Resultatet som vi ser det utifrån intervjuerna bygger därmedhuvudsakligen på vilken planering pedagogerna väljer att göra införhögläsningen, och i vilken utsträckning pedagogerna väljer att arbeta medreflektion samt vid vilket tillfälle högläsningen genomförs. / n this thesis, a study has been carried out to see how children's books are usedfor reading aloud in preschool. The purpose of this study is to investigate howeducators in preschool incorporate a source critical approach in combinationwith picture books during read aloud.The study aims to investigate how 10 educators act to encourage children ofreflection and a critical mindset when it comes to the content of picture booksduring the read aloud. As a subsequent step educators can plan for a sourcecritical approach. How do active educators reason about a source-criticalapproach with a focus on reading sessions with picture books?The study is based on 10 interviews with preschool teachers at 10 differentpreschools. The study is conducted on the basis of semi-structured qualitativeinterviews based on a source-critical approach. Based on a source-criticalapproach which in this contextual setting leads to educators encouragingchildren to reflect.Our conclusion is that source-critical work combination with picture books inpreschool is considered important by the 10 informants who participated in thisstudy. We base this conclusion on the fact that all informants considerthemselves to apply this approach. However, we can deduce from ourinterviews that the informants' working methods regarding the source-criticalapproach differ. The results of the study also show the importance ofprioritizing the right environment and the right picture book for what thelearning lesson wants to achieve. As we see it, the result based upon theinterviews, mainly builds upon to what extent the educators chose to plan priorto the read aloud, as well as to what extent the educators in fact chose to work reflection as well as the contextual setting of when the read aloud shouldoccur.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ”vanlig” muntlig dialog, vilken videofilmats. Vårt resultat visar att det inte finns någon större skillnad av naturvetenskapliga resonemang mellan de olika dialogsätten, men att det finns en outnyttjad potential i den skrivna dialogen. Ett annat resultat visar att eleverna strukturerar samtalet på olika sätt beroende på om det är en muntlig eller skiftlig dialog. I den muntliga dialogen talar eleverna i munnen på varandra, vilket innebär att de bygger samtalet tillsammans. I den skriftliga dialogen sker inte detta. Där är elevernas yttranden tidsmässigt skiljda från varandra.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever.Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet. Utifrån insamlade data identifierades tretton olika metoder som sedan placerades under fem kategorier som har betydelse för själva inlärningen. Dessa kategorier var följande: metakognitiva metoder, muskelminnet, kompensatoriska resurser, fysisk aktivitet och analytiska metoder.

I detta examensarbete har vi genomfört en kvantitativ studie med kvalitativa inslag med syftet att adressera skillnaderna i läsförståelse hos 60 elever i årskurs fem vid läsningen av tryckt och digital text. Studien undersökte också elevernas preferenser mellan de två medierna och hur väl deras preferenser stämde överens med den metod som visade sig vara mest effektiv för lärandet. Undersökningen inkluderade en enkät och två tidigare nationella prov i ämnet svenska där ett tillämpades i tryckt form och ett i form av en PDF-fil på dator. Resultatet visade att eleverna visade på en något ökad förståelse när de läste tryckta texter än vad de gjorde när de läste digitala. Det visade även att majoriteten av eleverna föredrog att läsa tryckta texter. Däremot fann vi inget stöd för att det varken skulle finnas något positivt eller negativt samband mellan elevernas preferenser och deras resultat. En klar majoritet av de som presterade bäst genom den analoga läsningen uppgav att de främst läser tryckt text till vardags. Bland de elever som presterade bäst digitalt var skillnaderna avsevärt mer varierande. Vår slutsats är att elevernas läsförståelse gynnas av tryckta texter men att deras erfarenheter spelar en viktigare roll för utfallet än mediet i sig.