Med stöd i den kognitiva belastningsteorin genomfördes denna studie för att bidra med kunskap om begreppskartor som didaktiskt verktyg kan underlätta lärandet av geometriska begrepp, genom att minska belastningen av arbetsminnet. Implementeringen och arbetet med begreppskartor i matematiken genomfördes i två undervisningsgrupper med elever som har ett belastat arbetsminne, med syftet att reducera den kognitiva belastningen och därmed skapa utrymme för lärande. Med hjälp av implementeringen, intervjuer med specialläraren och observationer belystes frågeställningarna från olika håll och gav därmed en större trovärdighet till resultatet. Det sammantagna resultatet och analysen mot den kognitiva belastningsteorin visade att med verktyget begreppskartor lättade den inre belastningen genom tillägnandet av kunskap i långtidsminnet i form av kognitiva scheman och den yttre belastningen reducerades genom undervisningsmetoden. Därigenom ökade den relevanta belastningen som är avgörande för lärandet. Eleverna arbetade med begreppskartor under tre lektionstillfällen och vid det sista tillfället använde eleverna kunskaper från långtidsminnet och därmed indikerades ett avlastat arbetsminne. Studiens resultat stöds av forskning som lyfter att metakognitiva metoder är gynnsamt för arbetsminnet. Andra studier visar att närmare 50% av skillnaderna i elevernas matematiska prestationer beskrivs bero på skillnader i arbetsminnet. Utifrån det kan resultatet av denna studie antas vara av intresse för speciallärare som i sitt uppdrag ska besitta en fördjupad förmåga att hitta anpassade arbetssätt för elever i behov av särskilt stöd samt undanröja hinder för lärande som exempelvis ett överbelastat arbetsminne kan utgöra.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever.Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet. Utifrån insamlade data identifierades tretton olika metoder som sedan placerades under fem kategorier som har betydelse för själva inlärningen. Dessa kategorier var följande: metakognitiva metoder, muskelminnet, kompensatoriska resurser, fysisk aktivitet och analytiska metoder.