Global ETD Search

1	Begreppskartor i matematik för att stödja arbetsminnet och ett meningsfullt lärande / Concept maps in mathematics to support working memory and meaningful learning Byström, Maria, Westin, Helena January 2022 (has links) Med stöd i den kognitiva belastningsteorin genomfördes denna studie för att bidra med kunskap om begreppskartor som didaktiskt verktyg kan underlätta lärandet av geometriska begrepp, genom att minska belastningen av arbetsminnet. Implementeringen och arbetet med begreppskartor i matematiken genomfördes i två undervisningsgrupper med elever som har ett belastat arbetsminne, med syftet att reducera den kognitiva belastningen och därmed skapa utrymme för lärande. Med hjälp av implementeringen, intervjuer med specialläraren och observationer belystes frågeställningarna från olika håll och gav därmed en större trovärdighet till resultatet. Det sammantagna resultatet och analysen mot den kognitiva belastningsteorin visade att med verktyget begreppskartor lättade den inre belastningen genom tillägnandet av kunskap i långtidsminnet i form av kognitiva scheman och den yttre belastningen reducerades genom undervisningsmetoden. Därigenom ökade den relevanta belastningen som är avgörande för lärandet. Eleverna arbetade med begreppskartor under tre lektionstillfällen och vid det sista tillfället använde eleverna kunskaper från långtidsminnet och därmed indikerades ett avlastat arbetsminne. Studiens resultat stöds av forskning som lyfter att metakognitiva metoder är gynnsamt för arbetsminnet. Andra studier visar att närmare 50% av skillnaderna i elevernas matematiska prestationer beskrivs bero på skillnader i arbetsminnet. Utifrån det kan resultatet av denna studie antas vara av intresse för speciallärare som i sitt uppdrag ska besitta en fördjupad förmåga att hitta anpassade arbetssätt för elever i behov av särskilt stöd samt undanröja hinder för lärande som exempelvis ett överbelastat arbetsminne kan utgöra. Kognitiv belastningsteori Metakognitiva metoder Minnesprocesser Specialpedagogik Didactics Didaktik
2	Bilder av det förflutna : En etnologisk studie av historieundervisningens framväxt i det åländska samhället Hughes Tidlund, Ida January 2015 (has links) This study examines the development of a local history education, as taught in the compulsory levels of primary, middle and high school in Åland. The Åland islands have had a unique status of autonomy within the state of Finland since 1922, when the islands, after the Finnish independence from Russia, wished to reunite with Sweden but were made autonomous as a compromise. Åland therefore controls its own education system. This essay examines how the contents of school history have been adjusted to a regional interpretation and meaning of the past. The empirical sources are schoolbooks, school curricula, archive documents regarding education, and interviews with teachers, schoolbook authors and officials. The period examined is from 1922 until today. The aim is to show how an understanding of the past correlates with a changing present situation, how the past is made meaningful and embedded in the local region, and how these processes are connected to the formation of a collective identity and its continuation. This is done by integrating theories of collective memory mediation, national identity processes and didactic theories focusing on history as taught in school. schoolbooks memory processes history education collective identity transgenerational mediation skolböcker minnesprocesser historieundervisning kollektiv identitet minnesförmedling Åland
3	Associativ minnesinkodning: Jämförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation Kaneko, John, Yu Lam, Chen January 2012 (has links) Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering). Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment. minne inkodning minnesteknik minnestekniker minnesförbättring minnesträning minnesstrategier episodiskt minne deklarativt minne implicit minne hippocampus perirhinala cortex långtidsminne unitization enhetsskapande satsbyggande divergenttänkande genereringseffekt aktiv inkodning passiv inkodning associativt minne associativ minnesinkodning minnesinkodning associativa minnesprocesser minnesstrategier jämförelse av minnestekniker jämförelse av minnesstrategier objektsinkodning associationer associativa minneskontexter minneskontext minnesobjekt objekt och kontext domän dikotomi minneseffektivitet effektiv inkodning mediala temporala loberna mediala temporala loben

1

Page generated in 0.1518 seconds