Denna studie syftar till att undersöka vilka kognitiva och metakognitiva strategier elever i en årskurs 3 beskriver sig använda för att förstå text. Eftersom lässtrategier kan ge elever möjlighet att få förståelse för det som läses, fördjupa sig i text samt kontrollera sin läsförståelse är det angeläget att undersöka elevers användning av lässtrategier. Den teoretiska utgångspunkten för studien är modellen Reading as a Meaning-Constructed Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2013). Studiens material består av intervjusvar från 14 elever i en årskurs 3. Ett individuellt möte har genomförts av studiens författare med varje elev. Det individuella mötet har bestått av en läsaktivitet följt av en semistrukturerad intervju. Samtliga elevintervjuer har spelats in via röstinspelning och transkriberats. Transkriptionerna av intervjusvaren har kategoriserats i en innehållsanalys med kategorierna kognitiva strategier och metakognitiva strategier. Resultatet visar att eleverna beskriver sig använda de kognitiva strategierna att söka efter ledtrådar, göra textkopplingar och skapa inre bilder. Resultatet visar även att eleverna beskriver sig använda de metakognitiva strategierna att läsa om, läsa långsamt, läsa vidare och gå tillbaka, hoppa över och ta extern hjälp. Denna studie lyfter fram lässtrategiers betydelse för elevers läsförståelse redan i tidigare år i grundskolan samt vikten av undervisning i lässtrategier för elevers framtida skolframgångar.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Regulating emotions is a vital part of everyday life. With the development of modern digital technology such as smartphones, research on emotion regulation has now entered a new era. Emerging questions include how and why different strategies for emotion regulation are being applied in the digital world, and what consequences this may have, when easily accessible tools for emotion regulation now are available at all times and places. This thesis presents a systematic review of current literature on cognitive strategies for emotion regulation in relation to smartphone use. A systematic search was done on PubMed, Scopus and Web of Science. 13 publications met the inclusion criterias. Identified cognitive strategies with significant correlations to smartphone use were blaming others, catastrophizing, cognitive reappraisal, mindfulness, positive reappraisal, rumination, self-blame, and emotional suppression. Findings indicate that engagement in specific cognitive strategies vary in both adaptivity and in correlation to different smartphone uses, implicating especially the adaptiveness of mindfulness in regard to problematic smartphone use. Limitations and implications for further research are discussed. / Emotionsreglering är en viktig del av livet. Med utvecklingen av modern digital teknologi som exempelvis smartphones, har nu forskningen om emotionsreglering tagit ett steg in i en ny era. Nya frågor inkluderar hur och varför olika strategier för emotionsreglering appliceras i den digitala världen, och vilka konsekvenser detta kan få, när digitala medel för emotionsreglering nu är tillgängliga på alla tider och platser. Denna rapport presenterar en systematisk litteraturöversikt över kognitiva strategier för emotionsreglering kopplade till smartphoneanvändande. En systematisk sökning gjordes på PubMed, Scopus och Web of Science. 13 artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. Kognitiva strategier med signifikant korrelation till smartphoneanvändande var grubbel, katastroftankar, skuldbeläggande av sig själv och andra, undertryckande av känslouttryck, kognitiv omvärdering och medveten närvaro. Fynden indikerar att användandet av specifika kognitiva strategier varierar i både adaptivitet och i korrelation till olika former av smartphoneanvändande, med indikationer om att framför allt medveten närvaro är en adaptiv strategi i kontexten av problematiskt smartphoneanvändande. Begränsningar och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod bidra till befintlig forskning om olika strategier som elever i årskurs 1 och 2 använder sig av vid handskrivning. I studien använder jag mig av individuella intervjuer med både lärare och elever, samt observationer av elever när de skriver med penna. Fenomenografi har använts som metod vid databearbetningen. Genom en kvalitativ metod och ”embodied cognition” som teoretisk utgångspunkt får jag både höra vilka strategier eleverna beskriver att de använder sig av, men även se vilka kroppsliga rörelser och strategier de uppvisar. Det framkommer även hur lärarna beskriver sin skrivundervisning och att de inte har tid att notera elevernas kroppsliga uttryck. Resultatet åskådliggör att eleverna uppvisar många kroppsliga rörelser vid handskrivning. Med stöd i tidigare forskning visar sig dessa rörelser vara både kognitiva och kroppsliga strategier, vilka hjälper eleverna i deras skrivprocess. Ibland signalerar även rörelserna behov av hjälp, trots att eleverna inte själva är medvetna om dem. / The purpose of this study is to, through qualitative methods, contribute to existing research about different strategies that pupils in grades 1 and 2 make use of in handwriting. In the study, I carry out individual interviews with both teachers and pupils, along with observations of pupils when they are writing with pencils. The method used in data processing is phenomenography. Through a qualitative method and “embodied cognition” as a theoretical starting point, the pupils describe which strategies that they use, but also which body movements and strategies they show. The result also shows how the teachers describe their writing instruction and that they do not have time to take note of the pupils’ bodily expressions. The result illustrates that the pupils display many bodily movements during handwriting. Drawing on earlier research, this study shows that these movements are both cognitive and bodily strategies, which help pupils in their writing process. Sometimes the movements signal a need of help, even though the pupils are not aware of it themselves.