The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students. The results were then compared and analyzed. The survey showed that wrongly used collocations were not seen as severe as other common mistakes of language. The interview showed that the teachers had not come in contact with the expression prior to the interviews and that collocations were not taught to the students as a separate field of language. The results are of value for foreign language teachers, practicing teachers and students themselves. The results indicate the need for further development in language classroom teaching and that understanding how collocations apply to language could be very beneficial to learn for students.

Denna studie undersöker hur grundskollärare förhåller sig till bildämnet i sin egen undervisning av andra skolämnen utifrån ett didaktiskt och metodiskt perspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt forskningsperspektiv och utgörs av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden består av ett enkätformulär där totalt 40 stycken grundskollärare som undervisar i årskurs 4-9 deltagit. Både bildundervisandeoch icke bildundervisande grundskollärare har deltagit. Den kvalitativa metoden utgörs av en följande intervju där en av deltagarnas enkätsvar och berättelser utgör de empiriska data. Slutsatsen som dras visar är att det råder en positiv föreställning om bildämnet bland grundskollärare, där en samsyn gällande åsikten att ämnesövergripande arbeten är viktiga och lärorika råder. En central faktor är grundskollärares föreställning om att bildämnet möjliggör en typ av lärande som vi inte ser i de andra skolämnena till följd av att eleverna får arbeta visuellt och praktiskt. Undersökningen visar även att grundskollärare inte upplever att det i praktiken är enkelt att arbeta ämnesövergripande till följd av tidsbrist och svårigheter att samplanera. Problematiken mynnar ut i att ämnesövergripande arbeten inte träder i kraft lika ofta som grundskollärare har viljan till det. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, ämnesövergripande, ämnesintegrering, lärandestrategier, sociokulturellt

In this study I have looked into one of Dylan Wiliam’s learning strategies Activating Students as Instructional Resources for One Another in connection to grammar studies. The aims of the study have been to examine whether this learning strategy has achieved learning about the chosen grammatical areas and whether the strategy has increased motivation to learn grammar.The participants of the study are students at a vocational programme at an upper secondary. During four lessons the students have studied grammar, first individually and then using the learning strategy Activating Students as Instructional Resources for One Another. On a concluding session the students discussed these four lessons – regarding learning and motivation – in small groups and afterwards they were given time to write down their personal comments.The overall result of the study indicates that working in pairs or small groups is perceived in a positive way in many aspects. Comments like “more fun”, “easier”, “you get to learn your classmates” are common. It is important, however, for the teacher to prepare thoroughly beforehand when using this learning strategy, both when it comes to forming the pairs/groups, and deciding on the level of the exercises at hand.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera några pedagogers tankar om begreppet metakognition i förhållande till sin egen och elevers utveckling och lärande. Studien presenterar några valda delar av forskningen om metakognition och hur denna kan knytas till barnets utveckling och lärares undervisning. Några rapporter om skolutveckling presenteras också helt kort. Tre specialpedagogiska teorier presenteras inom ramen för det teoretiska perspektivet. En kvalitativ metodansats har använts och studiens empiriska data består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger med olika bakgrund och erfaren-heter. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar. Analysprocessen resulterade i fem teman: Ett abstrakt begrepp; metakognitiva uttryck i lärarens praktik; en gemensam bas; hinder och skyddsfaktorer; anpassningar och stödstrukturer. Att studera hur några lärare förhåller sig till metakognition i relation till den egna praktiken kan bidra till att öka förståelsen för läraruppdragets komplexitet och möjligheter till utveckling av detsamma. Det kan bli ett stöd till skolorganisationer när de planerar undervisning för elever och fortbildning för lärare så att de kan utveckla sin praktik i en riktning som gör att alla elever har möjlighet att bli ägare av sitt eget lärande. Studien visar att pedagogerna har varierande kunskaper och erfarenheter av metakognition. De ser ett behov av att prioritera pedagogiska och didaktiska frågor i det kollegiala utvecklings-arbetet. I förhållande till sin praktik varierar deras kunskaper om metakognitiva insatser och lärstrategier. Informanterna upplever att lärarens roll för elevernas möjlighet att vara metakognitiva i klassrummet är avhängigt lärares kunskaper om metakognition och deras förmåga att medvetet införliva metakognitiva strategier i klassrummet. Förutsättningarna för att arbeta processinriktat är enligt dem beroende av en organisation som är inlyssnande, tillitsfull och inkluderande. De ser att stödstrukturer som hjälper elever att planera, driva arbetet framåt och reflektera över process och resultat är viktiga för att metakognitiv aktivitet ska främjas. I sina respektive verksamheter menar de att det finns olika stor medvetenhet om att arbeta på detta sätt. Informanterna upplever att ämnesöverskridande verksamhet och processdrivet arbete bidrar till att utveckla metakognitiva färdigheter och erfarenheter på ett bättre sätt än traditionell undervisning. De anser att elever behöver få in en vana att reflektera och tänka om sitt lärande tidigt för att bli ägare av sitt eget lärande.

Förmågan att lösa problem har stor betydelse både för att fatta välgrundade beslut i vardagen och för ett livslångt lärande. Viktiga aspekter för framgångsrik problemlösning är förmågan att planera, övervaka och modifiera samt utvärdera sin lösning. Alla elever gör inte detta av sig själva, och forskare menar att särskilt elever i inlärningssvårigheter har nytta av undervisning om lärandestrategier. Studien syftar till att undersöka vilken nytta elever och lärare har av att problemlösningsprocessen delas in i tydliga steg. Därför introduceras i två klasser i årskurs 1 en lösningsrutin kallad fingerfemman med fem moment att följa i arbetet med textuppgifter i matematik. Hur dessa elevers problemlösningsförmåga påverkas då fingerfemman används i processen, samt elevers och lärares upplevelser av att använda fingerfemman, har i studien undersökts genom observationer, intervjuer och analys av insamlade elevlösningar. För att även ta reda på om elever på längre sikt har nytta av att känna till och kunna använda fingerfemman, har intervjuer genomförts med elever och lärare även i årskurs 3 och 5. Resultatet visar att elever i större utsträckning planerar, övervakar och utvärderar sin lösning då de följer fingerfemmans steg. Lärarna upplever att de får mer tid att hjälpa de elever som är i behov av extra stöd i matematik, då fler elever blir mer självständiga i problemlösningsprocessen med hjälp av fingerfemman. Fingerfemman verkar kunna fungera som lärandestrategi och i viss mån bidra till att utveckla elevers självreglerade lärande - åtminstone inom problemlösning.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Lärarens val av olika lärandestrategier påverkar elevers lärande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka lågstadielärares och elevers syn på och användning av lärandestrategier och hjälpmedel i matematikundervisningen samt hur dessa påverkar elevers lärande. Studien bygger på flera kvalitativa undersökningar så som en observation av en lågstadielärares matematiklektion, fyra intervjuer med verksamma lågstadielärare och enkätundersökningar med 19 elever i årskurs 3. Resultaten visar att den lärandestrategi som fungerar bäst är när eleverna får samarbeta och diskutera matematik med varandra där eleverna föredrar inkludering av digitala hjälpmedel med olika applikationer. Lågstadielärare som deltagit i undersökningen utpekar ingen specifik lärandestrategi som den mest effektiva utan anser att undervisningen behöver varieras på olika sätt för att inkludera alla elevers olika lärande. Digitala hjälpmedel är ett sätt till variation men även ett störande moment i undervisningen då eleverna utnyttjar de digitala hjälpmedlen till underhållning. Lärare kan ta hänsyn till elevers önskemål i undervisningsplaneringen, men bör använda den lärandestrategi som inkluderar alla elever.

The present study aimed to investigate how teachers at SFI practice the instruction of learning strategies, and under what preconditions this subject is undertaken. The method used is qualitative and data has been collected through interviews of three teachers with experience of teaching at SFI. The result shows that the instruction can be organized either separately or integrated in the regular language instruction. The preconditions vary but are particularly influenced by the students' cultural and linguistic background, as well as their educational background. The teachers deem that many of the students, who mostly relies on translating, need to develop their skills and therefore strongly benefits from strategy instruction. Mostly their instruction is explicit and focuses, among other methods, on mind maps, summaries and guessing strategies.

I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>