Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården. Observationerna visar att den barngrupp som är med i studien tränar sju av nio grovmotoriska grundformer i varje miljö. Sex av dessa grundformer syns i båda miljöerna även om det är i olika utsträckning. I båda miljöerna är det grundformerna gå och balans som tränas i störst utsträckning. Grundformerna stödja och hoppa förkommer dock bara i varsin miljö, stödja på gården och hoppa i skogen. Att rulla förkommer inte i någon miljö alls.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka förskollärares undervisning i skogen. Vi har främst tittat på hur förskollärarna leder barnen genom samtal i undervisningen, både i den planerade och spontana undervisningen. Vi har också undersökt hur skogen som miljö påverkar undervisningen och om förskollärarna tar vara på möjligheterna som skogen ger. Vi har under sammanlagt sju timmar observerat förskollärare från två förskolor hur de undervisar i skogen. Insamlade data har analyserats med tematisk analys genom densociokulturella teorin samt andra relevanta begrepp, efter teman som framträtt genom analysen och anknyter till studiens frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarna använder främst förmedlingssamtal i planerad undervisning, och användningen av materialskiljer sig åt mellan planerad och spontan undervisning. Resultatet visar även hurförskollärare förhåller sig till skogen och utnyttjar miljön i undervisningen. I diskussionen lyfter vi de skillnader som observerats i förskollärarnas planerade och spontana undervisning, vilka typer av samtal förskollärarna använder och hur det avspeglar undervisningen som skeri skogen. Genom ett sociokulturellt perspektiv har vi undersökt hur förskollärare undervisar i skogen. Vi upplever att det finns en kunskapslucka inom detta område, och där har vår studieen betydelse för professionen. Utifrån studiens resultat ser vi ett behov av vidare forskning om förskollärares undervisning skiljer sig mellan olika undervisningsmiljöer, till exempel utomhus och inomhus miljö.

Vår studie handlar om skogen som pedagogisk miljö. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på varför förskollärarna gör pedagogiska överväganden om att använda skogen i sin undervisning i förskolan. Vi har redogjort för tidigare forskning som visar på skäl till att gå till skogen och kopplat ihop de skälen med förskolans läroplan. Vår litteraturgenomgång redogör för mål utifrån förskolans läroplan, förskollärares pedagogiska överväganden samt skogen som pedagogisk miljö. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie åt det narrativa hållet vilket innebär att använda sig av berättelser i sig som källa. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom de är flexibla och möjliggör till att få fylliga och detaljerade svar. Utifrån den tidigare forskningen utformade vi en intervjuguide med frågor som uppmuntrade respondenterna till att berätta om sina erfarenheter och upplevelser. I studien deltog fem förskollärare från fyra olika förskolor som alla har någon typ av inriktning mot utomhuspedagogik. Resultatet redovisar vi genom narrativa sammanfattningar av intervjuerna. Utifrån dessa har vi gjort en tematisk analys, för att hitta de skäl som respondenterna tycker finns för att använda skogen som en pedagogisk miljö i förskolan. Det insamlade teoretiska materialet används som ett tolkningsverktyg i analysen av resultaten. Resultatet visar på att förskollärarna i studien ser många positiva skäl till att använda skogen som en pedagogisk miljö. Förskollärarna i studien hade flera liknande upplevelser och tankar om skogen som pedagogisk miljö. Deras upplevelser och motiv till att använda sig av skogen som pedagogisk miljö stämde överens med de positiva skäl som den tidigare forskningen visat på, det tolkar vi som ett bevis på att forskningen är en aktiv del i utformandet av verksamheten. De motiv förskollärarna har till att bedriva undervisning i skogen som pedagogisk miljö har vi kategoriseras under följande rubriker: lärande och utveckling, rörelse och hälsa, delaktighet och inflytande och skogen som miljö. De skäl som förskollärarna uttryckte är motiv till deras användning av skogen som pedagogisk miljö, utgår alla ifrån att skogen är en miljö som är givande för barn på många olika sätt kopplat till förskolans läroplan.

<p><p>Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö. Plats och ting i skogen blir aktiva i barns genus- och subjektskapande eftersom de är laddade med pedagogers och barns förväntningar och föreställningar om skogsdiskursen. Skogen som pedagogiskt rum kommunicerar koder i mötet med barn, således kan skogen inte ses som könsneutral och ”oskyldig”.</p></p>

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö. Plats och ting i skogen blir aktiva i barns genus- och subjektskapande eftersom de är laddade med pedagogers och barns förväntningar och föreställningar om skogsdiskursen. Skogen som pedagogiskt rum kommunicerar koder i mötet med barn, således kan skogen inte ses som könsneutral och ”oskyldig”.

<p>Oppgaven har vedlegg som mangler i digital versjon, og kan framstå som ufullstendig uten dette. Kontakt NTNU Universitetsbiblioteket for utlån av komplett oppgave.</p>

Förskollärare måste utforska, iaktta och ställa frågor tillsammans med barnen i ett naturvetenskapligt arbetssätt för så lär sig barn att söka ny kunskap om omvärlden. Pedagogerna i förskolan ska vara goda förebilder och försöka skapa positiva attityder till naturkunskap. Det gäller att de har ett uppmuntrande, utforskande, undersökande och positivt förhållningssätt gentemot naturkunskap. Syftet med undersökningen var att se hur förskollärarna arbetar i skogen med barngruppen och hur de på olika sätt knyter samman detta med verksamheten. Undersökningen har gjorts på två förskolor, kvalitativa förskollärarintervjuer har utförts, samt observationer i skogsmiljö. Resultatet visar att förskollärarna i förskolan använder sig och av det undersökande och utforskande arbetssättet i barngruppen under hela vistelsen i skogen genom att följa barnen. Vidare visar detta att förskollärarna måste genom detta arbetssätt ha goda förkunskaper om skogen för att kunna besvara barnens frågor. Resultatet från intervjuerna visar även att verksamheten i skogen ses som en del av den bästa motoriska träning barn kan få. / In a science way of working, pre-school teachers must explore, observe and ask questions together with the children beacause that is how children learn to search new knowledge about the outside world. The teachers in pre-school must be good role models and try to create a positive attitude towards science. It is important the teachers have an encouraging, exploratory, investigative and a positive approach to science. The purpose of the investigation was to see how pre-school teachers worked with children in the forest and how this coinsides with general pre-school activities. Qualitative interviews were conducted on two pre-schools as well as observations in the forest. The results show the pre-school teachers have undertaken investigative and exploratory methods with the children, by following their interests. This shows pre-school teachers should have a basic knowledge along with understanding of the forest to be able to answer any of the childrens questions. Results from the observations and interviews show the children develop important motor skills from learning in the forest

Skogen har genom historien alltid varit viktig för svenskarna, men dess orsakande betydelse och dragningskraft har varierat. Noterbart idag är att skogsbesöken allt oftare innehåller en existentiell dimension. Många samtidssvenskar menar att de känner en förbindelse och en relation till naturen. David Thurfjell frågar sig därmed i sin bok Granskogsfolk hur naturen blev svenskarnas religion? Denna uppsats ämnar att genom en innehållslig idéanalys undersöka i vilken utsträckning, och i vilka specifika avseenden som David Thurfjells bok Granskogsfolk ger uttryck för en livsåskådning.  Livsåskådning som begrepp har många olika definitioner, denna uppsats fokuserar således på Mikael Stenmarks definition av en livsåskådning samt de byggstenar han menar att denna är uppbyggd av. Uppsatsens resultat är att flera av Thurfjells slutsatser och analyser i Granskogsfolk beskriver livsåskådningskomponenter samt stämmer väl överens med en levd livsåskådning. Forskningen om levd livsåskådning är begränsad, denna uppsats påbörjar därmed fylla den lucka i livsåskådningsforskningen som ämnet utgör.  Denna uppsats är didaktisk och inkluderar därmed ett antal didaktiska konsekvenser som kan konstateras utifrån uppsatsens slutsatser och analys. Här kan sägas att det finns goda skäl att inkludera såväl levd livsåskådning i skolundervisningen som de naturrelationer som beskrivs i Granskogsfolk. Detta för att undervisningen skall bli mer representativ för det svenska samhället, men även visa på den mångfald av religion och livsåskådning som florerar i vår samtid.

Utevistelsen är ett naturligt inslag och en del av den dagliga rutinen i förskolan. Hur förskolornas gårdar ser ut och vad de används till skiljer sig dock mellan olika förskolor. Den centrala frågan för vår studie handlar om förskollärares personliga erfarenheter om hur utemiljön används i förskolans utbildning. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om olika uppfattningar som förskollärare kan ha om förskolans utemiljö och hur den används i utbildningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som är yrkesverksamma i förskolan. Resultatet analyseras med hjälp av pragmatiska och sociokulturella perspektiv på lärande. Tidigare forskning som presenteras i denna studie visar på utemiljöns positiva effekter på barns utveckling. Forskningen framhåller också hur pedagogernas förhållningssätt och agerande i utemiljön påverkar barns möjligheter till lärande. Resultatet av studien visar att förskollärarna har olika uppfattningar om förskolans utemiljö beroende på gårdens utformning och var förskolan ligger. Det framkommer hur utemiljön kan användas i lärandesyfte, både genom att ta med undervisningsmaterial ut och genom att utforska naturen och det som utemiljön erbjuder. Men även vad det är som gör att utevistelsen inte alltid har ett planerat syfte.