FN:s globala mål nummer sex och femton fodrar skyddandet av vatten och landsburna ekosystem. För att nå målen krävs bland annat bevarandet och restaureringen av naturskogar och ett främjande av ett hållbart skogsbruk. Denna studie syftar till att undersöka huruvida sprängtickan kan inom småskalig skogsförvaltning kan ses som en resurs för konsumenter och för skogsägare ur ett konsumentperspektiv genom att besvara frågeställningen; Hur kan design ha betydelse för ett urvals konsumenters inställning till sprängtickan som livsmedel? Samt genom en kartläggning över den produktmarknad med sprängticka som existerar i Sverige idag. Studien besvaras genom att koppla till teorier inom FoodTech, Food design thinking samt nudging. Undersökningen har genomförts genom en visuell innehållsanalys samt en kvantitativa enkätundersökning. Resultatet av de båda metoderna visar att det finns stor potential för sprängtickan att utnyttjas som konsumentvara och på så sätt hjälpa privat skogsägare att bevara urskogarna. Studien visar dock en problematik i den nuvarande svenska marknaden med sprängticka och att det finns stora utvecklingsmöjligheter inom detta område.

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.

Studien genomfördes som en enkätundersökning av tittarna till programserien slaget om skogen. Studien undersökte tittarnas källkritik, deras förtroende för utgivarna, om tittarnas åsikt förändrats efter att ha tittat på programserien samt hur respondenterna upplevde att programserien presenterat och speglat det svenska skogsbruket. En kombination av kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom en enkätundersökning där totalt 168 respondenter valde att besvara enkäten, 49 respondenter besvarade den frivilliga frågan. Resultatet av studien visade att respondenterna hade ett lågt förtroende för public service och till viss del valde respondenterna att källgranska informationen i programserien. Respondenterna kände sig inte påverkade av programserien och hade inte ändrat åsikt om det svenska skogsbruket efter att ha tittat, de anser inte heller att det svenska skogsbruket presenterades och speglades representativt.