Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om tillgången till resurser och stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom lågstadiet. Syftet var även att ta reda på vilka stöd och resurser som pedagogerna menar att de har idag, vilka utmaningar som finns med undervisningen och vilka stöd och resurser som enligt pedagogerna bör finnas i lågstadiet. Detta kopplades även till ramfaktorteorin. Genom en enkätstudie kunde syftet besvaras och resultatet av studien analyserades utifrån forskningsfrågorna. Enkäten besvarades av 38 pedagoger och inkluderade påståenden och fördjupande frågor. Svaren granskades utifrån ramfaktorteorin. De ramfaktorer som var relevanta för studien var tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, föräldrar, skolans ledning och organisation. Resultatet visade att många pedagoger upplevde att det var svårt att undervisa elever med NPF då olika ramfaktorer påverkade undervisningen. Dessa var främst gruppstorlek, tid, personal och fortbildning. Det fanns flera förslag på hur denna problematik skulle kunna åtgärdas enligt pedagogerna, som pekade på att elever med NPF behövde få ett individanpassat stöd där det finns stöttning från utbildad och kunnig personal i ett mindre sammanhang. Resultatet visade också att flera pedagoger ansåg att det inte fanns tillräckligt med stöd och resurser, men att de använde både extra anpassningar och särskilt stöd för att stötta elever med NPF. Denna studies resultat stämmer överens med vad som framkommit i tidigare forskning. Utifrån studiens kunskapsbidrag kan framtida forskning studera vidare för att finna en lösning för att det ska finnas tillräckligt med stöd och resurser för elever med NPF i lågstadiet.

Denna studie undersöker lärares uppfattning om möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material tillsammans med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien riktas till hur läraren använder sig av laborativt material för att påverka elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och deras matematiklärande. Frågeställningarna är således ” Om och hur säger lärare, i tidiga skolår, att de använder laborativt material för att stötta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras matematiklärande? Vad upplever lärarna för möjligheter och utmaningar med att arbeta med ett laborativt material med elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer med 6 stycken verksamma lärare inom matematiken i årskurs 1-3. Resultatet visar på att det finns fler möjligheter än utmaningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer att arbeta med ett laborativt material i matematiken. Det ligger i hur läraren väljer att använda materialet och hur det introduceras för neuropsykiatriska funktionsvariationer elever, som bidrar till ett matematiklärande.

I den här uppsatsen har tre kvinnor med högfungerande autism intervjuats, två representanter från intresseorganisationer inriktade på autism och neuropsykiatriska funktionsvariationer samt en föredetta arbetskonsulent på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien var att öka förståelsen för intervjupersonernas upplevda hinder och förbättringsmöjligheter för kvinnor med autism att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskningsfrågorna handlade om hinder och förbättringar och besvarades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet och svaret på intervjupersonernas upplevda hinder mynnade ut i ett antal teman som rör sig om hur kvinnor får sina diagnoser för sent, okunskap i omgivningen och strukturella svårigheter inom arbetslivet. Förbättringsåtgärder som presenterades var förebyggande stöd, ökad kunskap hos myndigheter, skola, vård och arbetsgivare samt kollektiv organisering i syfte att stärka den gemensamma identiteten. Resultatet analyserades och bearbetades utifrån studiens teoretiska ramverk som utgjordes av stigma-teorin av Erwing Goffman och Empowerment. / In this essay, three women with high-functioning autism were interviewed, two representatives from interest-groups focused on autism and neuropsychiatric disabilities, and a former work consultant atthe Swedish Public Employment Service. The purpose of the study was to increase the understanding of the interviewees' perceived obstacles and opportunities for improvement for women with autism to establish themselves on the labor market. The research questions focused on obstacles and improvements and were answered through semi-structured qualitative interviews. The response to the interviewees' perceived obstacles has resulted in a number of themes: i) how women receive their diagnoses too late, ii) ignorance of the environment and iii) structural obstacles on the labor market. Improvements that were presented were i) preventive support, ii) increased knowledge in authorities, schools, healthcare and employers and iii) collective organization in order to strengthen the common identity. The results were analyzed and processed based on the study's theoretical framework, which consisted of the stigma theory of Erwing Goffman and the concept of Empowerment.

Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna. / The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for  children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators.

Studiens syfte har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare, som saknar sakkunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), upplever att vägleda elever med dessa diagnoser på gymnasieskolor. Vi har ämnat ta reda på hur studie- och yrkesvägledare bemöter elevernas behov, samt förbereder eleverna inför framtida studie- och yrkesval. De två teoretiska utgångspunkterna för arbetet har varit Self-Determination Theory och den Konstruktivistiska vägledningsteorin. Då studien åsyftar att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare. I resultatet framkommer det att respondenterna aktivt arbetar med att anpassa vägledning och förhållningssätt i sitt bemötande av elever med NPF. För att snäva in vårt spektrum något har vi valt att fokusera på de vanligast förekommande diagnoserna, som våra respondenter möter i sitt dagliga arbete; ADHD, autism och dyslexi, De primära verktygen som respondenterna använder sig av är tydlig information, motivation och att hjälpa elever att öka deras självkännedom. Dessa anses vara centrala aspekter när det gäller att förbereda eleverna inför framtida studie- och yrkesval. Slutsatserna som framkommer i studien är att om en studie- och yrkesvägledare ska kunna vägleda elever med NPF är det väsentligt för hen att besitta kunskap om och inneha erforderlig kompetens kring hur NPF påverkar individen. Av lika hög vikt är det att hen vet vilka förutsättningar som råder i samhället gällande studier eller yrken. Vidare har vi också kunnat belysa att vi på vår utbildning inte har fått någon djupare sakkunskap om NPF för att kunna bemöta denna stora grupp elever ute i skolorna. Istället är vi hänvisade till att på egen hand förkovra oss i detta simultant med att vi ska komma ut och vara yrkesverksamma i helt nya arbetssituationer.