Syftet med detta examensarbete är att undersöka komplexiteten i hur pedagogrollen uttrycks ute på förskolegården. Vi har utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv sett förskolegården som en scen och pedagogerna som aktörer vilka spelar olika roller i sin yrkesutövning. Pedagogernas medvetenhet kring vilka roller de intar är av betydelse för barnens utevistelse på förskolegården. Vi utgår i vår studie från att det är en växelverkan mellan händelser och pedagogernas synsätt som avgör vilka roller som pedagogerna intar. Vi har genom observationer tittat på vilka interaktioner pedagogerna är delaktiga i. Resultatet visar att de fem pedagogerna på de fem olika förskolegårdarna var delaktiga i många interaktioner varav övervägande andel var tillsammans med barn. För att beskriva karaktären av interaktionerna mellan pedagoger och barn har vi tolkat dem utifrån Baes analytiska interaktionsverktyg. Vi använde oss av Goffmans ramanalytiska perspektiv för att definiera och kategorisera interaktionerna inom olika ramar, vilka namngavs av oss. Dessa ramar använde vi sedan för att koppla de olika interaktionerna till pedagogens roller vilka även dessa namngavs av oss. Vår definition av pedagogens roller var: omsorgsgivare, organisatör, informatör, observatör, gränssättare, säkerhetsvakt, lekkamrat, undervisare och privat person. Det vi såg i resultatet var att övervägande andel av interaktionerna kunde kategoriseras inom omsorgsramen och några få inom undervisningsramen. Enligt Goffmans ramanalytiska perspektiv kan alla situationer tolkas inom olika ramar, därmed kan pedagogerna inta olika roller i samma situation.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer att beskriva och analysera förskollärares roll i utomhusmiljön som lärmiljö. Med hjälp av studiens analysmetod som har sin utgångspunkt i Björklids (1992) fyrfältsmodell har vi tolkat och strukturerat det insamlade datamaterialet.  Studien är kvalitativ som har genomförts genom att studera sex stycken förskollärare på två olika förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom det att flertalet förskollärare antog olika roller, det vill säga dels en stödjande roll till att möta barns olika behov. Även en passiv roll förekom då förskollärare visade en brist på kommunikation och närvaro i barns lek. Resultatet visar även att förskollärarna i studien ansåg att arbetet i utomhusmiljön var beroende av olika faktorer som påverkade förskollärarnas roll. Dessa faktorer var miljön, storleken på barngruppen men även personaltäthet, brist på kunskap och händelser. Det som framstod som viktigt i fyrfältsmodellen var relationer som förskollärare har mellan individ och utomhusmiljö vilket blev ett verktyg för att kunna se om förskollärare agerar som aktiva respektive passiva i förhållande till aktiviteter som sker utomhus i förskolan.  Sammanfattningsvis var de flesta aktiviteter styrda av barnen men att förskollärarna då antog stödjande och vägledande roller för att skapa möjligheter för barn att utveckla färdigheter och förståelse för det barnen tog sig an. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med vårt arbete är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser. Pedagogerna ansåg att deras roll utomhus främst var att vara ett stöd för barnen i deras upptäckande.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som har som syfte att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på undervisning i naturvetenskap på förskolegården. Två frågeställningar används för att konkretisera studiens syfte. Som metod användes en digital enkät, samt sex personliga intervjuer. För att analysera studiens resultat användes det sociokulturella perspektivet som teorianknytning. Studiens resultat visar att förskollärare ser förskolegården som en möjlig arena för undervisning i naturvetenskap. Resultatet visar även att förskollärare använder olika material när de undervisar i naturvetenskap på förskolegården. Förskollärares närvaro i barnens utforskande inom naturvetenskap på förskolegården är något som är av vikt för att utmana barnen i sitt intresse. Att kunna begreppsliggöra barnens utforskande med naturvetenskapliga begrepp är något som framkommer i studiens resultat. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning och diskuteras med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis beskrivs förslag på vidare forskning samt olika implikationer på förskollärarprofessionen. / The present work is a qualitative study which aims to contribute with knowledge about preschool teachers' perspectives on teaching science in the preschool yard. Two questions are used to concretize the purpose of the study. The method used was a digital survey, as well as six personal interviews. To analyze the results of the study, the socio-cultural perspective was used as a theoretical connection. The results of the study show that preschool teachers see the preschool garden as a possible arena for teaching science. The results also show that preschool teachers use different materials when teaching science in the preschool garden. Preschool teachers' presence in the children's exploration of science in the preschool yard is something that is important to challenge the children in their interests. Being able to conceptualize the children's exploration with scientific concepts is something that emerges in the results of the study. Furthermore, the results are compared with previous research and discussed based on the study's purpose and questions. In conclusion, suggestions for further research and various implications for the preschool teaching profession are described.

Denna kvalitativa studie syftar till att nå en fördjupad förståelse av förskollärares perspektiv och erfarenheter av undervisning i förskolans utomhusmiljö, samt förskollärares syn på potentiella didaktiska möjligheter och utmaningar i samband med undervisning i förskolans utomhusmiljö. Det övergripande motivet bakom studiens inriktning är förskollärares undervisningsuppdrag och ansvar att leda målstyrda processer utifrån både planerat och spontant innehåll i varierande miljöer både utomhus och inomhus. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer utförts vid tre kommunala förskolor i Mellansverige, där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Vid analysen av empirin har John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och syn på didaktik, samt den utvidgade didaktiska triangeln, används i syfte att fördjupa förståelsen av förskollärarnas resonemang om undervisning i utomhusmiljön. Resultatet av studien visar två olika didaktiska förhållningssätt bland förskollärarna i frågan om undervisning i förskolans utomhusmiljö. I det ena förhållningssättet framhävs det spontana lärandet genom barnens lek och intressen i den fysiska miljön, men med en avsaknad av undervisningsbegreppet. I det andra förhållningssättet framhävs förskollärarens ansvar att didaktiskt planera utomhusmiljön i syfte att balansera planerad/spontan undervisning och barns fria lek. Resultatet visar även att förskollärarna i denna studie framhäver hur det krävs mer av förskollärare och organisation som helhet för att förskolans utomhusmiljö ska prioriteras som en undervisningsmiljö och utvecklas i samma utsträckning som inomhusmiljön. Kompetensutveckling, en tydlig organisation, systematiskt reflektionsarbete och en samsyn kring utomhusmiljöns syfte beskrivs vara lösningarna för att kunna hantera de organisatoriska och yttre utmaningar som undervisningen i denna miljö ställs inför.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om barns fysiska aktiviteter på förskolegården genom ett närmande av barns perspektiv. Studien är kvalitativ och förhåller sig till ett barndomssociologiskt perspektiv, vilket bland annat innebär att vi har forskat med barnen och inte om dem. Barnen i studien är aktörer som ges möjlighet till delaktighet och agerande. De centrala begreppen för studien är barns perspektiv och regler. Metoderna som använts i studien är fotografering, gruppsamtal och videoinspelning. Barnen fotograferade platser på förskolegården där de kände att de kunde eller inte kunde utöva fysiska aktiviteter, samtidigt som ett gruppsamtal tillsammans med barnen ägde rum. Alla undersökningstillfällen dokumenterades med videoinspelning. Datainsamlingen analyserades med inspiration av Grounded Theory för att hitta likheter och skillnader i den insamlade empirin. Resultatet visade på att barnen uttryckte att de kunde utöva fysiska aktiviteter oavsett storleken på förskolegården. Barnen uttryckte flera möjligheter till fysiska aktiviteter vid platser såsom kullen, gräsmattan, träden och leksakslådan. Barnen inspireras av bland annat materialet som finns tillgängligt och skapar lekar och aktiviteter utifrån det. Barnen uttryckte begränsningar som handlade om regler och skaderisker framförallt vid träden och gungorna. / The purpose of the present study is to contribute with knowledge about children’s physical activities in the preschool yard through an approach to children’s perspective. The study is qualitative and relates to a childhood sociological perspective, which means, among other things, that we have researched with the children and not about them. The children in the study are actors who are given the opportunity to participate and act. The central concepts of the study are children's perspective and rules. The methods used in the study are photography, group conversations and video recording. The children photographed places in the preschool yard where they felt they could or could not practice physical activities, while a group conversation with the children took place. All examinations were documented with video recordings. The data collection was analyzed with inspiration from Grounded Theory to find similarities and differences in the collected empirical data. The results showed that the children expressed that they could engage in physical activities regardless of the size of the preschool yard. The children expressed several opportunities for physical activities at places such as the hill, the lawn, the trees and the toy box. The children are inspired by, among other things, the material that is available, and create games and activities based on it. The children expressed restrictions that dealt with rules and risk of injury, especially by the trees and swings.