Utevistelsen får en allt större plats i svenska förskolor, därför syftar studien dels till att undersöka förskollärares tankar kring utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv och dels vilka faktorer påverkar implementeringen av den didaktiska planeringen i förskolan. Frågeställningarna i studien är, hur tänker förskollärare kring utevistelsen i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv? Och vilka faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen? För att synliggöra förskollärares tankar har studien tagit avstamp i en kvalitativ ansats med intervju som verktyg. Fyra utbildade förskollärare som arbetar i tre olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt med förskollärarna och med öppna intervjufrågor. Detta för att förskollärarna skulle ges möjlighet till att uttrycka sina tankar kring utevistelsen fritt. Det teoretiska ramverket utgår från pragmatiskt perspektiv och ramfaktorteorin för att analysera resultatet och svara på syfte samt frågeställningar.  Det framgår i resultatet att utevistelsen är viktig för alla i förskolans verksamhet. Begreppet utevistelse definieras på olika sätt av förskollärarna och olika perspektiv lyfts fram som viktiga. Vilket förhållningssätt förskolläraren har påverkar utevistelsen utifrån ett didaktiskt perspektiv. Det framgår genomgående i resultatet att olika faktorer påverkar förskollärarens didaktiska planering av utevistelsen. En del faktorer kan förskollärarna påverka till viss del, medan vissa faktorer inte går att påverka då de bland annat är huvudmännens ansvar. Resultatet har synliggjort vilka faktorer och ramar som påverkar utevistelsen, vilket kan bidra till en förändring i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares roll i den barninitierade leken med utgångspunkt i att främja barns lärande utifrån några förskollärares resonemang. Vidare är syftet att öka kunskapen om den barninitierade lekens betydelse för barns lärande. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod för att besvara vårt syfte och fem förskollärare har intervjuats. Den tidigare forskningen lyfter förskollärares betydelse för kvalitén i barnens lek. Studien utgår från sociokulturell teori och resultatet har analyserats med hjälp av några centrala begrepp i denna teori. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver samspelet som grunden i barnens lek och lärande och det är också samspelet som styr när förskollärarna träder in i en lek respektive inte. Vid ett väl fungerande samspel står förskollärarna utanför leken medan om samspelet inte fungerar kan de gå in i leken på olika sätt. Det viktigaste enligt förskollärarna är att inträdandet sker på ett smidigt sätt. Förskollärarna kan gå in i leken genom att tillsammans med ett exkluderat barn ställa frågor till barnen i leken och på så sätt kan barnet få tillträde till leken. Resultatet visar också att förskollärarens roll i leken för att främja lärande innefattar att skapa miljöer utifrån barnens intresse för att på så sätt skapa förutsättningar för lärande men också att förändra organisationen så att barnen kan leka längre stunder och samma lek i flera dagar. En av slutsatserna i studien är att förskollärarnas främsta roll i den barninitierade leken är att se till att samspelet och kommunikationen fungerar mellan barnen för att på så sätt främja lärande. Ur förskollärarnas resonemang om sin roll i den barninitierade leken framkommer det många olika sätt på hur detta kan ske, till exempel genom att vara en lekförebild.

I förskolans utbildning ska miljöer utformas och planeras utifrån förskolans styrdokument. Genom detta skapas möjligheter för barn att utvecklas och få ett ökat lärande. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med utformningen av lärmiljöer i förskolan. De frågeställningar som ligger till grund för studien är Hur förhåller sig förskollärare till styrdokumenten i utformandet av lärmiljöer? samt Vad utgår förskollärare från när lärmiljöer planeras och skapas? För att besvara syftet och frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med sex förskollärare. Analysen har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och dess tankar kring samspel i lärandet. Slutsatser som kan ses i studiens resultat är att förskollärare utgår ifrån sitt uppdrag och arbetar utifrån de didaktiska frågorna samt barns inflytande och delaktghet då de utformar lärmiljöer.

Förskolans styrdokument ska ligga till grund för planeringen och utformningen av lärmiljöer i förskolan, för att ge barnen möjlighet till utveckling, lek och lärande. I denna studie har vi valt att undersöka förskollärares uppfattningar om lärmiljöer på förskolans gård. Följande frågor ligger till grund för studien; Hur beskriver förskollärare att de arbetar med utformningen av lärmiljön på förskolans gård? På vilket sätt skiljer sig förskollärares uppfattningar om lärmiljöer inomhus respektive utomhus? samt Vilka möjligheter och/eller hinder ser förskollärare i lärmiljön på förskolans gård? För att besvara syftet och våra frågeställningar har en enkät delats ut på olika förskoleforum på Facebook. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Analysen av resultatet hämtar inspiration från den sociokulturella teorin med fokus på barns samspel med miljön, dess omgivning och tillhörande artefakter. De slutsatser som dras är att i stort sett alla respondenter i studien har samma syn på lärmiljöer utomhus som inomhus. Vid frågan om vilka möjligheter och/eller hinder som förskollärare ser vid utformningen av lärmiljöer på förskolans gård, beskriver respondenterna hindren mer utförligt än vad de gör med möjligheterna. Det framkom även att barns intresse och behov ligger till grund för planeringen och utformningen av förskolegårdens lärmiljöer.

Syftet med studien är att undersöka hur 18 barn ser på inflytande ur deras perspektiv i förskolan. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barnen relaterar sitt inflytande som mest i den fria leken. Barnen i studien verkar förvänta sig att pedagogerna ska lyssna mer, se från deras perspektiv och vara närvarande. Slutsatsen visar, genom barns uppfattningar, att pedagogers förhållningssätt är viktig för barns möjligheter till inflytande.

Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.

I läroplanen Lpfö 18 står det att ” Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer” (Skolverket, 2018, s. 6). För att kunna arbeta framgångsrikt med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn måste förskolan förbättra kartläggningen av barns språkliga och kognitiva bakgrund, och till stor del informera sig själva och vara intresserade av deras upplevelser och deras livsmiljö. Detta behövs för att kunna planera och skapa en verksamhet som utgår från och anpassar sig till varje barn och som ger bästa möjliga förutsättningar för barnets språkutveckling. Språkutvecklingsarbetet måste utvecklas så att det fullständigt uppfyller alla aktiviteter i förskolan. Språkutveckling är något som barn gör ständigt, inte bara genom vissa faser (Skolinspektion, 2010).Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sin planering i arbetslaget för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, och vilken roll förskollärare anser sig ha i språkutvecklande möten med flerspråkiga barn. Studiens teoretiska perspektiv baseras på sociokulturella begrepp hämtade ur Säljö (2014) och Smidt (2010), som mediering, den närmaste utvecklingszonen och scaffolding, som används som ett analytiskt verktyg. Studien utgörs av intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet har granskats i relation till våra teoretiska perspektiv och vi har kommit fram till att förskolans uppdrag är att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling. Språkutveckling i förskolan bygger på förskollärarnas planer och organiserade miljö, och kan även förstås som en pedagogisk process som lägger grunden för barns växande. Resultatet tyder även på att förskollärare har viktiga och omfattande uppdrag för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi har identifierat fyra strategier som förskollärare kan inta som stöd för flerspråkiga barns språkutveckling; bild- och teckenstöd, planering av aktiviteter, miljöns betydelse och lekens betydelse. Dessa strategier är sammanflätade och kan dessutom som teoretiska konstruktioner främja flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare beskriver naturhörnan som lärmiljö och dess funktion för barns lärande och barns roll i det. Detta är yrkesrelevant för att få en djupare förståelse för hur olika förskollärare resonerar om barns lärande och den pedagogiska miljön. Undersökningen utgick efter en narrativ analysmetod där fyra förskollärare intervjuades om hur de resonerar kring en lärmiljö i naturvetenskap.Förskollärarnas beskrivningar är präglade av en mängd olika saker såsom deras erfarenheter som verksamma förskollärare, om att bygga lärmiljöer, olika traditioner som verkar vara betydelsefulla när man bygger lärmiljöer i förskolan, om läroplanen, uppdraget men också deras syn på barn och vad barns delaktighet är i dessa sammanhang. I studien användes John Deweys teori om lärande, men framförallt begreppen learning by doing och erfarenheter. Dessa begrepp var användbara i studien i relation till hur förskollärare beskrev uppbyggnaden av en lärmiljö. Studien visade att det är olika faktorer som spelar roll när man utformar en lärmiljö i förskolan, allt ifrån hur förskolans organisation ser ut, vilken pedagogisk inriktning förskolan har samt pedagogens barnsyn och deras perspektiv på lärande. I studien förekom att förskollärare hade skilda meningar gällande hur en lärmiljö ska byggas samt vilken roll barn ska ha i detta. Resultaten visar att förskollärarna beskriver en lärmiljö utifrån sin professionspraxis och erfarenheter. Med praxis menas teorier eller begrepp som används inom yrkesprofessionen. En lärmiljö är enligt förskollärarna en miljö som består av innehåll och struktur, med barnen i fokus i sin utformning. Resultaten visar även att en lärmiljö i naturvetenskap och dess innehåll ska bidra till att väcka barns nyfikenhet och intresse i att lära och utforska, genom upplevelser och lek i en föränderlig lärmiljö. Alla dessa lärandeprocesser går att koppla till Deweys teori och begrepp learning by doing.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer att beskriva och analysera förskollärares roll i utomhusmiljön som lärmiljö. Med hjälp av studiens analysmetod som har sin utgångspunkt i Björklids (1992) fyrfältsmodell har vi tolkat och strukturerat det insamlade datamaterialet.  Studien är kvalitativ som har genomförts genom att studera sex stycken förskollärare på två olika förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom det att flertalet förskollärare antog olika roller, det vill säga dels en stödjande roll till att möta barns olika behov. Även en passiv roll förekom då förskollärare visade en brist på kommunikation och närvaro i barns lek. Resultatet visar även att förskollärarna i studien ansåg att arbetet i utomhusmiljön var beroende av olika faktorer som påverkade förskollärarnas roll. Dessa faktorer var miljön, storleken på barngruppen men även personaltäthet, brist på kunskap och händelser. Det som framstod som viktigt i fyrfältsmodellen var relationer som förskollärare har mellan individ och utomhusmiljö vilket blev ett verktyg för att kunna se om förskollärare agerar som aktiva respektive passiva i förhållande till aktiviteter som sker utomhus i förskolan.  Sammanfattningsvis var de flesta aktiviteter styrda av barnen men att förskollärarna då antog stödjande och vägledande roller för att skapa möjligheter för barn att utveckla färdigheter och förståelse för det barnen tog sig an. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av hur fysiska aktiviteter kan påverka barns utveckling i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare beskriver sin roll i arbetet med barns fysiska aktiviteter. Studien är en kvalitativ ansats som genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av det Sociokulturella perspektivet, bakgrundskapitlet samt den tidigare forskning som lyfts fram. Resultatet visar att förskollärarna upplever att fysisk aktivitet påverkar barns grovmotoriska och kognitiva utveckling. Förskollärarna lyfter att den mesta fysiska aktiviteten sker utomhus och är spontan på eget initiativ av barnen. Förskollärarna belyser vikten av deras roll för hur mycket fysisk aktivitet barn får tillgång till. Resultatet visar även att fysiska aktiviteter påverkar barns självkänsla, självförtroende och deras sociala liv. I diskussionen lyfts aspekter som under arbetets gång diskuterats utifrån resultatet med koppling till bakgrundskapitlet och tidigare forskning. Även val av metod och utformningen av intervjuerna samt vad som påverkat studiens resultat diskuteras.