I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar. Vidare finner vi inga tydliga samband på att prestationerna håller i sig över tid. Vi ser även svaga tendenser på att stora fonder (över fyra miljarder kronor i fondförmögenhet) presterar bättre än mindre fonder.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer att beskriva och analysera förskollärares roll i utomhusmiljön som lärmiljö. Med hjälp av studiens analysmetod som har sin utgångspunkt i Björklids (1992) fyrfältsmodell har vi tolkat och strukturerat det insamlade datamaterialet.  Studien är kvalitativ som har genomförts genom att studera sex stycken förskollärare på två olika förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom det att flertalet förskollärare antog olika roller, det vill säga dels en stödjande roll till att möta barns olika behov. Även en passiv roll förekom då förskollärare visade en brist på kommunikation och närvaro i barns lek. Resultatet visar även att förskollärarna i studien ansåg att arbetet i utomhusmiljön var beroende av olika faktorer som påverkade förskollärarnas roll. Dessa faktorer var miljön, storleken på barngruppen men även personaltäthet, brist på kunskap och händelser. Det som framstod som viktigt i fyrfältsmodellen var relationer som förskollärare har mellan individ och utomhusmiljö vilket blev ett verktyg för att kunna se om förskollärare agerar som aktiva respektive passiva i förhållande till aktiviteter som sker utomhus i förskolan.  Sammanfattningsvis var de flesta aktiviteter styrda av barnen men att förskollärarna då antog stödjande och vägledande roller för att skapa möjligheter för barn att utveckla färdigheter och förståelse för det barnen tog sig an. / <p>2019-12-20</p>

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning. Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden. / Background: The current pension system in Sweden consists of six so called AP-funds. Throughout the years the pension system has been criticized for its low return. Problem: We will compare the pension funds’ risk and return with the rest of the stock market as a whole. This will be done by the aid of two comparison registers: MSCI World and SIXRX. Purpose: Our purpose with the essay is to compare the pension funds in the Swedish pension system, their risk and return, with the share market as a whole. Method: We have used a quantitative method, by gathering information from the annual reports and relevant websites. We have also gathered historical data, which has been processed and analyzed. Conclusion: The studied pension funds have achieved lower results than the stock market market.

Den ständigt pågående debatten om aktiv respektive passiv förvaltning av fonder tycks aldrig upphöra. Det finns för- och nackdelar inom respektive kategori och vetenskapliga teorier kan argumentera för båda sätten. Men den senaste tiden har ett nytt förvaltningssätt introducerats, smart beta. Smart beta kan klassificeras som en hybrid mellan passiv och aktiv förvaltning. Tidigare studier inom området har uppvisat goda resultat för smart beta, dock i andra geografiska områden och med stora globala index. I denna studie introduceras en ny typ av smart beta strategi som har skapats efter ett lönsamhetsmått. Syftet med studien är att undersöka hur smart beta presterar på den svenska marknaden, med utgångspunkt i OMXS30. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi tillsammans med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Resultatet av studien visar att samtliga smart beta strategier genererar en högre avkastning än OMXS30. Tre effektivitetsmått har använts för att beräkna den riskjusterade avkastningen och även där påvisar samtliga smart beta strategier ett högre värde. Resultatet ligger i linje med tidigare studier inom området. Den strategi som genererade högst avkastning och högst riskjusterad avkastning var studiens nya smart beta strategi. Denna studie bidrar med att introducera en ny strategi, samt att undersöka effekten på den svenska börsen. Studien kan vara av värde för såväl etablerade aktörer inom finansbranschen, som för enskilda personer. För vidare forskning inom området bör tidsperioden utökas och fler strategier testas, framförallt med lönsamhetsmått. / The ongoing debate on active and passive fund management never seems to end. There are some pros and cons in each category and scientific theories can argue for both ways. But recently, a new strategy has been introduced, smart beta. Smart beta can be classified as a hybrid between a passive and active strategy. Previous studies have shown good results for smart beta, but in other geographic areas and with larger indexes. In this study, a new type of profitability smart beta is introduced.   The purpose of the study is to examine how smart beta performs on the Swedish market, with starting point in OMXS30. The study has a positivist research philosophy along with a deductive approach and a quantitative method.   The result of the study shows that all smart beta strategies generate a higher return than OMXS30. Three efficiency measures have been used to calculate the risk-adjusted return, and here too, all smart beta strategies demonstrate a higher value. The result is in line with previous studies in the field. The strategy that generated the highest risk-adjusted return was the study's new strategy.   The contribution of this study is to introduce a new strategy, as well as examine the effect of the previous strategies on the Swedish market. The study can be of value to both established actors in the finance industry, but also for individuals. For further research in the area, the time period should be extended and more strategies tested, especially with measures of profitability.