Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen är genomförts under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårtterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10. Diagnos 2 är en uppföljning som behandlar talraden upp till 5000, samt positionssystemet. I årskurs 3 finns det 34 % elever som inte har klarat diagnosen. Endast 3 av 26 elever har svarat helt rätt. Övriga elever har något fel på någon uppgift. Det som är svårt i diagnos 2 är positionssystemet

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnos och litteraturstudie. Diagnosen är genomförd under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattning upp till 10. Diagnos 2 är en uppföljning som behanlar talraden upp till 5000, samt positionsystemet. I årskurs 3 finns det 34 % elever som inte har klarat diagnosen. Endast 3 av 26 elever har svarat helt rätt. Övriga elever har något fel på någon uppgift. Det som är svårt i diagnos 2 är positionssystemet.

<p>Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen är genomförts under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårtterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10. Diagnos 2 är en uppföljning som behandlar talraden upp till 5000, samt positionssystemet. I årskurs 3 finns det 34 % elever som inte har klarat diagnosen. Endast 3 av 26 elever har svarat helt rätt. Övriga elever har något fel på någon uppgift. Det som är svårt i diagnos 2 är positionssystemet</p>

<p>Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnos och litteraturstudie. Diagnosen är genomförd under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattning upp till 10. Diagnos 2 är en uppföljning som behanlar talraden upp till 5000, samt positionsystemet. I årskurs 3 finns det 34 % elever som inte har klarat diagnosen. Endast 3 av 26 elever har svarat helt rätt. Övriga elever har något fel på någon uppgift. Det som är svårt i diagnos 2 är positionssystemet.</p>

Syftet med arbetet har varit att få redskap till att förbättraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstå ochbehärska tallinjen samt att kunna räkna subtraktion med tiotalsövergång. Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, främstsubtraktion. Med hjälp av diagnoser, brädspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen är ett redskap, som lärare i skolan borde lägga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlätta elevers förmåga att behärskasubtraktion med tiotalsövergång. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning påatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmågan atträkna subtraktion. Resultaten tyder på att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjär taluppfattning. Vi ser att resultatet av vårundersökning pekar på att brädspelet, Chutes and Ladders, är ett användbart redskapför elever, som ännu inte har en välutvecklad linjär inre tallinje.

Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.